<p><strong>Bakgrund:</strong> Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor, illamående, ångest och depression är vanliga. IBS påverkar patienter både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. <strong>Syfte</strong>: Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad förståelse om hur Irritable bowel syndrome påverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen. <strong>Metod:</strong> 10 vetenskapliga artiklar hittades i sökningar i databaser och 2 stycken via manuell sökning, artiklarna granskades och relevant information som passade in i syftet och frågeställningar markerades och skrevs ner till ett resultat. <strong>Resultat: </strong>IBS har en negativ inverkan på livskvaliteten. IBS påverkade även den psykiska hälsan negativt. Bakgrundsfaktorer som arbete, ekonomi och kön spelade en viktig roll. Kvinnor med IBS hade sämre livskvalitet än män. Kunskap om sjukdomen gav en positiv inverkan på livskvalitet. <strong>Diskussion:</strong> Vid IBS är det viktigt med en holistisk vård där både fysiska och psykiska symtom har betydelse i diagnostisering och omvårdnad. IBS anses vara en kvinnosjukdom då det är fler kvinnor som har diagnosen, men det är fler män som söker vård för IBS symtom utan att få en diagnos. <strong>Slutsats: </strong>IBS påverkar livskvalitet negativt. Mer kvalitativ forskning behövs.<strong> </strong></p>

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor, illamående, ångest och depression är vanliga. IBS påverkar patienter både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad förståelse om hur Irritable bowel syndrome påverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen. Metod: 10 vetenskapliga artiklar hittades i sökningar i databaser och 2 stycken via manuell sökning, artiklarna granskades och relevant information som passade in i syftet och frågeställningar markerades och skrevs ner till ett resultat. Resultat: IBS har en negativ inverkan på livskvaliteten. IBS påverkade även den psykiska hälsan negativt. Bakgrundsfaktorer som arbete, ekonomi och kön spelade en viktig roll. Kvinnor med IBS hade sämre livskvalitet än män. Kunskap om sjukdomen gav en positiv inverkan på livskvalitet. Diskussion: Vid IBS är det viktigt med en holistisk vård där både fysiska och psykiska symtom har betydelse i diagnostisering och omvårdnad. IBS anses vara en kvinnosjukdom då det är fler kvinnor som har diagnosen, men det är fler män som söker vård för IBS symtom utan att få en diagnos. Slutsats: IBS påverkar livskvalitet negativt. Mer kvalitativ forskning behövs.

Irritable bowel syndrome (IBS) is a functional disorder that affects the gastrointestinal tract and especially the large intestine. The pathogenesis of the disease is not fully understood, for that reason there is still no cure and current therapy focuses on symptom relief. The disease manifests itself in the form of abdominal pain, bloating, constipation or diarrhoea. New studies have shown a link between IBS and communication between the central nervous system and the gut. Serotonin and norepinephrine seem to be important for the course of the disease. The purpose of this literature review was to study the efficacy and safety of certain antidepressant preparations belonging to tricyclic antidepressants and selective serotonin reuptake inhibitors in the treatment of IBS. This work focused on the effect of preparations and how tolerable they are with respect to their side effects. Articles presented in this work were found in the PubMed database with the keywords "irritable bowel syndrome", "serotonin reuptake inhibitor", " tricyclic antidepressants ". Amitriptyline 10 mg and imipramine 25 mg provided a statistically significant symptom relief in IBS with diarrhoea (IBS-D) compared to placebo. In addition, tianeptine 12.5 mg 3 times / day, which belongs to the selective serotonin reuptake enhancer (SSRE) group, gave a corresponding symptom relief as amitriptyline 10 mg once / day. The difference between the two was not statistically significant, but the study was open label and non-placebo-controlled, which made it difficult to draw any conclusions. Fluoxetine, which belongs to the selective serotonin reuptake inhibitor (SSRI) group, produced a statistically significant effect compared to placebo in the treatment of constipation IBS (IBS-C). In contrast, paroxetine-CR did not have any statistically significant effect on abdominal pain in IBS-C compared with placebo. However, more patients in the paroxetine group achieved the secondary outcome (clinical global improvement) with scores of 1-2 on the scale Clinical Global Impressions-Improvement (CGI-I). Based on the studies presented in this literature study, it is concluded that a low dose of TCA is an effective and safe treatment for IBS-D while SSRIs are effective and safe in the treatment of IBS-C compared to placebo. / Irritable bowel syndrome (IBS), är funktionella störningar som drabbar gastrointestinalkanalen och framför allt kolon. Patogenesen till sjukdomen är inte helt klarlagd, av den anledningen saknas fortfarande någon botande behandling och dagens terapi fokuserar på symtomlindring. Sjukdomen yttrar sig i form av buksmärta, uppblåsthet, förstoppning eller diarré. Senaste studier har visat en koppling mellan IBS och kommunikation mellan centrala nervsystemet och tarmen. Serotonin och noradrenalin verkar ha betydelse för sjukdomsförlopp. Syftet med detta litteraturarbete var att studera effektivitet och säkerhet för några antidepressiva preparat som tillhör tricykliska antidepressiva och selektiva serotonin återupptagshämmare vid behandling av IBS. Detta arbete fokuserade på effekten av preparaten och hur tolererbara de är med avseende på deras biverkningar. Artiklar som presenteras i detta arbete söktes i databasen Pubmed med sökord ”irritable bowel syndrome”, ”serotonin reuptake inhibitors”, ” tricyclic antidepressants”. Amitriptylin 10mg och imipramin 25mg gav en statistiskt signifikant symtomlindring vid IBS med diarré (IBS-D) jämfört med placebo. Dessutom gav tianeptin 12,5mg 3 gånger/dag, som tillhör läkemedelsgruppen selektiv serotonin återupptagsenhancer (SSRE), en likvärdig symtomlindring som amitriptylin 10mg en gång/dag. Skillnaden mellan de två var inte statistiskt signifikant, däremot var studien openlabel och icke-placebokontrollerad vilket gör det svårt att dra någon slutsats. Fluoxetin, som tillhör läkemedelsgruppen selektiva serotonin återupptagshämmare SSRI, gav en statistiskt signifikant effekt jämfört med placebo vid behandling av IBS med förstoppning (IBS-C). Däremot gav paroxetin-CR ingen statistiskt signifikant effekt på buksmärta vid IBS-C jämfört med placebo, dock uppnådde fler i paroxetingruppen den sekundära utfallsvariabeln (global klinisk förbättring) och fick poäng mellan 1 – 2 på skalan Clinical Global Impressions-Improvement (CGI-I).  Baserat på studierna som presenteras i denna litteraturstudie dras slutsatsen att en låg dos TCA är en effektiv och säker behandling vid IBS-D medan SSRI är effektiva och säkra vid behandling av IBS-C jämfört med placebo.