<p>Within the framework of the concept of Network Based Defence (NBF) services should be available in the network, in order to increase the aggregate capacity. A common situation picture is one of these services.</p><p>The aim of this paper is to answer the problem "What are the main problem areas in the creation of a situation picture in the land arena, with the help of the technical sensors that exist today?" and to develop a basis for continued research in the field situation in the concept Networking Enabled Command, Control and Collaboration (NEC³) at JCDEC (Joint Concept Development and Experimentation Centre). To answer the problem, a descriptive method is to be used in descriptions of the land arena, the information arena and the sensors and a deductive method is used when analyzing the asensors in the land arena.</p><p>The problems that exist in the creation of a common situation picture, is that different types of obstacles makes it difficult for the sensors, the large number of people who are not combatants and that it is difficult to judge if a civilian vehicle is a threat, then it could be driven by civilians or by combatants.</p>

Within the framework of the concept of Network Based Defence (NBF) services should be available in the network, in order to increase the aggregate capacity. A common situation picture is one of these services. The aim of this paper is to answer the problem "What are the main problem areas in the creation of a situation picture in the land arena, with the help of the technical sensors that exist today?" and to develop a basis for continued research in the field situation in the concept Networking Enabled Command, Control and Collaboration (NEC3) at JCDEC (Joint Concept Development and Experimentation Centre). To answer the problem, a descriptive method is to be used in descriptions of the land arena, the information arena and the sensors and a deductive method is used when analyzing the asensors in the land arena. The problems that exist in the creation of a common situation picture, is that different types of obstacles makes it difficult for the sensors, the large number of people who are not combatants and that it is difficult to judge if a civilian vehicle is a threat, then it could be driven by civilians or by combatants.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur polismyndigheten och räddningstjänsten i Jämtlands län, som två krishanteringsorganisationer ser på begreppet lägesbild och vilka behov lägesbilden uppfyller, samt att undersöka meningsskapandet på individnivå som ligger till grund för skapandet av lägesbild. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts där data samlats in genom intervjuer och observationer. Utgångspunkten har varit en fenomenologisk ansats där syftet varit att undersöka ett fenomen på djupet. Till vår hjälp har vi haft ett teoretiskt ramverk som utgått ifrån symbolisk interaktionism med fokus på Karl E. Weicks (1995) meningsskapandeteori. Teorier om meningsskapande har använts för att kunna studera meningsskapandeprocessen som ligger till grund för hur individen skapar mening under upprättandet av lägesbilder. Resultatet visar att det inte finns en entydig och exakt bild av vad en lägesbild är och vilken definition en lägesbild ska ha. Det som var mest framträdande är att en lägesbild ska tydliggöra vad som hänt, händer i nuläget och ge en prognos över vad som kan komma att hända. I arbetet har det också konstaterats att en lägesbild främst upprättas för att kunna kontrollera resursbehovet. I studien har det också fastställts att den meningsskapandeprocess som sker vid skapandet av lägesbilder är förenat med ett antal meningsskapandeelement. Utifrån intervjupersonernas beskrivningar kunde samtliga av Weicks meningsskapandeelement kopplas till faktorer som bidrar till skapandet. De faktorer som var mest framträdande är att besitta erfarenhet som möjliggör en reflektion på tidigare händelser samt att kunna inhämta och bearbeta information i syftet att sortera ut information som bäst klargör situationen. Dessa faktorer bygger på ett meningsskapande som Weick kallar för retrospektiv och utvalda signaler och är två av de sju grundelementen för meningsskapande. Slutligen har det fastställts att meningsskapandeprocessen som sker inte har någon tydlig början eller slut utan är en ständigt pågående del, i enlighet med lägesbilden som inte kan ses som en produkt utan en föränderlig process. / Multiorganisatorisk samverkan vid ordinära kriser

Sett utifrån ett historiskt perspektiv har utvecklingen av soldatens utrustning skett relativt långsamt. Dock har utvecklingen under det senaste decenniet gått fort framåt. I början på 2000-talet konfronterades flera länder av behovet av att utveckla soldaten och dennes personliga utrustning. Därför startade många länder egna framtida soldatsystemsprojekt. Tillgången till ett C4I-system är något som alla framtida soldatsystemsprojekt har gemensamt. Ett av C4I-systemets syfte är att underlätta för soldatens lägesuppfattning om egen position, egen enhets position och motståndarens position, samt den omgivande terrängen.Arbetets syfte är att ta reda på den militära nyttan av ett C4I-system vid bevakningstjänst. Två slutsatser som arbetet visar är att C4I-systemet bidrar till att öka soldatens förmåga för lägesuppfattning och orientering i terrängen. Tillgången till en digitalkarta underlättar orientering vid svåra förhållanden som i okänd terräng, nedsatt sikt och mörker. Den ökade lägesuppfattningsförmågan ger soldaten möjlighet att kunna skapa sig en överblick över och förståelse om den aktuella situationen, vilket leder till ökad effektivitet vid bevakningstjänst. / Seen from a historical perspective, the development of soldiers’ equipment has been relatively slow. However, developments this past decade have been faster. In the early 2000s several countries needed to develop soldiers’ personal equipment. Therefore, several countries have launched their own future soldier system project. The availability of a C4I system is something that all soldier modernization programmes have in common. One of the purposes of the C4I system is to provide the soldier situational awareness of his own position, the location of enemy and friendly forces, and the surrounding terrain. This study aims to investigate the military benefits of a C41 system for guard duty. Two conclusions of this study show that the C4I system helps enhance the soldier's situational awareness and orientation in the terrain. Access to a digital map facilitates orientation in difficult conditions in unknown terrain, poor visibility and darkness. The increased situational awareness capability gives the soldier the ability to get an overview and general knowledge about the current situation, which leads to greater efficiency during guard duty.

Syftet med studien var att identifiera en lägesbild i Malmö samt undersöka vilka bakgrundsfaktorer som motiverar individer till att sälja sexuella tjänster via internet. Studien berör även metodologiska hinder som finns vid studerandet av individer som säljer sexuella tjänster via internet. Genom sju digitala enkäter och en telefonintervju samlades materialet in för att kunna undersöka bakgrundsfaktorer. Resultaten har analyserats utifrån tidigare studier samt tre olika kriminologiska teorier. För att kunna identifiera en lägesbild sammanställdes 609 eskortannonser utifrån kriterierna; ålder, kön, outcalls och incalls. Resultaten av lägesbilden visar att majoriteten som säljer sexuella tjänster via internet är kvinnor där medelåldern är 28,8 år. Resultaten av studien indikerar att majoriteten av individerna i studien börjar sälja sexuella tjänster via internet på grund av psykisk ohälsa, självskadebeteende och att sälja sexuella tjänster ofta är ett sätt att återta kontroll. En annan faktor respondenterna beskrivit som en anledning till att de säljer sexuella tjänster är problematisk uppväxt där föräldrar inte varit närvarande, haft instabil ekonomi, bråkigt hemma och ingen bra relation till föräldrarna. Majoriteten av respondenterna hade även blivit utsatta för någon form av övergrepp. Pengar var även en viktig faktor för majoriteten av respondenterna som en anledning till varför de säljer sexuella tjänster via internet. Svårigheter med studien har varit att få tag på respondenter som varit villiga att delta i en telefonintervju eller en digital enkät. Studien avslutas med en diskussion om metodologiska hinder. / The purpose of this study is to identify the current situation in Malmö and to examine the factors that motivates individuals to start selling sexual services on the internet. The study also investigates the methodological barriers that exist when studying individuals selling sexual services on the internet. With seven digital surveys and one phone interview material was collected to examine factors behind prostitution. The results have been analysed by existing research and three criminological theories. To be able to identify the current situation in Malmö 609 escort ads were compiled based on four criteria; age, gender, outcalls and incalls. The results showed that the majority of the individuals selling sexual services were women and the average age were 28,8 years. The results of the study showed that the majority of the individuals started selling sexual services through the internet because of mental illness, self harm and selling sexual services gave them a way to reclaim control. Another factor the respondents said was a reason for selling sexual services was bad conditions growing up, absent parents, bad finances and a bad relationship with the parents. The majority of the respondents had also been victims of assault. Money was also an important factor for the respondents motivation to start selling sexual services. The difficulty with the study have been to get respondents to participate in the digital survey or a phone interview. Lastly this study discusses identified methodological barriers.

Den här uppsatsen undersöker om det finns en konflikt i kriskommunikation mellan att ha tempo i kommunikationen eller att ha en korrekt lägesbild. Finns det skillnader och likheter i beslutsprocesser gällande kriskommunikation på nationell, regional och kommunal nivå? Tidigare forskning har fokuserat på relationen mellan sändaren och mottagaren av kriskommunikationen som Ann Enander tar upp i sin forskning. Även hur man ändrar ett beteende under en kris för att få önskad effekt. Det har forskats på intern och extern kriskommunikation som Mats Heide tar upp i sin forskning. Ingen av dessa forskare tar upp om det finns en konflikt mellan tempo och lägesbild. Det finns även en forskningslucka gällande skillnader och likheter i beslutsprocesser gällande kriskommunikation på nationella, regionala och kommunala nivåer. Teorin som användes i den här uppsatsen är Kahneman och Tverskys Prospect theory den handlar om att människor alltid försöker minska sina förluster än att maximera sina vinster. Metoden som har använts är en intervjustudie och databearbetningsmetoden är en tematisk analys. Resultatet visar att det inte fanns någon konflikt mellan tempo och ha korrekt lägesbild, att det är beroende av hur krisen ser ut. Men även visar resultatet att det är svårt avgör vad som är en korrekt lägesbild. kriskommunikation på nationell, regional och kommunal nivå. Resultatet i uppsatsen visar att det inte är så stora skillnader mellan dessa nivåer. Organisationerna har staber och organisationerna och individerna var lärande. Detta innebar att kriskommunikationen på dessa nivåer utvecklades och erfarenheten ökade efter varje kris. Även framkom det i studien att upprättande av lathundar och spårande av tidstjuvar påverkar effektiviteten av kriskommunikationen.

Forskning om Boundary Spanning belyser vikten av gränsöverskridande individer i samverkan, inom och mellan organisationer, på alla ledningsnivåer. Inom det svenska Totalförsvaret sker det exempelvis genom civil-militär samverkan. Emellertid sker samverkan först vid uppkomna situationer och händelser, vilket är alldeles för sent. Det saknas förmåga att förnimma påverkande faktorer som gemensamt måste hanteras. Syftet med studien är att, med stöd av teorierna gällande Boundary spanning och gemensam lägesuppfattning, analysera förmågan inom det svenska Totalförsvaret, i skapandet av gemensam lägesuppfattning. För att kunna identifiera förmågeskapande faktorer valdes att fokusera på händelser som aktiverat det svenska Totalförsvaret. För studien valdes två fall, där det ena fallet innefattades av civil-militär samverkan som skedde innan återtagandet av Totalförsvarsplaneringen (Regeringen 2015a), det andra fallet ägde rum efter återtagandet. Sammanfattningsvis har denna studie visat att det svenska Totalförsvaret som metaorganisation måste öka ingående aktörers förståelse för totalförsvarskonceptet. Även mer insikt i vikten av planerade och spontana länkar, med fokus på mer förberedelser i fredstid. Studien visar också att det inte nyttjades gemensamma system för att skapa en gemensam lägesuppfattning. Det förekom olika syn på ansvarsförhållanden, gemensamma målsättningar och interna friktioner. Teorikombinationen har givit bra möjlighet att förstå förutsättningar, hinder och möjligheter att uppnå gemensam lägesuppfattning i det svenska Totalförsvaret. Den jämförande ansatsen gav bra möjlighet att värdera det svenska Totalförsvarets förmåga att uppnå gemensam lägesuppfattning, där resultatet visar på att förmågan till del måste stärkas.

Samhället påverkas av kriser. Störningar i kollektivtrafiken påverkar samhällsviktiga resor, vilka kan identifieras som exempelvis hälso-och sjukvårdspersonals resor till arbetet. I det svenska samhällets krisberedskap skapas lägesbilder för att skapa en helhetsbild och förståelse av en kris. Under krissituationer har aktörer upplevt svårigheter med lägesbilder som har inkluderat bland annat att hitta relevant information samt rapportera på rätt nivå. Syftet med studien är att presentera ett nytt och mer hållbart sätt att skapa lägesbilder på, med inriktning på kollektivtrafiken, genom att undersöka hur lägesbilder på kollektivtrafiken kan visualiseras i ett dashboard samt identifiera indikatorer som är bra för att visa hur kollektivtrafiken påverkas av kriser. Studien ämnar besvara frågeställningen ”Hur kan lägesbilder på hur kollektivtrafiken påverkas av kriser visualiseras i ett dashboard?”. Studien har applicerat en kvalitativ metodansats innefattande en intervjustudie som datainsamlingsmetod med ett urval av respondenter som besitter expertkunskap inom kollektivtrafik och/eller krisberedskap i det svenska samhället. En tematisk analys har lett till resultat som besvarat frågeställningen. Resultatet påvisar att lägesbilder på hur kollektivtrafiken påverkas av kriser kan visualiseras i ett dashboard genom att visualisera hur kollektivtrafiken presterar. Studien har kommit fram till indikatorer som påvisar hur kollektivtrafiken presterar vilka är antal inställda avgångar, antalet försenade avgångar, antal resenärer samt biljettintäkter. Resultatet presenterar förslag på hur dashboard kan utformas för att skapa förutsättningar för aktörer att detektera smygande kriser, visualisera hur länge krisen varar samt gå tillbaka och se vad effekten blev av en kris. Slutligen presenterar en slutsats vart respektive data kan hämtas samt en prototyp på ett dashboard som visualiserar hur kollektivtrafiken påverkas av kriser.

Sammanfattning   Digitaliseringen har skapat ömsesidiga beroenden som bidrar till stora sårbarheter i samhället. Nu möter vi nya hot delvis på grund av sårbarheter som vi själva har skapat. Vi ser att hoten mot vårt land är mer omfattande än på flera år och de har antagit nya former inom flera områden. Påverkansoperationer, främmande underrättelseinhämtning och kontroll över kritisk infrastruktur är några exempel som utgör ett hot mot samhällets skyddsvärda delar. Klyftan mellan hoten och våra säkerhetsskyddsåtgärder är stor och den ökar hela tiden. Hotbilden inom gråzonsproblematiken är diffus, komplex och spänner över stora delar i samhället, det försvårar en tydlig gränsdragning mellan fred och krig.   Vår lägesbild blir otydlig och skapar ett beslutsvakuum där våra resurser förblir outnyttjade. Vi anser att prioritering av resurser sker efter ett föråldrat synsätt. Det djupt rotade binära tankesättet skapar juridiska låsningar och bidrar till att skapa ett beslutsvakuum.   Resultat visar även att störningar i samhället sätter förtroendet för samhällskontraktet på spel, detta menar vi kan leda till att försvarsviljan och vår demokrati påverkas negativt. Paradoxen är även att när samhället utsätts för svåra påfrestningar ligger det nära till hands att ta till extrema metoder, metoder som inskränker individens rättigheter och som på sikt även kan hota vår demokrati.   En av vår mest framträdande slutsats är att vi bör fokusera mera på våra egna sårbarheter och mindre på hotet. Att enbart bygga en större armé kommer inte lösa problemet. Tillsammans måste vi bygga ett robustare samhälle för att kunna möta gråzonsproblematiken på ett helt annat sätt än idag. Det kommer kosta tid, effektivitet och pengar. Frågan är bara vilket pris samhället är beredd att betala?   En annan viktig slutsats är att flera nya empiriska referenspunkter förflyttat oss in i ett nytt fredstida normalläge. Ett normalläge som vi säger är en ny nyans av det konventionella kriget. I konventionella krig finns krigets lagar och folkrätten att förlita sig på, dessa lagar täcker dock inte den nya nyansen av kriget. Den nya nyansen utmanar våra gamla strukturer, där folkrätten och krigets lagar blir helt verkningslösa. Om fenomenet ses för vad det egentligen är så kommer vi bli bättre rustade att möta det.  Vi anser att gråzonsproblematiken är en del av kriget och ska inte tolkas som något annat. Gråzonsproblematiken utgör krigets nya nyans där en demokrati som Sverige initialt slår i ett underläge och utmanas till det yttersta. / Digitalization has created mutual dependencies that contribute to major vulnerabilities in society. Now we face new threats partly because of vulnerabilities that we ourselves have created. We see that the threats to our country are more extensive than in several years and they have adopted new forms in several areas. Influencing operations, foreign intelligence gathering, and control of critical infrastructure are some examples that pose a threat to the parts of society that are worth protecting. The gap between the threats and our security measures is great and it is constantly growing. Threat scenario within the grey zone and its related problems are diffuse, complex and spans over large parts of society, making the distinction between peace and war unclear.   Our overview of the situation becomes unclear and a vacuum which hinders decision making is created and our resources remain untapped. We believe that prioritizing resources takes place according to an outdated approach. The deeply rooted binary mindset creates legal locks and helps create the previously mentioned vacuum.   Our results also show that disturbances in society put the trust in the social contract at stake, this means we can lead to the defense will and our democracy being adversely affected. The paradox is that when society is subjected to severe stress it is close taking to extreme measures, methods that restrict the individual's rights and in the long term might also threaten our democracy.   One of our most prominent conclusions is that we should focus more on our own vulnerabilities and less on the threat. Building a larger army alone will not solve the problem. Together, we must build a more robust society in order to be able to meet the gray zone problem in a completely different way than today. It will cost time, efficiency and money. The question is just what price is our society willing to pay?   Another important conclusion is that several new empirical reference points moved us into a new peacetime normal position. A normal mode we say is a new nuance of conventional war. In conventional wars there are the laws of war and international law to rely on, however, these laws do not cover this new nuance of the war. The new nuance challenges our old structures, where international law and the laws of war become completely ineffective. If the phenomenon is seen for what it really is, we will be better equipped to meet it. We believe that the gray zone problem is part of the war and should not be interpreted as anything else. The gray zone problem is the new nuance of the war, where a democracy like Sweden initially beats in a disadvantage and is challenged to the utmost.

On the 29th of August, the vessel Stena Scandica experienced a blackout. Before the blackout, 294 alarms were issued in 4 minutes. With the number of alarms, the operators could not prevent the blackout. The amount of information and the way it was presented became a hindrance to operators. They could not interpret their surroundings' information without fault from them. This interpretation is called situational awareness. This thesis will solve how information can be provided to operators without hindrance to situational awareness. The focus will be on the Swedish Navy's operators and their needs. The aim is to solve the problem by creating a system that provides situational awareness. The system will use the information on air- and seaborne targets from a radar and a camera display. Three research questions were proposed: how will the radar data structure be, how will it be ranked, and how will it be presented? The structure was expected to tell the targets' location, size, and movement. The ranking of the targets would tell if the targets were a threat to the naval operators. Lastly, the targets were expected to be presented with some of their information on a camera display.    For the first question, the structure for both kinds of targets was constructed to meet the expectations. Two models were used to solve the second question. An artificial neural network and fuzzy c-means. The artificial neural network was chosen as it is one of the best classification algorithms. Fuzzy c-means were chosen since it can cluster similar behaviors together, therefore clustering high-threat targets together. Of these two models, the result showed that the artificial neural network was a better ranking method, with a higher accuracy of 92.9% for airborne targets and 80.6% for seaborne targets. A simulation was made to answer the third question and was built according to the expectations. The simulation only displayed the highest threat targets in the camera display. By presenting the high-threat targets, the operators received a better understanding of where the targets are in reality. In the future, studies should be conducted on implementation of the system on Swedish Navy vessels. For example, is there enough computational power for an artificial neural network? / Den 29 augusti drabbades fartyget Stena Scandica av ett strömavbrott. Innan strömavbrottet utlöste 294 larm inom 4 minuter, vilket gjorde det omöjligt för operatörerna att förhindra avbrottet. Mängden information och sättet den presenterades på blev ett hinder för operatörerna, vilket påverkade deras lägesbild. Arbete syftar till att lösa hur information kan tillhandahållas till operatörer utan att hindra deras situationsmedvetenhet, med fokus på den svenska marinens operatörer och deras behov. Detta arbete föreslår ett system som använder radardata och kameradisplayer för att tillhandahålla lägesbilden. Tre forskningsfrågor ställs: hur ska radarns datastruktur vara, hur ska den rankas, och hur ska den presenteras? Strukturen förväntas visa målens plats, storlek och rörelse. Rankningen ska indikera om målen utgör ett hot, och hög-hotmål ska presenteras på kameradisplayen. För att svara på den första frågan konstruerades strukturen för båda typerna av mål. För den andra frågan användes två modeller: ett artificiellt neuralt nätverk och fuzzy c-means. Det artificiella neurala nätverket visade sig vara den bästa metoden med en noggrannhet på 92,9% för luftmål och 80,6% för sjömål. En simulering gjordes för att svara på den tredje frågan, där endast de mest hotfulla målen visades på kameradisplayen. Detta gav operatörerna en bättre förståelse för var målen befann sig. Framtida studier bör undersöka systemets implementering på svenska marinens fartyg. Exempelvis om tillräcklig beräkningskraft finns för ett artificiellt neuralt nätverk.