The purpose of this study is to examine escort-business with a focus on sales of BDSM-services (Bondage and Discipline, Dominance and Submission, Sadism and Masochism). The study is based on qualitative interviews with three informants providing BDSM-services, as well as a survey with 96 men who requested domination of escorts (the survey was carried out by an escort in the 1980s). The analysis of this material resulted in the identification of three themes on which the study centers: The personal experiences of the three escorts, the interaction between the escorts and the clients, and the changes over time when it comes to the performance of BDSM-services. The study has a gender perspective. The important conclusions are that there are several differences between prostitution having a focus on BDSM-services and other prostitution. Sexual intercourse is not a common occurrence. Role-playing games involving domination and submission, physical pain, humiliation and fantasies are instead central elements. Due to the security risks submissive services have been assumed not to exist in prostitution. In this study, however, two of the informants present themselves as submissive. Nothing in the empirical material suggests a greater security risk for escorts providing BDSM-services than other sexsellers. Instead, the escorts themselves characterize the phenomenon by straightforwardness, upright communication, and pre-agreed rules of the interaction.

Prostitutionsfenomenet är på intet sätt nytt och har bidragit till diskussioner under flera århundraden. I Sverige kan vi följa synsättet på prostitutionen genom, bland annat, lagstiftning och vi kan se hur man gått från att fokusera på den sexuella handlingen till den prostituerades roll och slutligen till köparens roll. Detta har lett till att vi idag har en lagstiftning som innebär att köp av sexuella tjänster är förbjudet, däremot inte försäljning av detsamma. Sveriges lagstiftning är unik i världen och många andra länder har istället valt att legalisera prostitution helt eller att straffbelägga säljaren snarare än köparen. Detta får givetvis betydelse även i Sverige, om inte annat så genom det europeiska samarbetet. I den svenska lagstiftningen och dess förarbeten har man fokuserat främst på den kvinnliga prostituerade. Man har belyst hennes roll som den svagare parten och därigenom poängterat hennes behov av att skyddas. Detta är den främsta anledningen till att man valt att inte straffbelägga säljandet av sexuella tjänster. I motiveringen till att straffbelägga köparen av sexuella tjänster poängteras även efterfrågans betydelse för förekomsten av prostitution. Man kan dock ställa sig frågande till vilka effekter den svenska lagen faktiskt får och hur den inverkar på prostitutionen. Har prostitutionen, genom lagen, minskat eller har den enbart förflyttat sig längre bak i kulisserna? Har kopplarna fått en mer betydelsefull roll och hur påverkas de prostituerades ställning av lagen? I lagen vill man värna om de prostituerade kvinnorna och behandla dem som skyddsobjekt. Är detta ett bevis för ökad jämställdhet eller undergräver man de prostituerades egen ställning genom att behandla dem som den svagare parten? Vidare kan man fråga sig om de positiva effekterna av lagen trots allt överväger i förhållande till de negativa effekterna. Det finns inget enkelt svar eller något helt rätt svar att presentera. Det viktiga torde vara att man ser på frågan med öppna ögon och ur flera olika perspektiv för att fatta så bra beslut så möjligt gällande såväl lagstiftningens utformning som nödvändiga åtgärder och insatser.

Syftet med studien var att identifiera en lägesbild i Malmö samt undersöka vilka bakgrundsfaktorer som motiverar individer till att sälja sexuella tjänster via internet. Studien berör även metodologiska hinder som finns vid studerandet av individer som säljer sexuella tjänster via internet. Genom sju digitala enkäter och en telefonintervju samlades materialet in för att kunna undersöka bakgrundsfaktorer. Resultaten har analyserats utifrån tidigare studier samt tre olika kriminologiska teorier. För att kunna identifiera en lägesbild sammanställdes 609 eskortannonser utifrån kriterierna; ålder, kön, outcalls och incalls. Resultaten av lägesbilden visar att majoriteten som säljer sexuella tjänster via internet är kvinnor där medelåldern är 28,8 år. Resultaten av studien indikerar att majoriteten av individerna i studien börjar sälja sexuella tjänster via internet på grund av psykisk ohälsa, självskadebeteende och att sälja sexuella tjänster ofta är ett sätt att återta kontroll. En annan faktor respondenterna beskrivit som en anledning till att de säljer sexuella tjänster är problematisk uppväxt där föräldrar inte varit närvarande, haft instabil ekonomi, bråkigt hemma och ingen bra relation till föräldrarna. Majoriteten av respondenterna hade även blivit utsatta för någon form av övergrepp. Pengar var även en viktig faktor för majoriteten av respondenterna som en anledning till varför de säljer sexuella tjänster via internet. Svårigheter med studien har varit att få tag på respondenter som varit villiga att delta i en telefonintervju eller en digital enkät. Studien avslutas med en diskussion om metodologiska hinder. / The purpose of this study is to identify the current situation in Malmö and to examine the factors that motivates individuals to start selling sexual services on the internet. The study also investigates the methodological barriers that exist when studying individuals selling sexual services on the internet. With seven digital surveys and one phone interview material was collected to examine factors behind prostitution. The results have been analysed by existing research and three criminological theories. To be able to identify the current situation in Malmö 609 escort ads were compiled based on four criteria; age, gender, outcalls and incalls. The results showed that the majority of the individuals selling sexual services were women and the average age were 28,8 years. The results of the study showed that the majority of the individuals started selling sexual services through the internet because of mental illness, self harm and selling sexual services gave them a way to reclaim control. Another factor the respondents said was a reason for selling sexual services was bad conditions growing up, absent parents, bad finances and a bad relationship with the parents. The majority of the respondents had also been victims of assault. Money was also an important factor for the respondents motivation to start selling sexual services. The difficulty with the study have been to get respondents to participate in the digital survey or a phone interview. Lastly this study discusses identified methodological barriers.

In 2015, Amnesty International introduced a policy called “Sex Worker’s Rights are Human Rights” aimed at preventing discrimination and human rights violations for sex workers. The policy would work to prevent discrimination and human rights violations from occurring for sex workers. By decriminalizing both the sale of sex and the purchase of sex, the organization said that the well-being, health and integrity of sex workers would thus be improved (Amnesty International, 2015).  The purpose of this study is to investigate how the debate on prostitution has undergone a change before Amnesty’s policy began to operate in 2015. The arguments highlighted over time would be examined from the period 2004-2014. The reason why the period 2004 to 2014 has been selected is to position how the organization has undergone a change that may have led to a decision on a new policy. The study also aimed to present and interpret the ideas and arguments that have occurred in the light of the three feminist theories: Radical feminist theory, liberal feminist theory and sex radicalism. The methodological choice is based on a qualitative study in the form of text analysis in which 60 texts from both Amnesty International and Amnesty Press will be analyzed and interpreted.  The results shown in the study are that the section internationally and in Sweden share some differences among each other. There are many in the members of the Swedish section who think that buying sex should be criminalized because they believe that it is a form of exercise of power, while the other part of the section’s members are pushing for liberalization to achieve equality and not objectify the voluntary sex workers as victims. The phenomenon also depicts perspectives depending on when the phenomenon is mentioned, in previous years it is referred to as prostitution, which means from radical perspectives. Whereas, more recently, just before the policy began to operate, it suggested more sex-radical perspectives and a liberalization around the purchase of sexual services. Finally, the perspective is a depicted and moves towards a liberalization where the phenomenon is called after sex work in both the Swedish and the international section. / Amnesty International införde år 2015 en policy vid namn “Sex Worker’s Rights are Human Rights” som syftade till att förhindra att diskriminering och kränkning av de mänskliga rättigheterna uppstår för sexarbetarna. Genom en avkriminalisering på både försäljning av sex och sexköp menade organisationen att sexarbetarnas välmående, hälsa och integritet på så sätt skulle förbättras (Amnesty International, 2015).  Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur debatten kring prostitution genomgått en förändring innan Amnestys policy började verka år 2015. Argumenten som lyftes fram över tid skulle undersökas utifrån tidsperioden 2004–2014. Anledningen till att tidsperioden 2004 till 2014 har valts ut syftar på att positionera hur organisationen genomgått en förändring som kan ha lett till ett beslut om en ny policy. Studien syftade även till att framlägga samt tolka idéerna och argumenten som förekommit i ljuset av de tre feministiska teorierna: Radikalfeministisk teori, liberalfeministisk teori och sexradikalism. Metodvalet grundar sig på en kvalitativ studie i form av textanalys där 60 texter från både Amnesty International och Amnesty Press kommer att analyseras och tolkas. Resultat som påvisats i studien är att sektionen internationellt och i Sverige delar en del skiljemeningar bland varandra. Det finns många inom den svenska sektionens medlemmar som tycker att sexköp borde kriminaliseras eftersom de menar att det är en form av maktutövning, medan den andra delen av sektionens medlemmar trycker på en liberalisering för att uppnå jämställdhet och inte objektifiera de frivilliga sexarbetarna till offer. Fenomenet skildrar även perspektiv beroende på när i tiden fenomenet omtalas, under tidigare år benämns det som prostitution vilket menar på radikala perspektiv. Medan senare tid precis innan policyn började verka, tydde på mer sexradikala perspektiv och en liberalisering kring köpet av sexuella tjänster. Avslutningsvis skildras perspektivet och går mot en liberalisering där fenomenet benämns efter sexarbete på både den svenska och den internationella sektionen.

I studien undersöks hur socialtjänsten i mindre kommuner kan arbeta med personer som befinner sig i prostitution. Införandet av förbud mot köp av sexuella tjänster har lett till att socialtjänsten blivit en av de myndigheter som bär det främsta ansvaret för arbetet med personer som befinner sig i prostitution. Tillsammans med andra myndigheter och organisationer är tanken att socialtjänsten ska samverka för att stärka och effektivisera arbetet. Källor som används i studien tyder på att prostitution är ett storstadsfenomen och de mindre kommunerna kan glömmas bort i forskning. I studien intervjuades därför anställda inom socialtjänsten i mindre kommuner så de kunde dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter. Resultatet visade att samtliga informanter sällan kom i kontakt med personer som befann sig i prostitution och de kunde inte uppskatta hur många individer det rörde sig om i kommunen. Samtliga informanter angav att de saknade handlingsplaner, rutiner, metoder och fungerande samverkan med andra aktörer avseende prostitution. Arbetsmetoderna anpassades individuellt utifrån individens behov och beprövade metoder togs ofta från andra ärenden. Studiens slutsatser är att det kunde saknas kunskap om prostitution hos myndigheter och allmänheten, vilket kunde leda till att personer sällan sökte stöd och att socialtjänsterna i mindre kommuner saknade standardiserade lösningar. Vidare drogs slutsatserna att prostitution kunde skildras som ett lågprioriterat område inom socialtjänsten i mindre kommuner. Samtidigt kunde det finnas ett positivt synsätt hos informanterna att utveckla sina kunskaper, expertis och sprida information om ämnet till allmänheten. Förslag på framtida forskning vore således att undersöka om det skett någon förändring inom området.

Idag ligger samhällets fokus kring prostitution framförallt på den som säljer sin kropp men detbehövs mer kunskap om mäns sexköpande för att verkligen få en djupgående och rättvisandebild av prostitution som fenomen. 2017 började en Nationell strategi för att förebygga ochbekämpa mäns våld mot kvinnor att gälla, vilken har som syfte att nå målet att mäns våld motkvinnor helt ska upphöra. I den nationella strategin räknas även sexköp in men det finns mindreinformation om hur myndigheter arbetar för att förhindra att män köper sex. Därför är syftetmed den här uppsatsen att ta reda på hur socialtjänstens KAST-mottagningar arbetar mot mänssexköp, vilken kunskap det vilar på och vilka resurser som KAST-mottagningarna har tillgångtill för att förebygga och förhindra att män köper sex. Uppsatsen fokuserar på heterosexuellarelationer inom könshandeln, där kvinnan är den prostituerade och mannen den som köper sex,vilket motiveras av att majoriteten av de som köper sex är män och det är män som står förhuvudparten av det våld som kvinnor, barn och andra män utsätts för.För att besvara syftet har intervjuer med professionella på fyra olika KAST-mottagningargenomförts eftersom det framförallt är dessa verksamheter, jämte polisen, som bedriverindividuell behandling av män som köper sex. Intervjuerna har sedan transkriberats, kodats ochkategoriserats och tre olika teman; Verksamhet, Arbetssätt och Kunskapsbild, har hittats utifråndessa kategorier. Resultatet visar bland annat att det inte finns några gemensamma riktlinjer förhur arbetet mot mäns sexköp ska utformas så beroende på vart i landet man befinner sig, ochvilken utbildning de professionella har, använder sig KAST-mottagningarna av olika metoderi arbetet med män som köper sex. Samtliga intervjupersoner uppgav att pornografi samtpatriarkala normer och strukturer var något som påverkade sexköpare, både genom att färgadessa mäns bild av hur sexuella relationer ska se ut samt normalisera sexköp. Slutsatserna somdragits utifrån resultatet är bland annat att det vore en idé att ha en nationell riktlinje för arbetetsutformning så att den behandling män har att tillgå ser likadan ut överallt samt minskastigmatisering av män som vill sluta köpa sex.

Syftet med den aktuella studien är att undersöka socialarbetares attityder, erfarenheter och kompetens i arbetet med pojkar, flickor och icke-binära, under 18 år, som säljer sexuella tjänster. Studien ämnar också undersöka hur bekväma socialarbetarna är att arbeta med frågan. Studien har bedrivits genom en kvantitativ webbenkät där socialarbetare, vilka är medlemmar i en Facebook-grupp för socionomer, fått möjligheten att besvara frågor angående ämnet ungdomar som säljer sexuella tjänster.  Resultaten av enkäten har sedan testats statistiskt och analyserats mot tidigare forskning kring ungdomar som säljer sexuella tjänster samt ett strukturellt organisationsperspektiv. Ungdomar som säljer sexuella tjänster visas utsättas för stora risker och dåligt psykiskt mående både under- och efter erfarenheten av att sälja sexuella tjänster. Resultaten tyder på att bekvämlighet i samtal om ungas sexuella hälsa är det som i högst grad påverkar hur säkra socialarbetare känner sig på hur de ska agera när de möter unga som säljer sexuella tjänster. Samtidigt som konsensus råder om att socionomutbildningar över lag inte prioriterar ämnet under programmens gång. Resultaten visar att respondenterna har högre grad av misstankar kring flickor, än pojkar och icke-binära, som säljer sexuella tjänster, trots att tidigare undersökningar visar att procenten pojkar som säljer sexuella tjänster är något högre än gruppen flickor. Majoriteten av respondenterna anger även att de inte känner till att deras arbetsplats har några rutiner kring ungdomar som säljer sexuella tjänster, samt att det råder varians kring hur säkra respondenterna känner sig kring att arbeta med frågan. / The aim of this study is to examine the attitudes, experiences and competence of social workers regarding the work towards boys, girls and non-binary youth, below the age of 18, who are selling sexual services. The study also aims to examine how comfortable social workers are while working with this subject. The study was conducted with a quantitative web-based poll where social workers, who were members of the Facebook-group “Socionom” specifically for social workers, had the opportunity to answer questions regarding youths who sell sexual services. The results of the poll were later statistically tested and analyzed by using previously conducted research around youths who sell sexual services, and by using a structural organizational perspective. Youths who sell sexual services are exposed to high risks and poor mental health both during- and after the experience of selling sexual services. The results of the poll indicate that the most important aspect of working with this subject is depending on how comfortable the social worker feels having discussions with the youths regarding sexual health, while consensus show that social work-education, according to the respondents, does not prioritize or give lectures regarding youth who are selling sexual services or their sexual health. The results also show that the respondents to a higher degree suspect female clients are selling sexual services than boys or non-binary, even though previous research show that boys are selling sexual services to a higher degree. Most of the respondents also specify that they are not aware of any current guidelines at their current workplace regarding youths who are selling sexual services, and that there is variance in how comfortable the respondents feel working with this subject.

In 1998 Sweden, as the first country in the world, formulated and implemented a law against sexualservices, which has since been known as “The Swedish Model” due to its unique approach in onlycriminalizing the buyer - not the seller - of sexual acts. This thesis researches the history of the ideasbehind the lawmaking process in its aim to gain better understanding on how lawmaking affectspeople’s perception of the world around them. By analysing the preparatory work behind the law,in relation to how prostitution has been treated in previous history, and as a document ofideological importance this thesis shows that the approach to prostitution, and the outcome of thepreparatory work - resulting in a partially criminalizing law - mainly relies on the idea thatprostitution is something bad in itself and in relation to the idea of human rights, but is beingadvocated against with the help of the societal problems based in stigmatizing ideas relying on thevery same implication.

Syftet med studien är att undersöka hur personer som köper sexuella tjänster beskriver och söker förståelse för sina handlingsmönster. Fokus ligger på personernas intima relationer och praktiska vardag. Datainsamlingen har skett i form av nio semistrukturerade intervjuer med män som både köper sexuella tjänster och lever i en parrelation. En kvalitativ metod har använts med en poststrukturalistisk forskningsansats. De teoretiska ramar och perspektiv som empirin har analyserats utifrån grundar sig på modernitetsteorier som omfattar olika former av kommersialisering och kommodifiering av intima relationer. De huvudsakliga resultaten av studien ger en uppfattning om vilken funktion köp av sexuella tjänster fyller för informanterna, hur den praktiska organisationen och genomförandet av köpen går till samt hur informanterna därvid förhåller sig till sin partner och sin relation. Vidare ger resultaten en förståelse för hur köp av sexuella tjänster relaterar till privat och kommersiell sexualitet, hur informanterna förhåller sig till tillämplig svensk lagstiftning samt vilka värderingar de har i fråga om köp av sexuella tjänster. Analysen visar hur informanterna på individuella, relationella och strukturella nivåer navigerar och förhandlar kring olika aspekter av intimitet och konsumtion i relation till köp av sexuella tjänster när en samtidig parrelation föreligger. / The aim of the study is to explore how purchasers of sexual services describe and explain their behavioural patterns, with a focus on their intimate relations and everyday life. Data was collected in semi-structured interviews with nine male participants who purchase sexual services and are currently in a relationship. Using a qualitative method, a poststructuralist research approach was applied. The empirical findings were analysed within theoretical frameworks and viewpoints based on modernity theories, encompassing various forms of commercialization and commodification of intimate relations. The principal results of the study present an idea of what functions the purchases of sexual services fulfil for the participants, how the purchases are organized and carried out, and how the behaviour affects their attitudes towards current partners and relations. Furthermore, the results give an understanding of how purchases of sexual services relate to private and commercial sexuality, what concerns the participants have for applicable Swedish legislation, and what moral values they hold regarding purchases of sexual services. On individual, relational and structural levels, the analysis shows how the participants navigate and negotiate around various aspects of intimacy and consumption in connection to purchases of sexual services outside a current relation.

Att människohandel för sexuell exploatering utgör ett brott mot mänskliga rättigheter står klart. Människohandel kränker flertalet av individens rättigheter och staters skyldigheter gentemot dessa individer finns således stadgade i flertalet internationella konventioner. Palermoprotokollet stadgar den första internationellt gemensamma definitionen av människohandel och stadgar vidare ett krav på att definitionen utgör ett brott i konventionsstaternas nationella lagstiftning. Om prostitution anses kränka individers rättigheter och föranleder krav på rättslig reglering är däremot omtvistat, detta trots de likheter som finns. Med utgångspunkt i mänskliga rättigheter syftar uppsatsen, med hjälp av genus- och rättssociologisk teori och metod, att undersöka om prostitution torde omfattas av dessa samt om, och i så fall, vilka positiva skyldigheter stater enligt folkrätten har gentemot personer som befinner sig i prostitution. Detta för att utreda huruvida det är möjligt att kräva att stater kriminaliserar sexköp, antingen för att uppfylla de konventioner som kräver ett förebyggande arbete mot människohandel för sexuell exploatering men även för att leva upp till de åtaganden stater åtagit sig för att motverka den könsojämställdhet, könsdiskriminering och våld som prostitution bevisligen kan innebära. Det finns en tydlig korrelation mellan prostitution och människohandel för sexuell exploatering. Forskning visar att omfattningen av människohandel är högre i stater med legaliserad prostitution samtidigt som både prostitutionen och människohandeln minskat i Sverige sedan sexköpslagen trädde i kraft. Prostitution kan anses uppfylla många delar av det som utgör människohandelsbrottet enligt Palermoprotokollets definition och torde således generellt sett kunna vara en form av människohandel. Således, med hänvisning till krav på förebyggande åtgärder mot människohandel, så torde det kunna krävas att stater kriminaliserar sexköp, inte minst då det bevisligen kan vara ett effektivt sätt att motverka den efterfrågan vilken upprätthåller både prostitution och människohandel för sexuell exploatering. / Whether trafficking for sexual exploitation constitutes a violation of human right is indisputable. Human trafficking violates several individual rights and states' obligations towards victims of trafficking are thus stated in various international conventions. The Palermo Protocol constitutes the first international joint definition of human trafficking and the statute further requires that the definition constitutes a criminal offence in the convention states' national legislation. Whether prostitution is considered a violation of human rights and therefore induce a legal obligations of states is however disputed. Based on human rights, with a gender -and sociological theory of law this study aims to examine whether prostitution also should benefit from these rights and if so, determine the obligations of states under international law towards people in prostitution. Further to investigate whether it is possible to require states to criminalize the purchase of sexual services, either to comply with international conventions that urges prevention of human trafficking for sexual exploitation but also to live up to commitments to discourage the gender inequality, discrimination and violence often included in prostitution. There is a correlation between prostitution and human trafficking for sexual exploitation. Research shows that the scope of human trafficking is higher in states with legalized prostitution, while both prostitution and trafficking for sexual exploitation decreased in Sweden since the Sex Purchase Act came into force 1999. Prostitution is often considered to satisfy several elements of what constitutes trafficking under the Palermo Protocol's definition and could therefore generally be considered a form of human trafficking. Thus, by referring to the many requirements of preventive measures against trafficking it could therefore be argued that states should criminalize purchase of sexual services, as it is proven an effective way to counter the demand that maintains both prostitution and human trafficking for sexual exploitation.