Bakgrund: Ett och ett halvt år efter öppnandet av Öresundsbron märks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de ännu ej fungerande skattereglerna men även mer mjuka faktorer, såsom våra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger så nära varandra är vi mer olika än vad man från början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstånd vid samarbete. Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa de nationella skillnaderna angående de olika företagskulturerna som präglar Danmark och Sverige. Avgränsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstår i affärssammanhang och således utelämna social interaktion utanför affärslivet. Genomförande: Jag har gjort sex intervjuer med personer från både det danska och svenska näringslivet. Vidare har jag kompletterat med material från tidigare undersökningar, detta för att utöka empiridelen och få ett bredare underlag. Respondenternas svar har jag sedan analyserat med hjälp av Hofstedes fyra dimensioner. Resultat: Här presenteras åtta olika skillnader som på olika sätt innebär problem då en svensk och en dansk samarbetar. Vidare visar undersökningen att svenskarna upplever dessa skillnader som mer problematiska än danskarna. Viktigt att tänka på då den ena nationaliteten väljer att idka handel med den andra är ej att göra de två olika kulturerna till en gemensam eller att beröva det andra landet dess kultur och införa sin egen, utan istället att ha insikt och förståelse för det andra landets kultur och synsätt.

<p>Bakgrund: Ett och ett halvt år efter öppnandet av Öresundsbron märks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de ännu ej fungerande skattereglerna men även mer mjuka faktorer, såsom våra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger så nära varandra är vi mer olika än vad man från början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstånd vid samarbete. </p><p>Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa de nationella skillnaderna angående de olika företagskulturerna som präglar Danmark och Sverige. Avgränsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstår i affärssammanhang och således utelämna social interaktion utanför affärslivet. </p><p>Genomförande: Jag har gjort sex intervjuer med personer från både det danska och svenska näringslivet. Vidare har jag kompletterat med material från tidigare undersökningar, detta för att utöka empiridelen och få ett bredare underlag. Respondenternas svar har jag sedan analyserat med hjälp av Hofstedes fyra dimensioner. </p><p>Resultat: Här presenteras åtta olika skillnader som på olika sätt innebär problem då en svensk och en dansk samarbetar. Vidare visar undersökningen att svenskarna upplever dessa skillnader som mer problematiska än danskarna. Viktigt att tänka på då den ena nationaliteten väljer att idka handel med den andra är ej att göra de två olika kulturerna till en gemensam eller att beröva det andra landet dess kultur och införa sin egen, utan istället att ha insikt och förståelse för det andra landets kultur och synsätt.</p>

Denna studie tar sin utgångspunkt i den relativt enkla frågan om vad en region egentligen är och hur bilden av regioner befästs och reproduceras. Då Öresundsregionen i mångt och mycket är uppbyggd och beroende av de trafiksystem som säkerställer ett pendlings- och fraktflöde över sundet innehar även de olika Öresundsregionala trafikprojekten en inverkan på hur regionen befästs i människors medvetanden och deras regionala identitet. Studien visar på att den nyregionalistiska retorik och symbolik som var tydlig redan under åren då Öresundsbron arbetades fram under 1990-talet än idag skapar tankefigurer och normer om hur Öresundsregionen ska tolkas och bestämmas. Trafikdokument om de planerade fasta förbindelserna Öresundsmetron, HH-förbindelsen och Europaspåret såväl som artiklar och debattinlägg visar både genom text som kartor att det finns en strävan efter en regional stadsbildning där tidsvinster och hastighet ses som främsta verktyg för att skapa den eftertraktade ekonomiska tillväxten. Kartorna synliggör även en normerande bild av regionen som fixerad vid de västra kustområdena av Skåne och de östra delarna av Själland, men även att regionen genom kartornas framställning sätts i ett relationellt sammanhang med andra tillväxtregioner som Hamburg eller Berlin.

The purpose of our study is to investigate and understand the stories of one of the largest infrastructure projects to date in southern Sweden, the Öresund Metro. We want to understand how different public actors, in different scales of decision making, influence how we see and understand the Öresund Metro. By doing this, we hoped to create knowledge about relations and the balance of power between the mentioned public actors. How is the story of the potential project told and why? What is the goal for the different narrators? To understand these goals and connections, we also need to present and interpret the Swedish regionalization process, which has been studied within a collection of theoretical concepts that have been analyzed. Interviews and document studies are conducted to create knowledge about the three selected public actors' lines of argument around the Öresund Metro. The result of the studies is that there is a basic consensus between the public actors regarding the development and the theoretical aspect, but that there are contradictions between the visions and goals of different actors. We observed that there are also structural problems in how the planning process should be carried out in a smooth manner.

Denna undersökning belyser vad som drivit fyra svenskar som arbetar inom vägledningsområden att lämna Sveriges arbetsmarknad och söka arbete i Danmark. Vad som får dem att stanna kvar samt upplevelser om kompetens och anställningsbarhet lyfts fram. Via en kvalitativ metod undersöks om Danmark är en potentiell arbetsmarknad för svenska vägledare. Teori som används i studien är push-pull. Ogynnsamma villkor på en plats puttar bort, push, och gynnsamma villkor på en annan drar till sig, pull. Tidigare forskning är inom arbetsmigration och anställningsbarhet. I resultatet framgår att osäkra arbetsvillkor i Sverige fick intervjupersonerna att söka nya möjligheter i Danmark. Personliga egenskaper som vilja att utvecklas har stor betydelse. Undersökningen visar vidare att kompetens från tidigare utbildningar eller arbetslivserfarenhet är relevant på den danska arbetsmarknaden. Det framkommer att det finns metoder för svenskar att höja sin anställningsbarhet i Danmark. Ett dilemma är svenskars brist på förförståelse av danska system inom utbildning och arbetsmarknad. Goda arbetsvillkor och god kollegial kontakt får dem att vilja stanna kvar i Danmark. Långa pendlingstider och negativ effekt på familjeförhållanden kan få dem att återvända till den svenska arbetsmarknaden. Övergripande slutsats är att utbildning och arbetslivserfarenhet har stor betydelse för svenskars anställningsbarhet inom vägledningsområdet i Danmark. Undersökningen visar vidare att personliga faktorer och egenskaper såsom engagemang och vilja är allra viktigast.

Syftet med detta arbete är att jämföra hur svenska ungdomar som arbetar inom servicebranschen i Sverige respektive Danmark ser på arbete. Vad driver vissa ungdomar att ta steget över till den danska arbetsmarknaden, medan andra väljer att stanna kvar i Sverige? Avsikten är att undersöka detta utifrån utbildningsbakgrund, kön, social klass, familjesituation och ålder för att se om det finns några samband mellan dessa faktorer och val av land att arbeta i. Vi har gjort en enkätundersökning bland svenska ungdomar som arbetar inom handel i Sverige respektive Danmark. De resultat vi har fått fram visar att de främsta motiven till att arbeta i Danmark för dessa ungdomar är en högre lön och en bättre arbetsmarknad i Danmark. När det gäller inställningen till arbete och till den egna arbetssituationen skiljer sig inte resultaten åt särskilt mycket mellan de två grupperna. Ett resultat som också har framkommit är att rörligheten i Danmarksgruppen är högre än i Sverigegruppen. Med det menar vi att det är fler i Danmarksgruppen som har varit anställda en kortare tid än de i Sverigegruppen. När det gäller att värdesätta karriär är ungdomarna i Danmarksgruppen överlag mer positiva till detta än de i Sverigegruppen. / The aim with this work is to compare how Swedish young people that work within the service sector in Sweden respective Denmark sees on work. What runs certain young people to take the stage over to the Danish labor market, while others choose to stay left in Sweden? The intention is to examine this on the basis of education batch shallow, gender, social class, family situation and age in order to see about there be some connections between these factors and choices of country to work in. We have done a questionnaire survey among Swedish young people that works within trade in Sweden respective Denmark. Those results we have may forward shows that the most front reasons to working in Denmark for these young people are a higher salary and a better labor market in Denmark. When it comes to the attitude to work and to the own working situation divides the results between the two groups not particularly much. A result that also has arrived is that the mobility in Danmarksgruppen is higher than in Sverigegruppen. With it means we that it is more in Danmarksgruppen that has been an employee shorter time than they in Sverigegruppen. When it comes to that value setting career is the young people in Danmarksgruppen överlag more positive to this than they in Sverigegruppen.

This study focuses on the reformation of the cross-border political coalition in the Scandinavian region of Öresund, specifically the re-organization of Öresundskommitteen to Greater Copenhagen &amp; Skåne Committee. Through the lens of Critical Discourse Analysis, the study critically examines the newly advocated regional strategy focusing on international place marketing of the collective brand Greater Copenhagen, underlying power structures and incentives of the reformation as well as the subsequent consequences for the regional development. The result highlights a political shift of focus, from the region in general to Copenhagen in particular, justified by the conviction of growing international competition and the regional core as undisputable ‘growth-machine’ for the whole region. Consequently, local projects can be legitimized as regional concerns, potentially supporting misallocation of regional funds, political and core-periphery polarization.