Introduktion/bakgrund: Suicid är ett stort världsomfattande hälsoproblem. Cirka 700 000 människor dör varje år till följd av suicid. Patienter med suicidtankar kan påträffas såväl inom den psykiatriska som den somatiska vården. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om samsjuklighet och hur detta ska hanteras. Sjuksköterskan är en del av vårdteamet och har ett ansvar för suicidbedömning och suicidpreventionsåtgärder. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkade sjuksköterskans attityd mot patienter med suicidtankar inom den somatiska vården. Metod: Litteraturstudien utformades enligt Roséns granskningsprocess (Rosén, 2017).  Databassökningar genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskningen kvarstod nio vetenskapliga artiklar. I samband med databearbetningen och analysen identifierades tre huvudkategorier och sex underkategorier. Resultat: Det fanns många faktorer som påverkade sjuksköterskans attityd till patienter med suicidtankar. Faktorerna var på individnivå, samhällsnivå och organisationsnivå. Faktorer på individnivå inkluderade utbildning, erfarenhet och självkänsla. Faktorer på samhällsnivå inkluderade religion, kultur och stigmatisering. Faktorer på organisationsnivå inkluderade brister i arbetsmiljön.   Slutsats: Många sjuksköterskor upplevde att det fanns en kunskapsbrist, och därav ett behov av utbildning inom området. Negativa attityder kunde påverka hur vården bedrevs och ge upphov till brister i omvårdnaden.  Några brister var vårdskador, påverkad personcentrerad vård, sämre vårdkvalitet och försämrad patientsäkerhet.

Suicid är ett världsomfattande problem och en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Sjuksköterskan kan i sin profession komma att möta patienter med suicidtankar oavsett arbetsplats. För patienten innebär ett ifrågasättande av den egna existensen en stor påfrestning vilket innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan i mötet med patienten. Sjuksköterskans attityder i mötet med patienten påverkar vården där positiva attityder kan förmedla stöd och omtanke och negativa attityder kan bidra till upplevelsen av att känna sig undviken och dömd. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans attityder och upplevelser vid vård av patienter med tankar på suicid. Litteraturstudien utgår ifrån nio vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Artiklarna granskades med användning och stöd av Axelssons (2012) beskrivning av hur en litteraturstudie genomförs och Fribergs (2017) mall för granskning av artiklar. Sökmotorerna som användes för att söka fram artiklarna var Cinahl och Pubmed. I resultatet framkommer fyra kategorier: Sjuksköterskans kunskap, erfarenhet och utbildning, sjuksköterskans upplevelse av plikt och ansvar, sjuksköterskans upplevelser och känslor och brist på tid och resurser. Sjuksköterskans attityder i mötet med en patient som har tankar på suicid visade sig variera. Negativa och värderande attityder gentemot patienten visade sig kunna bero på att sjuksköterskan kände sig osäker och upplevde brist på kunskap. I diskussionen lyfts att då sjuksköterskan inte hade tillräcklig kunskap och erfarenhet visade sig detta kunna göra att patienten upplevde ökade känslor av lidande och hopplöshet. Genom ökad kunskap är det möjligt att minska patientens lidande.

Forskning visar att det finns samband mellan cancer och suicidala tankar eller handlingar. 65 956 individer i Sverige drabbades av cancer under år 2019. Känslor som uppstår vid ett cancerbesked kan bidra till att patienter önskar dö i förtid. Det krävs en djupare kunskap om detta ämne för att patienter ska kunna bli hjälpta. Syftet är att beskriva bakgrundsfaktorer till suicidtankar eller en önskan om att dö hos personer med cancerdiagnos. En litteraturstudie genomfördes för få en bild av forskningsläget. Nio artiklar med kvalitativ metod valdes ut, analyserades och sammanställdes. Utifrån detta utarbetades teman och subteman. Tre teman utformades: Rädsla, Beroende av andra och Existentiella förändringar. Patienter beskrev en rädsla för sjukdomsförloppets utveckling och för framtida lidande. Att vara beroende av andra ledde till känslan av att vara en börda samt en negativ självbild. Patienter beskrev det också som meningslöst att fortsätta leva då de förlorat sig själva och blivit fångade av sjukdomen. Liknande känslor och upplevelser beskrivs även hos patienter med andra sjukdomar än cancer. Mer forskning om psykisk ohälsa vid somatisk sjukdom skulle öka kunskapen och förståelsen för de känslor som kan uppstå och därmed bryta tabun. Sjuksköterskor skulle då kunna få rätt verktyg för att identifiera suicidrisk och samtala om svåra tankar och känslor. Då skulle fler patienter kunna bli hjälpta i tid, vilket skulle rädda liv.

Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och varje år dör 800 000 människor på grund av suicid. Orsaker till suicid kan vara sociala, psykologiska och biologiska faktorer. Sjuksköterskans förhållningssätt bör präglas av förståelse, medkänsla, en icke-dömande attityd och ett aktivt lyssnande.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och inställning till att bemöta suicidnära patienter.  Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar inhämtade från Cinahl, PubMed och Medline. Samtliga artiklar sammanfattades i en översiktstabell. Färgkodning och kategorisering användes för att identifiera likheter och skillnader i resultaten. Analysen upprättades utifrån två huvudteman och tre underrubriker.  Resultat: I resultatet utvecklades två huvudteman: Faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande och Sjuksköterskans upplevda känslor. Tre underrubriker utvecklades under det första temat: Otillräcklig kompetens, Brister på vårdenheten och Faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de saknade kunskaper och färdigheter i att vårda suicidnära patienter. Hinder för att ge god vård beskrevs som brist på tid och resurser. Känslor som uppkom var ensamhet, osäkerhet och stress. Sjuksköterskan bär ett stort ansvar i mötet med suicidala patienter. Det är av betydelse att sjuksköterskor får kunskap kring ämnet suicid för att vara förberedda i detta livsviktiga möte och för att kunna bidra till att det tabubelagda ämnet bryts.

No description available.

Bakgrund: Allvarliga suicidtankar är vanligt förekommande. Närstående till person med suicidtankar riskerar att sätta egna behov i andra hand med försämrad livskvalitet och försämrad psykisk hälsa som följd. Det är av vikt att närstående som ger stöd till psykiskt sjuka personer själva får lämpligt stöd från vårdgivarna för att inte bränna ut sig. Genom att som sjuksköterska vara medveten om hur det kan upplevas att vara närstående till en person med suicidtankar kan förutsättningarna för att ge rätt stöd till dessa individer öka. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelse av att leva nära en person med suicidtankar. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Två huvudkategorier framkom: Ett ofrånkomligt lidande och en önskan om både närhet och distans. Fem underkategorier framkom: Upplevelse av att suicidaliteten inverkar på individen, upplevelse av att suicidaliteten inverkar på familjen, upplevelse av skam gentemot omgivningen, upplevelse av att behöva bli sedd som resurs, upplevelse av att behöva ta avstånd. Diskussion: Närstående vill bli sedda som resurs och det finns både för- och nackdelar med detta. Mer forskning behövs för att möjliggöra bedömning kring hur mycket de närstående bör involveras. Hela familjen lider av att ha en person med suicidtankar i sin närhet. Genom att arbeta familjefokuserat kan hela familjens lidande minska. Det finns ett stigma i samhället kring psykisk ohälsa. Sjuksköterskor kan verka som motkraft genom att skapa öppenhet inom drabbade familjer. Sådan öppenhet har visat sig spridas till familjens omgivning.

Bakgrund: Suicid innebär att en människa avsiktligt och självförvållat skadar sig vilket leder till döden. Snabba och oförväntat försämrade tillstånd och död kan upplevas som oro och stress hos sjuksköterskan. Samtidigt är det sjuksköterskans plikt att möta, samtala och tolka patienten då det är i vårdrelationen en förståelse kan skapas för patientens suicidtankar. Attityder, kontext, tolkning av människosyn präglas av hur sjuksköterskans förhåller sig till den suicidala patienten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i relation till suicid och den suicidnära patienten. Metod: En systematisk integrativ litteraturöversikt har använts som metod. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har hämtats från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Totalt inkluderades 13 artiklar i resultatet. Resultat: Tre huvudteman teman framkom i resultatet, Sjuksköterskans känslor i mötet med suicid, närhet och distans, samt att förstå suicidhandlingen. Känslor av skuld beskrevs som en konsekvent genomgående i mötet med den suicidala patienten. Även svårigheter i att reglera närhet och distans till patienten medförde en obalans i att distansera sig kontra att närma sig i mötet. Kontext och sociokulturell tillhörighet påverkade relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Diskussion: I resultatdiskussionen har delar av resultatet diskuterats utifrån Patrica Benners omvårdnadsteori, det femte och sista stadiet. Det är viktigt att erbjuda sjuksköterskans möjlighet till vidare utbildning i bemötandet men också i de egna psykologiska processer som mötet med negativa känslor och eventuella trauma kan innebära. / Background: Suicide means that a person intentionally and self-inflicted injures himself, which leads to death. Rapid and unexpectedly worsening conditions and deaths can be experienced as nurses' anxiety and stress. At the same time, it is the nurse's duty to meet, talk and interpret the patient as it is in the care relationship that an understanding can be created for the patient's suicidal thoughts. Attitudes, context, interpretation of human view are characterized by how the nurse's attitude to the suicidal patient. Aim: To describe nurses' experiences and experiences in relation to suicide and the suicidal patient. Method: A systematic integrative literature review has been selected. Both quantitative and qualitative articles have been used from the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo Knalf's integrative. Theoretical starting point was based on Patricia Benner's nursing theory where Benner's last and fifth stages were discussed. Results: Three main themes emerged in the result, Nurse's feelings in the meeting with suicide, proximity and distance, and understanding the suicide act. Feelings of guilt were described as consistent throughout the encounter with the suicidal patient. Difficulties in regulating proximity and distance to the patient also led to an imbalance in distancing versus approaching the meeting. Context and sociocultural belonging influenced the relationship between the nurse and the patient. Conclusions: In the result discussion, parts of the result have been discussed based on Patrica Benner's nursing theory, the fifth and last stage. It is important to offer the nurse's opportunity for further education in the treatment, but also in the own psychological processes that the encounter with negative emotions and possible trauma can entail.

Inledning: Depression är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar människor i alla åldrar oavsett kön. En tredjedel av alla patienter diagnostiserade med depression blir inte hjälpta av dagens behandlingsmetoder och i synnerhet läkemedel. Denna grupp av individer klassificeras som behandlingsresistenta. För individer som lever med behandlingsresistent depression (TRD) är situationen allvarlig. Suicidala tankar (SI) och beteenden är vanligt förekommande och ökar i takt med svårighetsgraden av depressionen. Upptäckten av ketamins snabba effekter mot depression under 2000-talet har givit nytt ljus åt forskningen och mycket forskning görs på området som indikerar på positiva effekter mot TRD och de suicidala benägenheterna. Ketamin är dock ett problematiskt läkemedel med svåra biverkningar som gör situationen mer komplex. Syfte: Syftet med detta litteraturarbete var att undersöka effekterna av intravenöst (iv) ketamin mot TRD och i synnerhet dess antisuicidala effekter. Metod: Fem kliniska studier har analyserats. Två databassökningar gjordes via databasen PubMed med sökorden ”TRD suicidal ideation ketamine infusion treatment” och ” treatment resistant depression ketamine suicidal cognition”. Inkluderade artiklar valdes utifrån fastställda inklusions- och exklusionskriterier. Resultat: Överlag påvisas ett positivt resultat av ketamins antisuicidala effekter vid TRD. Fyra av fem studier visade signifikanta resultat av en singeldos ketamin jämfört med placebo och en studie kunde visa positiva effekter av upprepade infusioner. Medan en studies resultat varken kunde påvisa positiva effekter på kort eller lång sikt. Diskussion: Sammanfattningsvis indikerar resultatet av inkluderade studier på att ketamin i viss grad har positiva effekter på SI vid TRD och att iv ketamin har potential som läkemedel för denna patientgrupp. Dock krävs det mer forskning kring effektens hållbarhet, långtidseffekter, biverkningar och beroenderisken av ketamin. Idag används ketamin i form av det intranasala läkemedlet Spravato mot svår depression, detta med försiktighet på grund av de allvarliga biverkningar som kan följa och dess okända långtidseffekter. / Introduction: Depression is a global public health problem that affects people of all ages regardless of gender. One third of all patients diagnosed with depression are not helped by today's treatment methods. This group of individuals is classified as the treatment resistant. For individuals living with treatment-resistant depression (TRD), the situation is dire. Suicidal thoughts (SI) and behaviors are common and increase with the severity of the depression. The discovery of ketamine's rapid effects against depression in the 21st century has given new light to research and much research are being done in the area that indicates positive effects against TRD and the suicidal tendencies. However, ketamine is a problematic drug with severe side effects that make the situation more complex. Aim: The aim of this review was to investigate the effects of intravenous (iv) ketamine against TRD and in particular its anti-suicidal effects. Method: Five clinical studies have been analyzed. Two database searches were made via the PubMed database with the keywords "TRD suicidal ideation ketamine infusion treatment" and "treatment resistant depression ketamine suicidal cognition". Included articles were selected based on established inclusion and exclusion criteria. Results: Overall, a positive result of ketamine's anti-suicidal effects in TRD is demonstrated. Four out of five studies showed significant results of a single dose of ketamine compared to placebo and one study was able to show positive effects of repeated infusions. While the results of one study could not demonstrate positive effects in the short or long term. Discussion: In summary, the results of included studies indicate that ketamine has, to some extent, positive effects on SI in TRD and that iv ketamine has potential as a drug for this patient group. However, more research is needed concerningdurability of the effect, long-term effects, side effects and the risk of addiction to ketamine. Today, ketamine is used in the form of the intranasal drug Spravato against severe depression, this with caution because of the serious side effects that can follow and its unknown long-term effects.

Bakgrund: Patienter som får palliativ vård har allvarlig sjukdom förknippat med svårt lidande synnerligen i livets slut. De uttrycker ibland suicidtankar, en önskan om att dö eller att få påskynda sin död vilket kan upplevas som utmanande för vårdpersonal att bemöta. Suicid, det vill säga när en person tar sitt liv, är associerat med psykisk ohälsa men kan också ha andra orsaker såsom kriser till följd av själslig smärta eller fysisk sjukdom. Samt önskan om en påskyndad död som är svår att skilja från tankar på suicid och som är grundat i ett lidande hos patienter med allvarliga livshotande sjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och förekomst av en önskan att påskynda sin död och suicidtankar hos patienter med palliativa vårdbehov. Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 17 vetenskapliga artiklar som analyserades med tematisk analys. Resultat: I resultatet framkom sex teman; Existentiella faktorer som påverkar upplevelserna av en önskan att dö, Upplevelserna av identitet i förhållande till livssituationen, Symtombörda och sjukdomsbörda som bidragande faktorer för en önskan att dö, Hur relationen med sjukvården påverkar patienters önskan att dö, Handlingar för att påskynda döden samt förekomst och frekvens av en önskan att dö. Det största temat var existentiella faktorer med känslor kring mening, värdighet, livskvalitet, skam och hopplöshet. Även känslor kring att vara en börda för andra och förlust av autonomi spelade in. Fysiska symtom som smärta och psykiska som depression visade sig också vara närvarande. Slutsats: Patienter med palliativa vårdbehov som uttrycker en önskan att vilja påskynda sin död har ett komplext lidande med grund i flera orsaker. Lidandet och önskan är dynamiskt och förändras med symtombördan och kriser som uppstår i sjukdomsförloppet men också utifrån det stöd de får från vården, därför behöver specialistsjuksköterskan och det palliativa teamet fråga om tankar finns och om orsakerna till dessa. / Background: In palliative care, patients who have a serious illness associated with severe suffering are cared for, especially at the end of life. At times, patients in palliative care express suicidal thoughts, a wish to die or to hasten their death, which can be experienced as challenging for healthcare professionals to respond to. Suicide is when a person inflicts injury on to themselves with the intention to end their life. It is associated with mental illness, however, it can also have other causes such as, crises resulting from mental pain or physical illness. As well as the desire for a hastened death which is difficult to distinguish from thoughts of suicide and which is based on the suffering of patients with serious life-threatening diseases.  Aim: The aim of this study was to investigate the experience and occurrence of a desire to hasten one's death, as well as suicidal thoughts in patients with palliative care needs. Method: General literature review with an inductive methodology based on 17 peer-reviewed articles that were analyzed utilizing a thematic analytical approach. Results: The results illuminated six themes; Existential factors that influence the experiences of a wish to die, The experiences of identity in relation to the life situation, Symptom burden and disease burden as contributing factors to a wish to die, How the relationship with healthcare affects patients who wish to die, Actions to hasten death and Occurrence and frequency of a wish to die. The most prevalent theme was existential factors that was associated with feelings surrounding meaning, dignity, quality of life, shame, and hopelessness. The feeling of being a burden to others and a loss of autonomy was also included. Physical symptoms such as pain, as well as psychological symptoms such as depression were also found to be present. Conclusion: Patients with palliative care needs, who express a desire to hasten their death, endure complex suffering that is caused by a multitude of origins. The suffering and the desire are dynamic and change with the burden of symptoms and crises that arise during the course of the disease. However, it is also based on the support they receive from the healthcare institutions, therefore, the specialist nurses and the palliative care team need to ask whether the suicidal thoughts exist and the reasons for them.

Bakgrund: Patienter som får palliativ vård har allvarlig sjukdom förknippat med svårt lidande synnerligen i livets slut. De uttrycker ibland suicidtankar, en önskan om att dö eller få påskynda sin död vilket kan upplevas som utmanade för vårdpersonal att bemöta. Suicid, det vill säga när en person tar sitt liv, är associerat med psykisk ohälsa men kan också ha andra orsaker såsom kriser till följd av själslig smärta eller fysisk sjukdom. Samt önskan om en påskyndad död som är svår att skilja från tankar på suicid och som är grundat i ett lidande hos patienter med allvarliga livshotande sjukdomar.  Syftet: Syftet var att undersöka upplevelser och förekomst av en önskan att påskynda sin död och suicidtankar hos patienter med palliativa vårdbehov.  Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 17 vetenskapliga artiklar som analyserades med tematisk analys.  Resultat: I resultatet framkom sex teman; Existentiella faktorer som påverkar upplevelserna av en önskan att dö, Upplevelserna av identitet i förhållande till livssituationen, Symtombörda och sjukdomsbörda som bidragande faktorer för en önskan att dö, Hur relationen med sjukvården påverkar patientens önskan att dö. Det största temat var existentiella faktorer med känslor kring mening, värdighet, livskvalitet, skam och hopplöshet. Även känslor kring att vara en börda för andra och förlust av autonomi spelade in. Fysiska symtom som smärta och psykiska som depression visade sig också vara närvarande.  Slutsats: Patienter med palliativa vårdbehov som uttrycker en önskan att vilja påskynda sin död har ett komplext lidande med grund i flera orsaker. Lidandet och önskan är dynamiskt och förändras med symtombördan och kriser som uppstår i sjukdomsförloppet men också utifrån det stöd de får från vården, därför behöver specialistsjuksköterskan och det palliativa teamet fråga om tankar finns och om orsakerna till dessa. / Background: In palliative care, patients who have a serious illness associated with severe suffering are cared for, especially at the end of life. At times, patients in palliative care express suicidal thoughts, a wish to die or to hasten their death, which can be experienced as challenging for healthcare professionals to respond to. Suicide is when a person inflicts injury on to themselves with the intention to end their life. It is associated with mental illness, however, it can also have other causes such as, crises resulting from mental pain or physical illness. As well as the desire for a hastened death which is difficult to distinguish from thoughts of suicide and which is based on the suffering of patients with serious life-threatening diseases. Aim: The aim of this study was to investigate the experience and occurrence of a desire to hasten one's death, as well as suicidal thoughts in patients with palliative care needs. Method: General literature review with an inductive methodology based on 17 peer-reviewed articles that were analyzed utilizing a thematic analytical approach. Results: The results illuminated six themes; Existential factors that influence the experiences of a wish to die, The experiences of identity in relation to the life situation, Symptom burden and disease burden as contributing factors to a wish to die, How the relationship with healthcare affects patients who wish to die, Actions to hasten death and Occurrence and frequency of a wish to die. The most prevalent theme was existential factors that was associated with feelings surrounding meaning, dignity, quality of life, shame, and hopelessness. The feeling of being a burden to others and a loss of autonomy was also included. Physical symptoms such as pain, as well as psychological symptoms such as depression were also found to be present. Conclusion: Patients with palliative care needs, who express a desire to hasten their death, endure complex suffering that is caused by a multitude of origins. The suffering and the desire are dynamic and change with the burden of symptoms and crises that arise during the course of the disease. However, it is also based on the support they receive from the healthcare institutions, therefore, the specialist nurses and the palliative care team need to ask whether the suicidal thoughts exist and the reasons for them.