Bakgrund: Suicid innebär att en människa avsiktligt och självförvållat skadar sig vilket leder till döden. Snabba och oförväntat försämrade tillstånd och död kan upplevas som oro och stress hos sjuksköterskan. Samtidigt är det sjuksköterskans plikt att möta, samtala och tolka patienten då det är i vårdrelationen en förståelse kan skapas för patientens suicidtankar. Attityder, kontext, tolkning av människosyn präglas av hur sjuksköterskans förhåller sig till den suicidala patienten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i relation till suicid och den suicidnära patienten. Metod: En systematisk integrativ litteraturöversikt har använts som metod. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har hämtats från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Totalt inkluderades 13 artiklar i resultatet. Resultat: Tre huvudteman teman framkom i resultatet, Sjuksköterskans känslor i mötet med suicid, närhet och distans, samt att förstå suicidhandlingen. Känslor av skuld beskrevs som en konsekvent genomgående i mötet med den suicidala patienten. Även svårigheter i att reglera närhet och distans till patienten medförde en obalans i att distansera sig kontra att närma sig i mötet. Kontext och sociokulturell tillhörighet påverkade relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Diskussion: I resultatdiskussionen har delar av resultatet diskuterats utifrån Patrica Benners omvårdnadsteori, det femte och sista stadiet. Det är viktigt att erbjuda sjuksköterskans möjlighet till vidare utbildning i bemötandet men också i de egna psykologiska processer som mötet med negativa känslor och eventuella trauma kan innebära. / Background: Suicide means that a person intentionally and self-inflicted injures himself, which leads to death. Rapid and unexpectedly worsening conditions and deaths can be experienced as nurses' anxiety and stress. At the same time, it is the nurse's duty to meet, talk and interpret the patient as it is in the care relationship that an understanding can be created for the patient's suicidal thoughts. Attitudes, context, interpretation of human view are characterized by how the nurse's attitude to the suicidal patient. Aim: To describe nurses' experiences and experiences in relation to suicide and the suicidal patient. Method: A systematic integrative literature review has been selected. Both quantitative and qualitative articles have been used from the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo Knalf's integrative. Theoretical starting point was based on Patricia Benner's nursing theory where Benner's last and fifth stages were discussed. Results: Three main themes emerged in the result, Nurse's feelings in the meeting with suicide, proximity and distance, and understanding the suicide act. Feelings of guilt were described as consistent throughout the encounter with the suicidal patient. Difficulties in regulating proximity and distance to the patient also led to an imbalance in distancing versus approaching the meeting. Context and sociocultural belonging influenced the relationship between the nurse and the patient. Conclusions: In the result discussion, parts of the result have been discussed based on Patrica Benner's nursing theory, the fifth and last stage. It is important to offer the nurse's opportunity for further education in the treatment, but also in the own psychological processes that the encounter with negative emotions and possible trauma can entail.