<p>Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut. Metoden bestod av granskning och analys av 17 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskans förmåga att aktivt lyssna, hennes personliga inställning till döden, utbildning i kommunikationsteknik, relation med patienten samt hennes ordval var faktorer som påverkade det vårdande samtalet. Ökad självkännedom och utbildning i samtalsteknik medverkar till att patientens behov tillfredsställs. Utbildning i kommunikation och omvårdnadshandledning kan förbättra sjuksköterskans förmåga att föra vårdande samtal med patienter i livets slut.</p>

Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut. Metoden bestod av granskning och analys av 17 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskans förmåga att aktivt lyssna, hennes personliga inställning till döden, utbildning i kommunikationsteknik, relation med patienten samt hennes ordval var faktorer som påverkade det vårdande samtalet. Ökad självkännedom och utbildning i samtalsteknik medverkar till att patientens behov tillfredsställs. Utbildning i kommunikation och omvårdnadshandledning kan förbättra sjuksköterskans förmåga att föra vårdande samtal med patienter i livets slut.

Som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården är mötet med palliativa patienter vanligt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors möjligheter samt svårigheter i mötet med palliativa patienter i hemsjukvård, på hospice samt på sjukhus. En litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tretton kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet i studien visade att sjuksköterskorna oavsett om de arbetade inom den palliativa vården på sjukhus, i hemmet eller på hospice, så stod de inför olika svårigheter och möjligheter i sitt möte med patienter. Sjuksköterskorna ansåg att de viktigaste delarna var att kunna skapa goda relationer till patienter och anhöriga och att dessutom kunna ha en god kommunikation. Det framkom också att sjuksköterskorna upplevde svårigheter då de stod inför svåra etiska frågor. Sjuksköterskorna kände att de i sitt arbete kunde uppleva en maktlöshet på grund av tidsbrist och ekonomi, samt att det fanns en risk att i arbetet bli utbränd. Arbetet underlättades av att arbeta i team och få stöd från arbetskamrater. Det var även viktigt att sjuksköterskorna tog hand om sin egen hälsa. Sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vården styrkte dem i sin yrkesroll och det gav både yrkesmässiga och personliga erfarenheter.

Bakgrund: Varje år dör 1 miljon människor efter att de begått suicid. Psykisk sjukdom är en bidragande faktor till suicidalt beteende ofta i kombination med svårigheter i livet. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor upplever mötet med suicidnära patienter på psykiatrisk vårdavdelning. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av söktermer i databaserna; Cinahl, PsychInfo och Pubmed. Nio kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Artiklars resultat delades upp och sorterades in i likheter och olikheter och sammanställdes sedan till en ny helhet vilket resulterade i två teman som bildade litteraturöversiktens resultat. Resultat: Sjuksköterskor upplevde mötet med suicidnära patienter som ångestframkallande, de kände sig otillräckliga i mötet och utbildning behövdes för att få ett bättre bemötande. Diskussion och slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor bemöter suicidnära patienter med empati och att försöka skapa en relation som bidrar till att patienter vill anförtro dem med sina problem. Utbildning behövs för att förnya kunskap om suicidnära patienter och för att få bättre insikt i det egna arbetet och bemötandet. Tid för reflektion i slutet av arbetspasset kan vara ett sätt att förbättra arbetsmiljö och kommunikation mellan arbetskamrater och till patienter.

Bakgrund: Forskningen idag visar att psykisk ohälsa ökar globalt. I samhället kan vi se en stigmatiserande och diskriminerande attityd gentemot personer med psykisk ohälsa. Det framgår att denna patientgrupp har ett större behov av vård men att de känner sig orättvist bemötta och behandlade inom hälso- och sjukvården. Syfte: Litteraturöversikten ämnar beskriva attityder hos sjuksköterskor inom somatisk vård gentemot personer med psykisk ohälsa. Metod: Litteraturöversikten har en integrativ metod vilket innebär att både kvalitativa (9) och kvantitativa artiklar (2) har använts för resultatet. Artiklarna är tagna från databaserna MEDLINE, CINAHL och PsycINFO. Alla artiklar har genomsökts för att svara på litteraturstudiens syfte och har kvalitetsgranskats enligt riktlinjer för Hälsohögskolan i Jönköping. Resultat: Efter analys framkom tre teman: Att ha en dömande attityd mot patienten, Undvikande attityder och Empatiska attityder. Slutsats: Diskriminerande och positiva attityder kan hittas hos sjuksköterskor. Däremellan fanns sjuksköterskor som bortprioriterar att vårda patienter med psykisk ohälsa relaterat till yttre och inre omständigheter såsom ansvarsuppfattning, vårdkultur, brist på tillgångar, maktlöshet, hopplöshet. Utbildning och erfarenhet kan enligt litteraturöversiktens resultat ge positiva attityder hos sjuksköterskan under rätt förutsättningar men samhällets syn på personer med psykisk ohälsa verkar vara en stark faktor som påverkar sjuksköterskors attityd. Sjuksköterskans attityd mot personer med psykisk ohälsa korrelerade med samhället hen levde i. / Background: Today's research shows that mental illness is increasing globally. In society, we can see a stigmatizing and discriminatory attitude towards people with mental illness. It appears that this patient group has a greater need for care, but that they feel unfairly treated and cared for in the health and medical care. Aim: The literature review aims to describe attitudes of nurses in somatic care towards people with mental illness. Method: This literature review has an integrative method which means that the result is based on both qualitative (9) and quantitative articles (2) from databases MEDLINE, CINAHL and PsycINFO. All articles have been read thoroughly to correlate to the studys’ aim and their quality has been assessed with guidelines from the School of Health and Welfare in Jönköping. Result: Three main themes emerged: Having a judgmental attitude towards the patient, avoiding attitudes and empathetic attitudes. Conclusion: Discriminatory and positive attitudes can be found in nurses. In between, there are nurses who prioritize caring for patients with mental illness related to external and internal circumstances such as perception of responsibility, care culture, lack of assets, powerlessness and hopelessness. Education and experience can, according to the results of the literature review, give positive attitudes to the nurse under the right conditions, but society's view of persons with mental illness seems to be a strong factor that influences nurses' attitude. The nurse's attitude towards people with mental illness correlated with society lived in.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund än deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vården av dessa patienter. Metod Tolv kvalitativa studier från olika länder ingick i denna litteraturstudie, där forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. Vår studie analyserades enligt en kvalitativ metod. Resultat Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vården av patienter med annan kulturell bakgrund; kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap. Slutsats Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sågs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstår. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor såg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansåg att tillgång till tolk skulle underlätta vården. / Aim The purpose of this literature study was to describe nurses’ experiences of encounters with patients from different cultural backgrounds than their own, and to describe the opportunities and barriers that nurses’ face when caring for these patients. Method Twelve qualitative studies from different countries were included in this literature study, in which researchers interviewed nurses and presented their problems and experiences. Our study was analyzed by using a qualitative approach. Findings The study revealed four phenomena that nurses face when caring for patients from different cultural backgrounds; the communication with the patient, encounters with family/relatives, nurses’ experiences of working conditions in cultural encounters and cultural nursing knowledge. Conclusion Nurses felt that communication was the biggest main obstacle in meetings with patients with different cultural backgrounds. Interpreter, colleagues and relatives were seen as opportunities to avoid the obstacles that arise. Family in patients with different cultural background was very important in nursing care of these patients. Nurses saw education as an opportunity to increase their cultural knowledge and believe that access to an interpreter would facilitate health care.

<p><strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund än deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vården av dessa patienter. <strong></strong></p><p><strong>Metod</strong> Tolv kvalitativa studier från olika länder ingick i denna litteraturstudie, där forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. Vår studie analyserades enligt en kvalitativ metod.</p><p><strong>Resultat</strong> Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vården av patienter med annan kulturell bakgrund; <em>kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap.</em></p><p><strong>Slutsats </strong>Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sågs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstår. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor såg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansåg att tillgång till tolk skulle underlätta vården.</p> / <p><strong>Aim</strong> The purpose of this literature study was to describe nurses’ experiences of encounters with patients from different cultural backgrounds than their own, and to describe the opportunities and barriers that nurses’ face when caring for these patients.</p><p><strong>Method </strong>Twelve qualitative studies from different countries were included in this literature study, in which researchers interviewed nurses and presented their problems and experiences. Our study was analyzed by using a qualitative approach.</p><p><strong>Findings </strong>The study revealed four phenomena that nurses face when caring for patients from different cultural backgrounds; <em>the communication with the patient, encounters with family/relatives, nurses’ experiences of working conditions in cultural encounters and cultural nursing knowledge.</em></p><p><strong>Conclusion </strong>Nurses felt that communication was the biggest main obstacle in meetings with patients with different cultural backgrounds. Interpreter, colleagues and relatives were seen as opportunities to avoid the obstacles that arise. Family in patients with different cultural background was very important in nursing care of these patients. Nurses saw education as an opportunity to increase their cultural knowledge and believe that access to an interpreter would facilitate health care.</p>

Bakgrund: Suicid innebär att en människa avsiktligt och självförvållat skadar sig vilket leder till döden. Snabba och oförväntat försämrade tillstånd och död kan upplevas som oro och stress hos sjuksköterskan. Samtidigt är det sjuksköterskans plikt att möta, samtala och tolka patienten då det är i vårdrelationen en förståelse kan skapas för patientens suicidtankar. Attityder, kontext, tolkning av människosyn präglas av hur sjuksköterskans förhåller sig till den suicidala patienten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i relation till suicid och den suicidnära patienten. Metod: En systematisk integrativ litteraturöversikt har använts som metod. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har hämtats från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Totalt inkluderades 13 artiklar i resultatet. Resultat: Tre huvudteman teman framkom i resultatet, Sjuksköterskans känslor i mötet med suicid, närhet och distans, samt att förstå suicidhandlingen. Känslor av skuld beskrevs som en konsekvent genomgående i mötet med den suicidala patienten. Även svårigheter i att reglera närhet och distans till patienten medförde en obalans i att distansera sig kontra att närma sig i mötet. Kontext och sociokulturell tillhörighet påverkade relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Diskussion: I resultatdiskussionen har delar av resultatet diskuterats utifrån Patrica Benners omvårdnadsteori, det femte och sista stadiet. Det är viktigt att erbjuda sjuksköterskans möjlighet till vidare utbildning i bemötandet men också i de egna psykologiska processer som mötet med negativa känslor och eventuella trauma kan innebära. / Background: Suicide means that a person intentionally and self-inflicted injures himself, which leads to death. Rapid and unexpectedly worsening conditions and deaths can be experienced as nurses' anxiety and stress. At the same time, it is the nurse's duty to meet, talk and interpret the patient as it is in the care relationship that an understanding can be created for the patient's suicidal thoughts. Attitudes, context, interpretation of human view are characterized by how the nurse's attitude to the suicidal patient. Aim: To describe nurses' experiences and experiences in relation to suicide and the suicidal patient. Method: A systematic integrative literature review has been selected. Both quantitative and qualitative articles have been used from the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo Knalf's integrative. Theoretical starting point was based on Patricia Benner's nursing theory where Benner's last and fifth stages were discussed. Results: Three main themes emerged in the result, Nurse's feelings in the meeting with suicide, proximity and distance, and understanding the suicide act. Feelings of guilt were described as consistent throughout the encounter with the suicidal patient. Difficulties in regulating proximity and distance to the patient also led to an imbalance in distancing versus approaching the meeting. Context and sociocultural belonging influenced the relationship between the nurse and the patient. Conclusions: In the result discussion, parts of the result have been discussed based on Patrica Benner's nursing theory, the fifth and last stage. It is important to offer the nurse's opportunity for further education in the treatment, but also in the own psychological processes that the encounter with negative emotions and possible trauma can entail.

Bakgrund Beroende ska ses som en sjukdom och kräver därmed vård anpassad till dess specifika behov. Patienter med substansberoende upplever stigmatisering och har negativa erfarenheter av vården, samtidigt som bemötandet från vårdpersonal är en viktig del i behandlingen för dessa patienter. Omvårdnadsbegreppet tillit är det här arbetets teoretiska utgångspunkt. Tillit är en förutsättning för att god omvårdnad ska kunna ges. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av mötet med patienter med substansberoende. Metod Metoden för detta arbete var en litteraturöversikt. Databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO användes för att söka fram artiklar. Femton vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris. En integrerad analysmetod användes för att analysera och presentera datan i resultatet. Resultat Fem kategorier identifierades. Dessa var Sjuksköterskans arbets- och förhållningssätt, Attityder och fördomar, Brist på kunskap, Känslan av att inte få veta hela sanningen och Upplevda känslor i patientmötet. Sjuksköterskor upplevde en brist på kunskap gällande substansberoende patienter och även frustration, rädsla och oro i patientmötet. Sjuksköterskorna kände att patienterna inte berättade allt om sin smärta eller substansbruk, och hade mestadels negativa attityder och fördomar mot patienterna. De hade även olika tillvägagångssätt i bemötandet gentemot patienterna. Slutsats Det fanns stora brister i kunskap hos sjuksköterskor angående substansberoende patienter samt stora brister i tilliten dem emellan. Bristen på tillit bidrar till att patienters förtroende för sjuksköterskor minskar. En kompetenshöjning skulle kunna vara en lösning på en del av sjuksköterskornas upplevda problem

Bakgrund: Omkring 100 000 svenskar beräknas lida av bensår vilka kräver långa behandlingstider och medför ekonomiska kostnader för samhället. Olika sjukdomstillstånd såsom trauma och försämrad blodcirkulation anses som riskfaktorer. Att leva med bensår kan ha negativ inverkan på människors dagliga liv. Det är viktigt för sjuksköterskor att informera patienterna kring behandlingen, ge stöd samt ha förmågan att bemöta dem med respekt och empati. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin livskvalitet samt att beskriva undersökningsgrupperna som ingick i de inkluderade artiklarna. Metod: Beskrivande litteratur studie som inkluderade tolv vetenskapliga artiklar som söktes fram i databasen Cinahl. Huvudresultat: Patienterna beskrev smärta som påverkade deras dagliga liv både fysiskt och psykiskt. Sömnproblem påverkade det psykiska måendet negativt. Rädslan för att skada sig begränsade patienterna fysiskt och man beskrev även känslan av skam, missmod, ensamhet, oro, ångest, depression och förlust av hopp. Bensår upplevdes tidssamt energikrävande och brister i kunskap hos sjukvårdpersonalen hade negativ påverkan på patienternas livskvalité. Undersökningsgrupperna varierade i antal från 5 till 247 deltagare, majoriteten var kvinnor, åldern var mellan 18 till 99 år. De flesta deltagarna hade haft venösa bensår, vilka varade mellan 6 veckor till 43 år. Slutsats: Att leva med bensår påverkade livskvaliteten. Relationen mellan sjuksköterska – patient hade stort betydelse för sårläkningen och välbefinnande. Det är viktigt att sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om denna patientgrupp samt att ge ett professionellt bemötande, stöd och information om en egenvård.