Bakgrund: När patienter i ett palliativt skede tillfrågades om de upplevde någon form av dödsönskan svarade nära en tredjedel ja på frågan. En önskan om att få dö definierades som en reaktion på lidande i samband med livshotande sjukdom. Att hantera patienters dödsönskan kunde för vårdpersonal vara komplicerat då det var svårt att tolka om önskningen stod som ett uttryck för lidande eller en aktiv plan för att suicidera. Då den palliativa vården har för avsikt att varken påskynda eller fördröja döden, utan se den som en naturlig process där patienten hjälps till ett värdigt liv fram till livets slut, behövde skäl till patienters uttryckta önskan om att få dö identifieras. Syfte: Att belysa patienters uttryckta skäl till en önskan om att få påskynda döden i ett palliativt skede. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats där tretton artiklars kvalitativa resultat inkluderades efter litteratursökning i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Caldwell et al. (2011) ramverk och bearbetades utifrån Braun och Clarke (2006) tematiska dataanalysmetod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman: att leva med förlusten av självständighet samt att leva med sjukdomens konsekvenser med tillhörande subteman där skäl som var mer framträdande än andra tolkades som huvudfynd. Bland dessa återfanns patienters känslor av att vara en börda, kontrollförlust av kropp och tillvaro samt förekomsten av en flerdimensionell symtombild som inkluderade fysiska, psykiska, sociala och existentiella symtom vilka enskilt eller tillsammans föranledde en önskan om att få påskynda döden. Slutsats: Denna litteraturöversikt tillför kunskap om att det finns flera olika skäl till varför patienter uttrycker önskan om påskyndad död. Av resultatet framkommer betydelsefull information ur ett patientperspektiv som belyser vad vårdpersonal behöver vara lyhörda för när de vårdar patienter i ett palliativt skede som uttrycker en önskan om att få dö.

Bakgrund Många människor har en idé om hur de önskar dö och hoppas få stöd för sina önskningar av närstående och hälso- och sjukvården. Det är inte otänkbart att många sjuksköterskor i yrkeslivet möter patienter som uttrycker en önskan om att förkorta sina liv för att undgå lidande. Det är en önskan som inte kan bli uppfylld men den måste bli bemött. Syfte Syftet var att undersöka tänkbara orsaker till att terminalt sjuka personer önskar påskynda sin egen död så att sjuksköterskan bättre ska kunna bidra till lindrat lidande. Metod Litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskats utifrån syftet till resultatet. Inkluderade databaser var CINAHL och PubMed. Studien riktade in sig på terminalt sjuka personer och bakomliggande orsaker till en önskan om att påskynda döden. Resultat Grunden till önskan om en påskyndad död ligger i människans lidande. Fynden presenteras i tre teman: Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Rädsla inför döendeprocessen är den starkast bidragande faktorn till önskan om en påskyndad död. Att den döende får möjlighet att tala om sin rädsla och bli bekräftad är förlösande och verkar lindrande. Slutsats Tänkbara orsaker till en önskan om påskyndad död hos terminalt sjuka som framkom av studien var rädsla för framtida lidande, depression och hopplöshet samt upplevelsen att vara en börda. Resultatet indikerar att fysiskt lidande inte är en avgörande faktor utan ofta verkar tillsammans med eller bakomliggande till psykiska eller existentiella faktorer. Sjuksköterskan behöver möta patienten, vara en tålare, i dennes behov att prata om döden med empati, öppenhet och fördomsfrihet.

Bakgrund: Patienter som får palliativ vård har allvarlig sjukdom förknippat med svårt lidande synnerligen i livets slut. De uttrycker ibland suicidtankar, en önskan om att dö eller att få påskynda sin död vilket kan upplevas som utmanande för vårdpersonal att bemöta. Suicid, det vill säga när en person tar sitt liv, är associerat med psykisk ohälsa men kan också ha andra orsaker såsom kriser till följd av själslig smärta eller fysisk sjukdom. Samt önskan om en påskyndad död som är svår att skilja från tankar på suicid och som är grundat i ett lidande hos patienter med allvarliga livshotande sjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och förekomst av en önskan att påskynda sin död och suicidtankar hos patienter med palliativa vårdbehov. Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 17 vetenskapliga artiklar som analyserades med tematisk analys. Resultat: I resultatet framkom sex teman; Existentiella faktorer som påverkar upplevelserna av en önskan att dö, Upplevelserna av identitet i förhållande till livssituationen, Symtombörda och sjukdomsbörda som bidragande faktorer för en önskan att dö, Hur relationen med sjukvården påverkar patienters önskan att dö, Handlingar för att påskynda döden samt förekomst och frekvens av en önskan att dö. Det största temat var existentiella faktorer med känslor kring mening, värdighet, livskvalitet, skam och hopplöshet. Även känslor kring att vara en börda för andra och förlust av autonomi spelade in. Fysiska symtom som smärta och psykiska som depression visade sig också vara närvarande. Slutsats: Patienter med palliativa vårdbehov som uttrycker en önskan att vilja påskynda sin död har ett komplext lidande med grund i flera orsaker. Lidandet och önskan är dynamiskt och förändras med symtombördan och kriser som uppstår i sjukdomsförloppet men också utifrån det stöd de får från vården, därför behöver specialistsjuksköterskan och det palliativa teamet fråga om tankar finns och om orsakerna till dessa. / Background: In palliative care, patients who have a serious illness associated with severe suffering are cared for, especially at the end of life. At times, patients in palliative care express suicidal thoughts, a wish to die or to hasten their death, which can be experienced as challenging for healthcare professionals to respond to. Suicide is when a person inflicts injury on to themselves with the intention to end their life. It is associated with mental illness, however, it can also have other causes such as, crises resulting from mental pain or physical illness. As well as the desire for a hastened death which is difficult to distinguish from thoughts of suicide and which is based on the suffering of patients with serious life-threatening diseases.  Aim: The aim of this study was to investigate the experience and occurrence of a desire to hasten one's death, as well as suicidal thoughts in patients with palliative care needs. Method: General literature review with an inductive methodology based on 17 peer-reviewed articles that were analyzed utilizing a thematic analytical approach. Results: The results illuminated six themes; Existential factors that influence the experiences of a wish to die, The experiences of identity in relation to the life situation, Symptom burden and disease burden as contributing factors to a wish to die, How the relationship with healthcare affects patients who wish to die, Actions to hasten death and Occurrence and frequency of a wish to die. The most prevalent theme was existential factors that was associated with feelings surrounding meaning, dignity, quality of life, shame, and hopelessness. The feeling of being a burden to others and a loss of autonomy was also included. Physical symptoms such as pain, as well as psychological symptoms such as depression were also found to be present. Conclusion: Patients with palliative care needs, who express a desire to hasten their death, endure complex suffering that is caused by a multitude of origins. The suffering and the desire are dynamic and change with the burden of symptoms and crises that arise during the course of the disease. However, it is also based on the support they receive from the healthcare institutions, therefore, the specialist nurses and the palliative care team need to ask whether the suicidal thoughts exist and the reasons for them.

Bakgrund: Patienter som får palliativ vård har allvarlig sjukdom förknippat med svårt lidande synnerligen i livets slut. De uttrycker ibland suicidtankar, en önskan om att dö eller få påskynda sin död vilket kan upplevas som utmanade för vårdpersonal att bemöta. Suicid, det vill säga när en person tar sitt liv, är associerat med psykisk ohälsa men kan också ha andra orsaker såsom kriser till följd av själslig smärta eller fysisk sjukdom. Samt önskan om en påskyndad död som är svår att skilja från tankar på suicid och som är grundat i ett lidande hos patienter med allvarliga livshotande sjukdomar.  Syftet: Syftet var att undersöka upplevelser och förekomst av en önskan att påskynda sin död och suicidtankar hos patienter med palliativa vårdbehov.  Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 17 vetenskapliga artiklar som analyserades med tematisk analys.  Resultat: I resultatet framkom sex teman; Existentiella faktorer som påverkar upplevelserna av en önskan att dö, Upplevelserna av identitet i förhållande till livssituationen, Symtombörda och sjukdomsbörda som bidragande faktorer för en önskan att dö, Hur relationen med sjukvården påverkar patientens önskan att dö. Det största temat var existentiella faktorer med känslor kring mening, värdighet, livskvalitet, skam och hopplöshet. Även känslor kring att vara en börda för andra och förlust av autonomi spelade in. Fysiska symtom som smärta och psykiska som depression visade sig också vara närvarande.  Slutsats: Patienter med palliativa vårdbehov som uttrycker en önskan att vilja påskynda sin död har ett komplext lidande med grund i flera orsaker. Lidandet och önskan är dynamiskt och förändras med symtombördan och kriser som uppstår i sjukdomsförloppet men också utifrån det stöd de får från vården, därför behöver specialistsjuksköterskan och det palliativa teamet fråga om tankar finns och om orsakerna till dessa. / Background: In palliative care, patients who have a serious illness associated with severe suffering are cared for, especially at the end of life. At times, patients in palliative care express suicidal thoughts, a wish to die or to hasten their death, which can be experienced as challenging for healthcare professionals to respond to. Suicide is when a person inflicts injury on to themselves with the intention to end their life. It is associated with mental illness, however, it can also have other causes such as, crises resulting from mental pain or physical illness. As well as the desire for a hastened death which is difficult to distinguish from thoughts of suicide and which is based on the suffering of patients with serious life-threatening diseases. Aim: The aim of this study was to investigate the experience and occurrence of a desire to hasten one's death, as well as suicidal thoughts in patients with palliative care needs. Method: General literature review with an inductive methodology based on 17 peer-reviewed articles that were analyzed utilizing a thematic analytical approach. Results: The results illuminated six themes; Existential factors that influence the experiences of a wish to die, The experiences of identity in relation to the life situation, Symptom burden and disease burden as contributing factors to a wish to die, How the relationship with healthcare affects patients who wish to die, Actions to hasten death and Occurrence and frequency of a wish to die. The most prevalent theme was existential factors that was associated with feelings surrounding meaning, dignity, quality of life, shame, and hopelessness. The feeling of being a burden to others and a loss of autonomy was also included. Physical symptoms such as pain, as well as psychological symptoms such as depression were also found to be present. Conclusion: Patients with palliative care needs, who express a desire to hasten their death, endure complex suffering that is caused by a multitude of origins. The suffering and the desire are dynamic and change with the burden of symptoms and crises that arise during the course of the disease. However, it is also based on the support they receive from the healthcare institutions, therefore, the specialist nurses and the palliative care team need to ask whether the suicidal thoughts exist and the reasons for them.

No description available.

Bakgrund: Livslängden ökar i samhället med den ständiga utvecklingen av teknik och medicin, samtidigt är det ett ökande antal personer som lever med svåra sjukdomar och lidande. Den palliativa vården i Sverige syftar till att lindra mångfacetterat lidande i livets slutskede. Allt fler länder i världen legaliserar dödshjälp. I Sverige är dödshjälp inte lagligt men ämnet är ständigt aktuellt genom debatter där dödshjälp diskuteras ur olika synvinklar och etiska aspekter. Trots att dödshjälp inte är lagligt finns det patienter som efterfrågar dödshjälp. Syfte: Syftet var att belysa faktorer och upplevelser som påverkar att patienter med en terminal sjukdom i livets slutskede önskar dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt inkluderande tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar hämtade från PubMed och Cinahl COMPLETE. Resultat: Två huvudteman identifierades, autonomi och lidande. Undertema till autonomi var rätt att bestämma över sin egen död och dö med värdighet. Undertema till lidande var smärta, förluster och börda. Diskussion: Resultatet diskuterades med hjälp av Beauchamp och Childress etiska principer. Patienter önskar dödshjälp främst på grund av smärta och upplevelsen av att vara en börda. Om dessa lindras kan dock önskan om dödshjälp upphöra. Självbestämmande och livskvalitet är viktiga faktorer för patienten att få upprätthålla även i livets slutskede. / Background: Lifespan in society is constantly increasing with the constant development of technology and medicine, at the same time there is an increasing number of people living with severe diseases and suffering. The palliative care in Sweden aim to alleviate multifaceted suffering at the end of life. More and more countries in the world are legalizing euthanasia. Euthanasia is not legal in Sweden but the subject is constantly present through debates in which euthanasia is discussed from different point of views and through ethical aspects. Although euthanasia is not legal, there are patients who are requesting euthanasia. Aim: The aim was to identify factors and experiences that lead to terminally ill patients at the end of life request euthanasia. Method: A literature review including ten qualitative scientific original articles from PubMed and Cinahl COMPLETE. Results: Two main themes were identified, autonomy and suffering. Sub theme to autonomy was right to decide over one's own death and die with dignity. The sub themes to suffering were pain, losses and burden. Discussion: The results were discussed with help of Beauchamp and Childress ethical principles. Patients request euthanasia primarily because of pain and from the experience of being a burden. However, if these are alleviated, the desire for euthanasia can cease. Self-determination and quality of life are important factors for patients to maintain at the end of life.

Background: In 1997 it became legal for patients with a terminal illness to receive assistance to end their lives in Oregon, USA. The same legislative change came into force in the Netherlands in 2002. These changes have not occurred in Sweden, however a debate is ongoing in terms of the option to legalise active and physician assisted suicide and the ethical and moral aspects of this issue. Aim: The aim is to identify factors leading to patients with a diagnosis of cancer or ALS requesting assistance to end their lives. Method: A literature review and analysis was carried out, in combination with an overview of 11 ethically audited scientific articles. Results: The conclusion was divided into four main themes; depression and burden without a sub theme, pain with sub themes suffering and fatigue, existential values with sub theme hope and hopelessness and finally quality of life with the sub theme strength. Discussion: There is an evident interest in the discussion about legalising assisted suicide in Sweden, amongst patients as well as medical professionals. The patient's desire may be overridden as the subject is tabooed, thereby reducing patient autonomy and the patient´s right to self-determination. Patients' attitude towards death assistance has been discussed on the basis of theories of Helga Kuhse, Katie Eriksson and ICN's ethical code. / Bakgrund: År 1997 blev det lagligt för en patient med obotlig sjukdom att få hjälp att avsluta sitt liv i delstaten Oregon i USA. I Nederländerna blev detta ett lagligt alternativ 2002. I Sverige är detta inte lagligt men det pågår en debatt om legaliseringen av aktiv och läkarassisterad dödshjälp ur ett etiskt och moraliskt perspektiv.      Syfte: Syftet är att identifiera faktorer till varför patienter med cancer eller ALS ber om dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt gjordes med en analys och en sammanställning av 11 etiskt granskade vetenskapliga artiklar.    Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudteman där tre teman hade underteman. Det första huvudtemat depression och börda hade inget undertema. Det andra huvudtemat smärta har följande underteman: lidande och fatigue. Det tredje huvudtemat existentiella värderingar har undertemat: hopp och hopplöshet och slutligen det fjärde huvudtemat livskvalitet har styrka som undertema.        Diskussion: Ett intresse angående en legalisering av dödshjälp finns i Sverige hos både patienter och vårdpersonal. Patientens önskan kan bli åsidosatt då ämnet är tabubelagt och genom detta kan patientens autonomi och rätten till hens självbestämmande sänkas. Patienternas inställning till dödshjälp har diskuterats utifrån teorier av Helga Kuhse, Katie Eriksson och ICN´s etiska kod.