Syftet med denna studie var, att utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva vilka kunskaper vårdpersonalen har och vilka kunskaper de behöver om suicidalitet och suicidpreventiva åtgärder hos äldre. Syftet var även att granska de valda artiklarnas kvalitet avseende urvalsmetod. Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie med deskriptiv design. Femton vetenskapliga artiklar är hämtade från databaserna Cinahl/PubMed, och från referenslistor. Resultat: Suicidproblematiken är i högsta grad ett folkhälsoproblem. Vårdpersonalen bör betrakta den äldre vårdsökande individen ur ett holistisk perspektiv: dvs. beaktning av patientens somatiska och psykiatriska sjukdomar, deras personlighet samt hur de lever sina liv socialt. Det kan ge fingervisning om att patienten befinner sig i riskzonen för suicid. De olika mätinstrumenten är hjälpmedel i att upptäcka depression och suicidala tankar och bör användas betydligt mer frekvent. Vårdpersonal som arbetar med äldre bör ha grundläggande kunskaper i geriatrisk psykiatri och gerontologi. Hur de äldre tänker och fungerar, vilket kommer både de äldre och vårdpersonalen tillgodo. Bättre kunskaper om de äldres suicidalitet är ett viktigt steg i prevention av suicid. Det är av stor vikt att i tidigt skede upptäcka äldre som befinner sig i riskzonen för suicid. Slutsats: De viktigaste budskapen för att förebygga suicidalitet, och som vårdpersonalen kan ge till de äldre är: du är inte ensam om att känna som du gör, vi förstår din situation och ser att du lider, och vi är villiga att hjälpa dig till ett drägligare liv.

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett ökande problem hos ungdomar. Suicidala tankar är ett försteg till suicid och olika faktorer kan öka risken för suicidala tankar. Världen över är suicid den tredje vanligaste dödsorsaken för ungdomar i åldern 15 – 19 år. Suicid räknas som en vårdskada om hälso- och sjukvården haft möjlighet att hindra individen att begå självmord via adekvata åtgärder. Därför ska hälso- och sjukvården arbeta förebyggande mot suicid. Försök till självmord redovisas i högre grad av ungdomar som är lesbiska, gay eller bisexuella (LGB). Ungdomarna upplevde att sjukvårdspersonal ibland kunde se homosexualitet som något avvikande. Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av suicidala tankar utifrån sexuell läggning hos ungdomar. Metod: Studiens design är en litteraturstudie. Totalt tio artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Artiklarnas likheter och skillnader beskrevs. Resultat: Sexuell läggning har en påverkan på suicidala tankar. Ungdomar som definierades som LGB, sexuell minoritet eller haft sexuell kontakt med någon av samma kön rapporterade suicidala tankar i högre grad än heterosexuella ungdomar. Tjejer rapporterade suicidala tankar i högre grad än killar, oberoende av sexuell läggning. Slutsats: Studier visar att det finns ett samband mellan sexuell läggning och suicidala tankar. Suicidala tankar är ett allvarligt problem som inte kan förbises, och därmed inte sambandet mellan sexuell läggning och suicidala tankar. Vidare forskning behövs både inom Sverige och internationellt. / Background: Mental illness is an increasing problem among adolescents. Suicidal ideation is an early stage of suicide and different risk factors can increase the risk of suicidal ideations. All over the world suicide is the third most common cause of death among adolescents aged 15 – 19 years. Suicide is a care-damage if the health service had the possibility to prevent a person to commit suicide with adequate interventions. Therefore, the health service is required to work preventive towards suicide. Suicide attempts is reported in higher rate among adolescents who are lesbian, gay or bisexual (LGB). Some patients perceived that health personnel sometimes saw homosexuality as something abnormal. Aim: The aim of the study was to describe the presence of suicidal ideations based on sexual orientation among adolescents. Method: The literature study includes ten articles. The quality of the articles was analyzed. Then the articles similarities and differences were described.    Results: Sexual orientation has an impact on suicidal ideations. Adolescents who were defined as LGB, sexual minority or had sexual contact with a person of the same gender reported suicidal ideation in a higher rate than heterosexual adolescents. Girls reported suicidal ideations in a higher rate than boys, regardless of sexual orientation. Conclusion: Studies shows that there is a correlation between sexual orientation and suicidal ideation. Suicidal ideation is a severe problem that can’t be disregard, and neither the correlation between sexual orientation and suicidal ideation. Therefore, research need to be done, both in Sweden and worldwide.

Bakgrund: Suicid är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen hos personer i åldrarna 15-44 år. I Sverige förekommer det tio gånger så många suicidförsök som fullbordade suicid. Att vårda suicidala patienter handlar om att rädda liv och denna patientgrupp förekommer på många olika vårdavdelningar. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att vårda suicidala patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där tio artiklar inkluderades. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med sammanlagt sju underkategorier. Kategorierna var: Att nå och förstå suicidala patienter, Att orka vårda suicidala patienter och Känslor av att möta suicidala patienter. Underkategorierna döptes till: Förståelse och respekt, En vårdande relation, Behov av stöd, Copingstrategier, Att känna ansvar, Att inte räcka till, Maktlöshet och frustration. Slutsats: Resultatet genomsyrades av behovet av bättre och mer stöd från kollegor och fördjupad kunskap om att vårda suicidala patienter. Det uttrycktes även en frustration över att inte räcka till och en hopplöshet över att inte nå fram till patienterna. Klinisk betydelse: Denna studie kommer förhoppningsvis att vara vägledande för vårdpersonal att förstå sig själv och varandra i mötet med suicidala patienter. / Background: Suicide is one of the most common reasons of death worldwide, among persons aged 15-44. In Sweden, the numbers of suicidal attempts are ten times higher than the number of completed suicides. According to the nursing staff the care of suicidal patients are all about saving lives, and this group of patients is represented in many different wards. Aim: The aim of this study was to examine the nursing staffs’ experiences of suicidal patients. Method: A qualitative literature study with ten studies included. Results: The analysis resulted in three categories, with a total of seven subcategories. The categories were: To reach and understand suicidal patients, To endure the nursing of suicidal patients and The feelings of meeting suicidal patients. The subcategories were called: Understanding and respect, A caring relationship, Need of support, Copingstategies, To feel responsibility, To not be sufficient as a caregiver, Powerlessness and frustration. Conclusion: The result was imbued by the need of a greater quantity and quality in the support provided by colleagues, and a deeper knowledge in how to treat suicidal patients. A frustration was expressed with not being sufficient and feelings of hopelessness for not being able to reach the patients. Clinical significance: Hopefully, this study will become a guideline to nursing staff to better understand oneself, and each other, in the interaction with suicidal patients.

During 2010, 1446 people committed suicide in Sweden. Research shows that groups that are less favored in society have an increased risk of suicide. Social services often encounter groups of people that have a high risk of suicide, for instance welfare recipients or substance abusers. The purpose of this study was to shed light on how social workers talk about suicide and how this might affect interactions with suicidal clients. The study is based on qualitative interviews with five social workers in Stockholm. The results were analyzed using the theory of professional discretion and the perspective of existentialism. The most important results were that social workers do not think that they can help suicidal clients on their own, instead they need psychiatric help. Meeting with suicidal clients raises a lot of feelings and one way to cope with this is by distancing oneself from the client. The study also showed that suicide is a complex issue and it can be hard to find a position between the human right of autonomy and the will to help people. Continuity was viewed as an important factor, but due to the work load it can be hard to follow up these clients.

No description available.