Forskning visar att det finns samband mellan cancer och suicidala tankar eller handlingar. 65 956 individer i Sverige drabbades av cancer under år 2019. Känslor som uppstår vid ett cancerbesked kan bidra till att patienter önskar dö i förtid. Det krävs en djupare kunskap om detta ämne för att patienter ska kunna bli hjälpta. Syftet är att beskriva bakgrundsfaktorer till suicidtankar eller en önskan om att dö hos personer med cancerdiagnos. En litteraturstudie genomfördes för få en bild av forskningsläget. Nio artiklar med kvalitativ metod valdes ut, analyserades och sammanställdes. Utifrån detta utarbetades teman och subteman. Tre teman utformades: Rädsla, Beroende av andra och Existentiella förändringar. Patienter beskrev en rädsla för sjukdomsförloppets utveckling och för framtida lidande. Att vara beroende av andra ledde till känslan av att vara en börda samt en negativ självbild. Patienter beskrev det också som meningslöst att fortsätta leva då de förlorat sig själva och blivit fångade av sjukdomen. Liknande känslor och upplevelser beskrivs även hos patienter med andra sjukdomar än cancer. Mer forskning om psykisk ohälsa vid somatisk sjukdom skulle öka kunskapen och förståelsen för de känslor som kan uppstå och därmed bryta tabun. Sjuksköterskor skulle då kunna få rätt verktyg för att identifiera suicidrisk och samtala om svåra tankar och känslor. Då skulle fler patienter kunna bli hjälpta i tid, vilket skulle rädda liv.

Bakgrund: När patienter i ett palliativt skede tillfrågades om de upplevde någon form av dödsönskan svarade nära en tredjedel ja på frågan. En önskan om att få dö definierades som en reaktion på lidande i samband med livshotande sjukdom. Att hantera patienters dödsönskan kunde för vårdpersonal vara komplicerat då det var svårt att tolka om önskningen stod som ett uttryck för lidande eller en aktiv plan för att suicidera. Då den palliativa vården har för avsikt att varken påskynda eller fördröja döden, utan se den som en naturlig process där patienten hjälps till ett värdigt liv fram till livets slut, behövde skäl till patienters uttryckta önskan om att få dö identifieras. Syfte: Att belysa patienters uttryckta skäl till en önskan om att få påskynda döden i ett palliativt skede. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats där tretton artiklars kvalitativa resultat inkluderades efter litteratursökning i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Caldwell et al. (2011) ramverk och bearbetades utifrån Braun och Clarke (2006) tematiska dataanalysmetod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman: att leva med förlusten av självständighet samt att leva med sjukdomens konsekvenser med tillhörande subteman där skäl som var mer framträdande än andra tolkades som huvudfynd. Bland dessa återfanns patienters känslor av att vara en börda, kontrollförlust av kropp och tillvaro samt förekomsten av en flerdimensionell symtombild som inkluderade fysiska, psykiska, sociala och existentiella symtom vilka enskilt eller tillsammans föranledde en önskan om att få påskynda döden. Slutsats: Denna litteraturöversikt tillför kunskap om att det finns flera olika skäl till varför patienter uttrycker önskan om påskyndad död. Av resultatet framkommer betydelsefull information ur ett patientperspektiv som belyser vad vårdpersonal behöver vara lyhörda för när de vårdar patienter i ett palliativt skede som uttrycker en önskan om att få dö.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter ibland obotligt sjuka patienter som uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid och detta är både ett komplext och kontroversiellt ämne som diskuteras flitigt runt om i världen. En uttalad önskan om att få avsluta sitt liv i förtid kan ha många olika betydelser och bör förstås utifrån varje unik patients egen sjukdomssituation, livshistoria och upplevelser. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor upplever och hanterar mötet med terminalt sjuka patienter som uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och baseras på åtta vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2001-2010. Analysen har skett genom en kategorisering av resultaten och Erikssons teori om lidande har utgjort den teoretiska utgångspunkten för diskussionen. Resultat: När patienter, på grund av vad de upplever som ett omänskligt lidande, uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid kan sjuksköterskor uppleva maktlöshet, moralisk stress samt en önskan om kontroll. Sjuksköterskor hanterar detta genom god kommunikation och att dra personliga gränser. De uttrycker även ett behov av stöd och av att få samtala. Diskussion och slutsats: Många sjuksköterskor upplever en rädsla över att förlora kontrollen över situationen vilket kan leda till att de upplever osäkerhet och svårigheter när de vårdar terminalt sjuka patienter som önskar avsluta sitt liv i förtid. Sjuksköterskor kommer troligtvis alltid att möta dessa patienter och det finns därmed ett behov av stöd och riktlinjer. / Background: Nurses sometimes meet terminally ill patients who express a wish to end their life untimely and this is a complex and controversial issue that is discussed all around the world. An expressed wish to end life untimely can mean many things and must be understood based on the situation of the disease, life history and experiences of every unique patient. Aim: To explore how nurses experience and handle the meeting with terminally ill patients who express a wish to end their life untimely Methods: A literature review has been made and is based on eight scientific studies published between years 2001-2012. Categorizing the text of the articles has done the analysis and Eriksson ́s theory about suffering from illness is the theoretical framework that has been used. Result: When patients, because of what they perceive an inhumane suffering, state that they would like to end their life untimely nurses can experience powerlessness, moral distress and a wish to control the situation. Nurses handle this through good communication and by drawing their own personal line. They also express a need of support and to talk about this. Discussion and conclusion: Many nurses experience a fear of losing control over the situation which leads to feelings of insecurity and difficulties when they care for terminally ill patients who wish to end their life untimely. Nurses will probably always get in contact with those patients and therefore there is a need for support and guidelines.