Studiens grund ligger i att ämnet idrott hälsa behandlas ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus på rörelsehinder. För barn med rörelsehinder kan idrottsämnet upplevas problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen men samtidigt ska undervisningen vara inkluderade och att det är skolans uppgift att se till att skapa pedagogiska miljöer som är lämpliga, där alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar. Syftet med studien var att kartlägga fyra idrottslärares uppfattningar, från fyra skolor, kring inkludering av elever med rörelsehinder i den obligatoriska grundskolans undervisning i ämnet idrott och hälsa. Utifrån en kvalitativ forskningsansats genomfördes fyra intervjuer med idrottslärare som haft olika erfarenheter av rörelsehinder. Det gemensamma för idrottslärarna var deras positiva inställning till inkludering av elever med rörelsehinder. De ansåg b.la att alla elever har rätt till fysisk aktivitet oavsett förutsättningar och att det ligger i lärarnas ansvar att inkludera alla. I resultaten lyftes även idrottslärarnas uppfattningar om hur inkludering av elever med rörelsehinder bör gå till, t.ex. att en lärare ska vara lyhörd och flexibel, läraren lyssnar och anpassar övningar utifrån elevernas idéer och förslag. I slutsatsen presenteras att lärarna i min studie anser att viljan hos elev och lärare påverkar inkluderingen. De menar att det mesta ligger i dina egna händer, dvs. lärarens. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2012</p>

<p>FN:s generalförsamling antog den 13 december den nya konventionen om funktionshindrade personers rättigheter. Målet med den är att människor med funktionshinder skall kunna leva självständigt och delta till fullo i livets alla aspekter. 2001 satte Sveriges regering upp ett mål att alla enkelt avhjälpta hinder i lokaler öppna för allmänheten skall vara åtgärdade senast 2010. Rörelsehindrade motionerar i stor utsträckning för att hålla sig i form och som del av sin rehabilitering. Trots det stannar en del hemma på grund av att tillgängligheten är för dålig. Studien hade följande syfte; Att ta reda på hur tillgängligheten är för rörelsehindrade vid sju träningsanläggningar i Halmstad kommun. Efter en litteraturstudie sattes ett undersökningsprotokoll samman. Detta besvarades med hjälp av visuella inspektioner samt olika mätningar. Därefter sammanställdes resultatet för att få en överblick av situationen i Halmstad. Undersökningen fann både bra och dåliga planlösningar. Även om det inte rör sig om lagbrott bör man ändå se över träningsanläggningarnas lokaler då detaljer som inte följer de allmänna råden leder till försämrad tillgänglighet. Framförallt behöver man se över funktionshindrades parkeringsmöjligheter och inredningens placering.</p>

FN:s generalförsamling antog den 13 december den nya konventionen om funktionshindrade personers rättigheter. Målet med den är att människor med funktionshinder skall kunna leva självständigt och delta till fullo i livets alla aspekter. 2001 satte Sveriges regering upp ett mål att alla enkelt avhjälpta hinder i lokaler öppna för allmänheten skall vara åtgärdade senast 2010. Rörelsehindrade motionerar i stor utsträckning för att hålla sig i form och som del av sin rehabilitering. Trots det stannar en del hemma på grund av att tillgängligheten är för dålig. Studien hade följande syfte; Att ta reda på hur tillgängligheten är för rörelsehindrade vid sju träningsanläggningar i Halmstad kommun. Efter en litteraturstudie sattes ett undersökningsprotokoll samman. Detta besvarades med hjälp av visuella inspektioner samt olika mätningar. Därefter sammanställdes resultatet för att få en överblick av situationen i Halmstad. Undersökningen fann både bra och dåliga planlösningar. Även om det inte rör sig om lagbrott bör man ändå se över träningsanläggningarnas lokaler då detaljer som inte följer de allmänna råden leder till försämrad tillgänglighet. Framförallt behöver man se över funktionshindrades parkeringsmöjligheter och inredningens placering.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplever högre föräldrastress och lägre psykiskt välmående än föräldrar till barn utan funktionsnedsättning, men få studier har undersökt detta hos föräldrar till barn med funktionsnedsättningar i tidig skolålder. Syftet med enkätstudie var att undersöka föräldrastress och psykiskt välmående hos föräldrar till barn, 7-12 år, med funktionsnedsättning i Västerbotten, jämfört med en kontrollgrupp föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Deltagarna bestod av 128 föräldrar till barn med autism, intellektuell funktionsnedsättning eller rörelsehinder och 213 föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Resultaten visade att föräldrar till barn med funktionsnedsättning, i synnerhet autism, skattade generellt högre stress och lägre psykiskt välmående än föräldrar till barn utan funktionsnedsättningar. Detta tyder på att en påverkan av barnets funktionsnedsättning på bland annat sociala, ekonomiska och relationella faktorer kan leda till högre föräldrastress och lägre psykiskt välmående. En ökad vaksamhet för ångest- och depressionssymtom hos föräldrar till barn med funktionsnedsättningar, i synnerhet autism, i den aktuella åldersgruppen rekommenderas.

No description available.

No description available.

No description available.

Rörelsehinder i undervisningen är ett fenomen som ställer vissa krav på en lärare i Idrott och hälsa, eftersom ämnet har en fysisk prägel. Faktum är att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, men hur tänker lärarna kring detta? Syftet med examensarbetet är att undersökaidrottslärares åsikter kring undervisning med rörelsehindrade elever i grundskolan. För att få svar på frågeställningar kring detta intervjuades fem lärare med yrkeserfarenhet mellan 3-12 år. Resultatet av deras utsagor tillhandahåller hur de anser att man bör arbeta med rörelsehinder i undervisningen, samt vilka svårigheter och möjligheter de kan se. Detta diskuteras i sin tur utifrån olika omständigheter. Dessa är medverkan, anpassning, delaktighet, assistent samt omgivning. De slutsatser som dras är att lärarnas åsikterstämmer överens med en inkluderande undervisning, och att ett relationellt synsätt på svårigheter i skolan kan urskiljas. Lärarnas enighet kan även kopplas till ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

I denna uppsats behandlar vi ämnet idrott och hälsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus på rörelsehinder. Idrottsämnet kan för rörelsehindrade elever vara problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen. Däremot finns det en ambition att alla elever ska vara inkluderade och det är skolans uppgift att skapa pedagogiska miljöer där alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar.Syftet med vår studie är att undersöka fyra idrottslärares uppfattningar om inkludering av rörelsehindrade elever i idrottsundervisningen. För att ta reda på detta utgick vi från en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som metod. Vi genomförde fyra intervjuer med idrottslärare som har olika erfarenhet av rörelsehinder. I resultatet framkommer det att idrottslärarna är positivt inställda till inkludering av rörelsehindrade elever. De anser att alla elever har rätt till fysisk aktivitet oavsett förutsättningar och att det är lärarens ansvar att inkludera alla. Inkluderingen kan emellertid ske på olika sätt. Det framkommer även att läraren ska vara lyhörd och flexibel, till exempel att läraren lyssnar och anpassar övningar utifrån elevens idéer.  Vår slutsats är att lärarna i vår studie anser att viljan hos elev och lärare påverkar inkluderingen. De menar att ingenting är omöjligt, bara den positiva inställningen finns.

Lekmiljö för mening: Ett designförslag med syftet att skapa en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn, koncentrerar sig på problematiken kring lekplatser och rörelsehindrade barn. Syftet med arbetet är att formge en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn. Teori i uppsatsen innehåller essentiella komponenter inom informationsdesign rumslig gestaltning. Metoderna såsom intervju, lekplatsobservationer och skisser har bidragit till strävan att uppnå examensarbetets mål. Uppsatsens slutsats påpekar att ingen av de observerade lekplatserna är helt tillgängliga för rörelsehindrade barn. Med helt tillgänglig menas att lekplatsen dels går att tas sig in i, exempelvis med sin rullstol och dels att lekredskapen är tillgängliga lekmässigt för de rörelsehindrade barnen. Designförslaget som är framlagt i uppsatsen visar en lekplats med flera lekmöjligheter till rörelsehindrade barn. Det är en utveckling av bland annat rumsliga funktioner för att skapa en mötesplats där barn som har rörelsehinder ges möjligheter att leka med alla andra barn som inte har något funktionshinder.