Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att undersöka hur elever med rörelsehinder och deras lärare upplevde undervisningen och arbetet i ämnet idrott och hälsa mot en bakgrund av inkludering, integrering och segregering. Detta gjordes genom att intervjuer av 3 stycken rörelsehindrade elever och deras respektive lärare genomfördes. Eleverna fick svara på frågor om delaktighet, gemenskap, utanförskap och läraren, medan lärarna fick svara på frågor kring inkludering, integrering, arbetssätt och bedömning. Jag fann att ingen av eleverna upplevde inkludering direkt negativt däremot integrering och vissa former av segregering samt exkludering. En bra dialog med läraren och att inte bli särbehandlad upplevdes som viktiga delar oavsett vilken form av undervisning eleven hade. En annan tendens var att elevens val av undervisningsform svarade rätt så bra mot lärarens attityder till inkludering, integrering och segregering. Undersökningen visade också att anpassningar av övningar och lektioner efter elevens förutsättningar var en viktig del, inte bara i undervisningen utan även för bedömningen av eleven.

Studiens syfte är att undersöka icke talande elevers upplevelse av delaktighet i undervisningssituationen. Jag ville ta reda på vad som kan främja delaktighet och vad som kan vara hinder. Två elever som saknar tal och använder sig av GAKK (grafisk alternativ och kompletterande kommunikation) har intervjuats utifrån delaktighetsaspekterna: tillhörighet, tillgänglighet, erkännande, engagemang, samhandling och autonomi. Eleverna går på ett Riksgymnasium för rörelsehindrade och undervisas i små grupper tillsammans med andra rörelsehindrade elever. Dessutom har en grupp lärare som arbetar på skolan medverkat i en fokusgruppsintervju. Resultatet av undersökningen visar att man gör mycket på skolan för att främja elevernas delaktighet men att det också finns en hel del som kan utvecklas och förbättras. Eleverna menar att det material de får i skolan inte alltid är tillgängligt samt att samarbetet med de övriga eleverna i klassen kan utvecklas. Lärarna anser att eleverna utan tal inte alltid accepteras av övriga elever. Även lärarna tycker att de kan göra mer för att alla elever ska få möjlighet att samarbeta med andra elever. Som en av lärarna uttrycker det: Vi kan nog snäppa upp!

Huvudsyftet var att genom en fallstudie utvärdera om träningsprogrammet, Minneslek Senior, är ett användbart pedagogiskt verktyg, för att förbättra elevers förutsättningar för inlärning. Vidare var syftet att undersöka de stödinsatser som ges till elever, med rörelsehinder, i en inkluderande grundskoleverksamhet. I min studie använder jag mig av olika metoder för att belysa mitt fall. Tre elever fick genomföra ett arbetsminnesträningsprogram, Minneslek Senior. Med en av eleverna genomfördes observationer i olika lärandesituationer samt en djupare intervju för att få förståelse för elevens inre tankar om sin skol- och lärandesituation. Genom delvis strukturerade intervjuer, observationer samt elevernas resultat från träningsprogrammet ville jag utvärdera minnesträningens betydelse för eleverna och därmed få svar på om Minneslek Senior är ett användbart pedagogiskt verktyg. Den statistik som förs i programmet, Minneslek Senior, visar på att eleverna förbättrade sina resultat. I de övningar, som ställde större krav på det visuella arbetsminnet, gjordes störst resultatförbättring. Två elever har märkt en förbättring i att komma ihåg olika praktiska handlingar. Både specialpedagogen och en av eleverna själv har märkt positiva förändringar, hos eleven, när det gäller det matematiska tänkandet. Specialpedagogen anser även att eleven förbättrat sin koncentration under matematiklektionerna. Dock kan man inte bortse från att det även kan bero på andra faktorer. Om man ser till de positiva förändringarna samt det specialpedagogiska stöd som ges till elever med rörelsehinder skulle ”Minneslek Senior” kunna vara ett användbart pedagogiskt verktyg.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur tillgängliga de naturvetenskapliga ämnena i skolan är för elever med rörelsenedsättningar samt vilka faktorer som påverkar tillgängligheten. I samband med undersökningen gjordes även en kartläggning av hur vanligt det är att elever med rörelsenedsättningar väljer att läsa det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Undersökningen bestod av två delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval från de olika riksgymnasierna för svårt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svåra rörelsenedsättningar väljer att läsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jämfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lärare i de naturvetenskapliga ämnena och skolledare på två olika skolor. Resultatet visar att tillgängligheten påverkas av den sociala miljön däribland lärarens bemötande gentemot elever med rörelsenedsättningar. Tillgängligheten påverkas även av den fysiska miljön och elevens möjlighet att delta i de praktiska momenten. Olika skrivövningar och laborationer var moment som delvis krävde anpassningar men där skolorna hittat fungerande lösningar. Exkursioner var det moment som visade sig vara minst tillgängligt för elever med rörelsenedsättningar.</p>

<p>I denna rapport kommer du som läsare kunna ta del av en redogörelse över det arbete som den undertecknade gruppen har utfört i kursen KPP305, Examensarbete produktutveckling, 30hp. Detta arbete har sin grund från en tidigare läst kurs, på Mälardalens Högskola, som gick under namnet Industridesign 2. Under denna kurs utdelades en uppgift som bestod i att ”möjliggöra musicerande för funktionshindrade”, och gruppen tog därmed fram ett visuellt koncept över ett fotanpassat instrument för människor med rörelsehinder i överkroppen. Detta examensarbete kan ses som en fortsättning på den just nämnda uppgiften.</p><p>Under hela projektet har gruppen haft en nära dialog tillsammans med människor som befinner sig inom berörande branscher såsom instrumentbyggare, reumatiker, funktionshindrade med flera. En annan person som även varit till stor hjälp under projektet är gruppens handledare, Jan Frohm, som funnits där med tips och fungerat som ett bollplank vad gäller idéer och tankar gruppen haft angående projektet.</p><p>Målet med examensarbetet var att fortsätta det arbete gruppen åstadkommit i tidigare kurs och på så vis komma fram till en slutgiltig lösning till detta. Anledningen till att gruppen valde att fortsätta arbeta med detta projekt var att de fann det viktigt att alla människor, oavsett funktions‐ eller rörelsehinder skall ha möjligheten att musicera.</p><p>Gruppen har med en omfattande research, kontakter, ett antal avgörande intervjuer och ett flertal olika produktutvecklingsverktyg kommit fram till en lösning som svarar upp till det problem gruppen från början ställt upp. Projektet resulterade i en framtagen prototyp över ett instrument, som gruppen valt att kalla för Funkinstrument (instrument för funktionshindrade), som är ämnat för människor som lider av någon form av rörelsehinder i armar/händer, eller lider av reumatism. Gruppen själva är väldigt nöjda över hur resultatet utmynnade, samt över sin insats i detta examensarbete.</p> / <p>In this report, you as a reader will be able to take note of a statement of the work the group has performed in the course KPP305, <em>Examensarbete i Produktutveckling </em>(Master Thesis Work in Product development), 30hp. This work is based on an assignment from an earlier course, at Mälardalen University, known as <em>Industridesign 2 </em>(Industrial design 2nd). During this course the group was awarded a task which was to "give disabled people the opportunity to make music”, and the group thus developed a visual concept over an instrument which was custom made for people with disabilities in their upper body. This thesis can be seen as a continuation of the justmentioned task.</p><p>The group has through the whole project had close dialogue to people in different industries, such as people from disability associations, instrument makers, rheumatics and disabled people with several. Someone else who also been very helpful during the project is the group's supervisor, Jan Frohm, ho been there with advice and acted as a sounding board to the ideas and thoughts the group had about the project.</p><p> The objective of the project was to continue the work which the group achieved in previous course, and thus arrive at a definitive solution to it. The reason why the group chose to continue working on this project was that they found it important that all people, regardless of functional or physical disabilities must have the ability to make music.</p><p>The group has through an extensive research, contacts, a number of key interviews and a variety of tools for product development been able to come up with a solution that meets up to the problems which was set in the beginning of the project. The project resulted in a prototype of an instrument, which the group decided to call for <em>Funkinstrument</em>, which is intended for people who suffer from some form of disability in the arms and/or hands, or suffer from rheumatism. The group itself is very pleased with the outcome of the project, and of its efforts in this thesis.</p>

<p>Avsikten med denna studie var att belysa hur funktionshindrade barn uppfattas av andra barn. Jag intervjuade tio barn i år 4, från två olika skolor. I den ena skolan går flera funktionshindrade elever. Jag valde att samtala med barnen utifrån 6 bilder föreställande andra barn - 4 med olika funktionshinder och 2 utan synbara funktionshinder. </p><p>De slutsatser jag tycker mig kan dra utifrån det material jag har, var att alla tio respondenter hade en relativt enhetlig uppfattning om hur funktionshindrade barn tänker och känner. Skillnaden mellan skolorna var att de barn som var vana att se funktionshindrade i större utsträckning kunde identifiera olika typer av funktionshinder, och att de då i någon mån hade en klarare uppfattning om hur de tycker att funktionshindrade bör behandlas. Alla barnen jag talade med uttryckte sympati för de funktionshindrade barnen. Genomgående var också uppfattningen att funktionshindrade är det synd om, och de bör därför behandlas med extra hänsyn och respekt. Ju mer avvikande de funktionshindrade ser ut, ju mer särskilda från respondenterna upplevs de av dessa. De upplevs tänka på och tycka om att göra andra saker. Exempelvis tros funktionshindrade haft anledning att fundera över existentiella frågor i högre utsträckning, och är således inte lika materialistiska som andra barn. Barn utan synbara funktionshinder upplevs tycka om populär musik och"såpor"i tv - sådant som av respondenterna upplevs som"normalt". Detta var gemensamt för båda grupperna av barn, liksom att de gav uttryck för uppfattningen att ett avvikande yttre också innebär ett avvikande inre.</p>

Avsikten med denna studie var att belysa hur funktionshindrade barn uppfattas av andra barn. Jag intervjuade tio barn i år 4, från två olika skolor. I den ena skolan går flera funktionshindrade elever. Jag valde att samtala med barnen utifrån 6 bilder föreställande andra barn - 4 med olika funktionshinder och 2 utan synbara funktionshinder. De slutsatser jag tycker mig kan dra utifrån det material jag har, var att alla tio respondenter hade en relativt enhetlig uppfattning om hur funktionshindrade barn tänker och känner. Skillnaden mellan skolorna var att de barn som var vana att se funktionshindrade i större utsträckning kunde identifiera olika typer av funktionshinder, och att de då i någon mån hade en klarare uppfattning om hur de tycker att funktionshindrade bör behandlas. Alla barnen jag talade med uttryckte sympati för de funktionshindrade barnen. Genomgående var också uppfattningen att funktionshindrade är det synd om, och de bör därför behandlas med extra hänsyn och respekt. Ju mer avvikande de funktionshindrade ser ut, ju mer särskilda från respondenterna upplevs de av dessa. De upplevs tänka på och tycka om att göra andra saker. Exempelvis tros funktionshindrade haft anledning att fundera över existentiella frågor i högre utsträckning, och är således inte lika materialistiska som andra barn. Barn utan synbara funktionshinder upplevs tycka om populär musik och"såpor"i tv - sådant som av respondenterna upplevs som"normalt". Detta var gemensamt för båda grupperna av barn, liksom att de gav uttryck för uppfattningen att ett avvikande yttre också innebär ett avvikande inre.

Syftet med arbetet är att undersöka hur tillgängliga de naturvetenskapliga ämnena i skolan är för elever med rörelsenedsättningar samt vilka faktorer som påverkar tillgängligheten. I samband med undersökningen gjordes även en kartläggning av hur vanligt det är att elever med rörelsenedsättningar väljer att läsa det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Undersökningen bestod av två delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval från de olika riksgymnasierna för svårt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svåra rörelsenedsättningar väljer att läsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jämfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lärare i de naturvetenskapliga ämnena och skolledare på två olika skolor. Resultatet visar att tillgängligheten påverkas av den sociala miljön däribland lärarens bemötande gentemot elever med rörelsenedsättningar. Tillgängligheten påverkas även av den fysiska miljön och elevens möjlighet att delta i de praktiska momenten. Olika skrivövningar och laborationer var moment som delvis krävde anpassningar men där skolorna hittat fungerande lösningar. Exkursioner var det moment som visade sig vara minst tillgängligt för elever med rörelsenedsättningar.

I denna rapport kommer du som läsare kunna ta del av en redogörelse över det arbete som den undertecknade gruppen har utfört i kursen KPP305, Examensarbete produktutveckling, 30hp. Detta arbete har sin grund från en tidigare läst kurs, på Mälardalens Högskola, som gick under namnet Industridesign 2. Under denna kurs utdelades en uppgift som bestod i att ”möjliggöra musicerande för funktionshindrade”, och gruppen tog därmed fram ett visuellt koncept över ett fotanpassat instrument för människor med rörelsehinder i överkroppen. Detta examensarbete kan ses som en fortsättning på den just nämnda uppgiften. Under hela projektet har gruppen haft en nära dialog tillsammans med människor som befinner sig inom berörande branscher såsom instrumentbyggare, reumatiker, funktionshindrade med flera. En annan person som även varit till stor hjälp under projektet är gruppens handledare, Jan Frohm, som funnits där med tips och fungerat som ett bollplank vad gäller idéer och tankar gruppen haft angående projektet. Målet med examensarbetet var att fortsätta det arbete gruppen åstadkommit i tidigare kurs och på så vis komma fram till en slutgiltig lösning till detta. Anledningen till att gruppen valde att fortsätta arbeta med detta projekt var att de fann det viktigt att alla människor, oavsett funktions‐ eller rörelsehinder skall ha möjligheten att musicera. Gruppen har med en omfattande research, kontakter, ett antal avgörande intervjuer och ett flertal olika produktutvecklingsverktyg kommit fram till en lösning som svarar upp till det problem gruppen från början ställt upp. Projektet resulterade i en framtagen prototyp över ett instrument, som gruppen valt att kalla för Funkinstrument (instrument för funktionshindrade), som är ämnat för människor som lider av någon form av rörelsehinder i armar/händer, eller lider av reumatism. Gruppen själva är väldigt nöjda över hur resultatet utmynnade, samt över sin insats i detta examensarbete. / In this report, you as a reader will be able to take note of a statement of the work the group has performed in the course KPP305, Examensarbete i Produktutveckling (Master Thesis Work in Product development), 30hp. This work is based on an assignment from an earlier course, at Mälardalen University, known as Industridesign 2 (Industrial design 2nd). During this course the group was awarded a task which was to "give disabled people the opportunity to make music”, and the group thus developed a visual concept over an instrument which was custom made for people with disabilities in their upper body. This thesis can be seen as a continuation of the justmentioned task. The group has through the whole project had close dialogue to people in different industries, such as people from disability associations, instrument makers, rheumatics and disabled people with several. Someone else who also been very helpful during the project is the group's supervisor, Jan Frohm, ho been there with advice and acted as a sounding board to the ideas and thoughts the group had about the project.  The objective of the project was to continue the work which the group achieved in previous course, and thus arrive at a definitive solution to it. The reason why the group chose to continue working on this project was that they found it important that all people, regardless of functional or physical disabilities must have the ability to make music. The group has through an extensive research, contacts, a number of key interviews and a variety of tools for product development been able to come up with a solution that meets up to the problems which was set in the beginning of the project. The project resulted in a prototype of an instrument, which the group decided to call for Funkinstrument, which is intended for people who suffer from some form of disability in the arms and/or hands, or suffer from rheumatism. The group itself is very pleased with the outcome of the project, and of its efforts in this thesis.

<p>En enkätundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn på sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt på sin framtid och att få jobb och att eleverna känner sig kränkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lärare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. Frågeställningarna i denna uppsats var:</p><p>• På vilket sätt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmålen för svenska?</p><p>• Hur ofta och på vilka grunder används Gymnasieförordningens undantagsbestämmelser i undervisningen?</p><p>• Hur ser eleverna själva på sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?</p><p>Resultatet visar också att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en så god undervisning och skolgång som möjligt. Observationsstudien visade att det är gott socialt klimat bland elever som undervisas i mindre undervisningsgrupper</p> / <p>A study with help of interviews, inquiries and observations has been made. The surveys is about students with speech disorders and their views on their education and their future. The result shows that pupils welcomes their future and to get jobs and that students feel wronged in some situations. The interviews were carried out by three teachers, a headmaster and a speech therapist, all active in Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever (special schools for disabled students). Issues of this essay was:</p><p>• In what way are the school working to help students with speech disorders to meet the course goals in Swedish education?</p><p>• How often and on what grounds are the Act`s exemptions beeing used in teaching?</p><p>• How do the students see themselves and their future, their education and their disability?</p><p>The result also shows that,Riksgymnasieverksamheten have a good knowledge and experience with students with speech disorders and have developed strategies to give these students a good education and schooling. The observations showed that there are good social climate among students who are taught in smaller teaching groups</p>