Huvudsyftet var att genom en fallstudie utvärdera om träningsprogrammet, Minneslek Senior, är ett användbart pedagogiskt verktyg, för att förbättra elevers förutsättningar för inlärning. Vidare var syftet att undersöka de stödinsatser som ges till elever, med rörelsehinder, i en inkluderande grundskoleverksamhet. I min studie använder jag mig av olika metoder för att belysa mitt fall. Tre elever fick genomföra ett arbetsminnesträningsprogram, Minneslek Senior. Med en av eleverna genomfördes observationer i olika lärandesituationer samt en djupare intervju för att få förståelse för elevens inre tankar om sin skol- och lärandesituation. Genom delvis strukturerade intervjuer, observationer samt elevernas resultat från träningsprogrammet ville jag utvärdera minnesträningens betydelse för eleverna och därmed få svar på om Minneslek Senior är ett användbart pedagogiskt verktyg. Den statistik som förs i programmet, Minneslek Senior, visar på att eleverna förbättrade sina resultat. I de övningar, som ställde större krav på det visuella arbetsminnet, gjordes störst resultatförbättring. Två elever har märkt en förbättring i att komma ihåg olika praktiska handlingar. Både specialpedagogen och en av eleverna själv har märkt positiva förändringar, hos eleven, när det gäller det matematiska tänkandet. Specialpedagogen anser även att eleven förbättrat sin koncentration under matematiklektionerna. Dock kan man inte bortse från att det även kan bero på andra faktorer. Om man ser till de positiva förändringarna samt det specialpedagogiska stöd som ges till elever med rörelsehinder skulle ”Minneslek Senior” kunna vara ett användbart pedagogiskt verktyg.

Ryggmärgsbråck är en diagnos inom neuralrörsdefekter som kännetecknar missbildning av ryggmärgen. Symtomvariationen är bred där vissa har nedsatt eller ingen motorisk och sensorisk funktion samt nedsatt känsel eller kognition. Barnens symtombild leder ofta till sämre aktivitetsutförande. Metoder som syftar till att öka förmågan med träning av strategier samt sätta upp tydliga mål och delmål har visat viss inverkan men att tillräcklig kunskap fortfarande saknas för särskilda Arbetsterapeutiska insatser och åtgärder för barn med ryggmärgsbråck. Syftet med denna kvantitativa litteraturöversikt är att undersöka arbetsterapeutiska interventioner som inverkar på aktivitetsutförandet för barn med ryggmärgsbråck. Vid huvudsökning brukades databaserna Pubmed och Cinahl. Sex artiklar inkluderades som redovisades utifrån OTIPMs fyra interventionsmodeller. Slutsatsen visade viss inverkan på aktivitetsutförandet men att specifika arbetsterapeutiska interventioner inte kunnat specificeras, däremot visade studien att interventionernas tillvägagångssätt ansågs ha god inverka på aktivitetsutförandet hos barn med ryggmärgsbråck.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka integrerade rullstolsburna ungdomars möjligheter och begränsningar till fysisk aktivitet i skolan.</p><p> Vilken påverkan har den fysiska skolmiljön, och på vilket sätt har miljön anpassats?</p><p> Vilka begränsningar och vilka möjligheter ser ungdomarna själva finns för att utöva fysisk aktivitet i skolan?</p><p> Hur ser lärare på begränsningar och möjligheter till att ungdomarna ska kunna utöva fysisk aktivitet i skolan?</p><p> På vilket sätt påverkar de andra eleverna den rullstolsburnes fysiska aktivitet i skolan?</p><p>Metod</p><p>I studien deltog tre elever med ryggmärgsbråck, alla pojkar (14-17 år), och som var integrerade i den vanliga skolan, samt tre lärare varav två män och en kvinna (30-51 år). Vi genomförde en kvalitativ intervju med varje deltagare. Intervjuerna var mellan 15-30 minuter långa. Frågorna ställdes utifrån två olika intervjuguider, en för barn, och en för vuxna. Intervjuerna spelades in och sammanställdes för att därefter tolkas utifrån en ramfaktorteori och tidigare forskning.</p><p>Resultat</p><p>Under intervjuerna framkom att barnens begränsningar och möjligheter för fysisk aktivitet i skolan är beroende av ett antal olika ramfaktorer. De ramfaktorer som framförallt påverkade var lärarnas kunskap om rörelsehindret och om skolan var anpassad med exempelvis hissar och ramper. Den rörelsehindrades egen vilja samt övriga skolkamrater ansågs också ha en stor inverkan och kunde ses som såväl en begränsning som möjlighet till fysisk aktivitet i skolan.</p><p>Slutsats</p><p>Lärarnas kunskap, storlek på gruppen samt skolans och kommunens resurser är det som vi ser som avgörande för hur lyckad en integrering ska bli för den rörelsehindrade. Alla dessa tre faktorer kan öppna för den rörelsehindrades möjligheter för fysisk aktivitet i skolan, men kan också leda till begränsningar om de inte uppfylls på ett bra sätt.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka integrerade rullstolsburna ungdomars möjligheter och begränsningar till fysisk aktivitet i skolan.  Vilken påverkan har den fysiska skolmiljön, och på vilket sätt har miljön anpassats?  Vilka begränsningar och vilka möjligheter ser ungdomarna själva finns för att utöva fysisk aktivitet i skolan?  Hur ser lärare på begränsningar och möjligheter till att ungdomarna ska kunna utöva fysisk aktivitet i skolan?  På vilket sätt påverkar de andra eleverna den rullstolsburnes fysiska aktivitet i skolan? Metod I studien deltog tre elever med ryggmärgsbråck, alla pojkar (14-17 år), och som var integrerade i den vanliga skolan, samt tre lärare varav två män och en kvinna (30-51 år). Vi genomförde en kvalitativ intervju med varje deltagare. Intervjuerna var mellan 15-30 minuter långa. Frågorna ställdes utifrån två olika intervjuguider, en för barn, och en för vuxna. Intervjuerna spelades in och sammanställdes för att därefter tolkas utifrån en ramfaktorteori och tidigare forskning. Resultat Under intervjuerna framkom att barnens begränsningar och möjligheter för fysisk aktivitet i skolan är beroende av ett antal olika ramfaktorer. De ramfaktorer som framförallt påverkade var lärarnas kunskap om rörelsehindret och om skolan var anpassad med exempelvis hissar och ramper. Den rörelsehindrades egen vilja samt övriga skolkamrater ansågs också ha en stor inverkan och kunde ses som såväl en begränsning som möjlighet till fysisk aktivitet i skolan. Slutsats Lärarnas kunskap, storlek på gruppen samt skolans och kommunens resurser är det som vi ser som avgörande för hur lyckad en integrering ska bli för den rörelsehindrade. Alla dessa tre faktorer kan öppna för den rörelsehindrades möjligheter för fysisk aktivitet i skolan, men kan också leda till begränsningar om de inte uppfylls på ett bra sätt.