Bakgrund: Demens är en vanlig sjukdom som ökar i världen och i Sverige. Äldre personermed demenssjukdom upplever ofta funktionsbegränsningar som påverkar aktiviteter ivardagen och livskvalitén. Arbetsterapi syftar till att främja hälsan hos äldre med demens ochatt underlätta utförandet av dagliga aktiviteter trots sjukdom och begränsningar.Syfte: Att sammanställa befintlig forskning om arbetsterapeutiska interventioner för äldrepersoner med demenssjukdom och dess effekter.Metod: En litteraturstudie omfattande tio vetenskapliga artiklar. Strukturerande och manuellasökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Innehållet i artiklarna analyserades medkvalitativ innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i följande kategorier; 1. Arbetsterapeutiskainterventioner för äldre personer med demens, 2. Effekter av de arbetsterapeutiskainterventionerna. De arbetsterapeutiska interventionerna delades till fem underkategorier; 1.Arbetsterapeutiska interventioner inriktade mot kognition, 2. Aktivitetsträning ochanvändning av kompensatoriska strategier, 3. Arbetsterapeutiska interventioner inriktade motden fysiska miljön, 4. Arbetsterapeutiska interventioner inkluderar sociala och meningsfullaaktiviteter, 5. Arbetsterapeutiska interventioner inriktade mot anhöriga. Interventionernaseffekter var generellt sett positiva och omfattade förbättring gällande; kognitiva förmåga,beteendemässiga- och psykiska symptom (BPSD), aktivitetsförmåga, livskvalité och effektenpå anhöriga.Slutsats: Arbetsterapeutiska interventioner för äldre med demenssjukdom kan ge gynnsammaeffekter hos både personerna med demens och deras anhöriga. Vidare forskning behövs för attkunna påvisa långsiktig effekt.

Ryggmärgsbråck är en diagnos inom neuralrörsdefekter som kännetecknar missbildning av ryggmärgen. Symtomvariationen är bred där vissa har nedsatt eller ingen motorisk och sensorisk funktion samt nedsatt känsel eller kognition. Barnens symtombild leder ofta till sämre aktivitetsutförande. Metoder som syftar till att öka förmågan med träning av strategier samt sätta upp tydliga mål och delmål har visat viss inverkan men att tillräcklig kunskap fortfarande saknas för särskilda Arbetsterapeutiska insatser och åtgärder för barn med ryggmärgsbråck. Syftet med denna kvantitativa litteraturöversikt är att undersöka arbetsterapeutiska interventioner som inverkar på aktivitetsutförandet för barn med ryggmärgsbråck. Vid huvudsökning brukades databaserna Pubmed och Cinahl. Sex artiklar inkluderades som redovisades utifrån OTIPMs fyra interventionsmodeller. Slutsatsen visade viss inverkan på aktivitetsutförandet men att specifika arbetsterapeutiska interventioner inte kunnat specificeras, däremot visade studien att interventionernas tillvägagångssätt ansågs ha god inverka på aktivitetsutförandet hos barn med ryggmärgsbråck.

Undersökningar visar att elever med funktionsnedsättning uppger att de trivs sämre i skolan, de upplever ofta högre krav och mer stress från skolarbetet än övriga elever. Arbetsterapi inom skolmiljö riktar sig mot att möjliggöra en stödjande miljö för individen. Syftet med studien var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete i skolan för elever med ADHD och/eller autism. Metoden som författarna använde sig utav var en kvalitativ intervjustudie där deltagarna rekryterades med avsiktligt urval och snöbollsurval. Undersökningen bestod av intervjuer med åtta arbetsterapeuter som arbetar inom skola och habilitering i Sverige. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys och bygger på arbetsterapeuternas berättelser. Resultatet presenteras i tre kategorier: Utmaningar i skolmiljön, Interventioner samt Skolan som ny arena. Arbetsterapeuterna beskrev utmaningar som målgruppen upplevde i skolmiljö, vilka interventioner som användes samt deras uppfattningar av arbetsterapi i skolan. Slutsatsen är att det finns brist på kunskap om ADHD och autism i omgivningen i skolan. Det finns behov av arbetsterapi i skolan för elever med ADHD och/eller autism. En arbetsterapeut kan med sitt helhetsperspektiv arbeta för att främja aktivitet och delaktighet i skolan. / Studies shows that pupils with disabilities state that they experience a low level of wellbeing in school. Pupils with disabilities often experience higher demands and more stress from school tasks than other pupils. Occupational therapy within school environment is targeted at enabling a supportive environment for the individual. The purpose with this study was to investigate and describe occupational therapist´s experiences of work in school for pupils with ADHD and/or autism. The method that was used by the authors was a qualitative interview study. Participants were recruited by using purposive and snowball sampling. The study consisted of 8 occupational therapists who were working in school and habilitation in Sweden. The material was analyzed by using qualitative content analysis. The results are based on the occupational therapist´s point of view and are presented in three main categories, Challenges in the school environment, Interventions and School as a new arena. The occupational therapists describes challenges in school environment for the pupils, which interventions they were using in their work and their perceptions about occupational therapy in school. The conclusion is that there is a lack of knowledge about ADHD and autism in the surroundings at school. There is a need for occupational therapy in schools for pupils with ADHD and/or autism. An occupational therapist can work with their holistic perspective to promote activity and participation in the school.

Introduktion: Den demografiska utvecklingen i Sverige innebär att den äldre befolkningen växer snabbt, vilket beräknas leda till ökade krav inom den kommunala hälso- och sjukvården. Äldre personer som får evidensbaserade rehabiliteringsinsatser kan bibehålla förmåga att delta i aktiviteter i det dagliga livet och därmed upprätthålla självständighet, minska hjälpbehov och bo kvar hemma längre. Det finns få litteraturstudier som beskriver arbetsterapeutiska interventioner som fokuserar på aktivitet och delaktighet för äldre och vilken effekt dessa har. Syfte: Att identifiera arbetsterapeutiska interventioner riktade mot aktivitet och delaktighet för äldre personer i ordinärt boende och syntetisera dess effekter. Metod: En systematisk litteraturstudie med grund i kvantitativ forskning. Litteratursökningen gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och AMED och nio artiklar publicerade mellan 2009-2019 inkluderades i studien. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med narrativ sammanvägning. Resultat: Resutatet sammanfattades under rubrikerna identifierade interventioner och effekt av interventionerna. Analysen av de identifierade interventionerna resulterade i följande kategorier: 1) aktivitetsbaserade interventioner, 2) anpassning av hemmiljö i syfte att möjliggöra aktivitet, 3) klientcentrerade interventioner, 4) förskrivning av hjälpmedel och anpassning av aktiviteter samt 5) handledning och utbildning. Resultaten av interventionernas effekt visade att deltagarna ofta förbättrade sitt aktivitetsutförande i aktiviteter i det dagliga livet. Slutsats: Denna studie tyder på att arbetsterapeutiska insatser i hemmiljö kan bibehålla och förbättra förmåga att delta i aktiviteter i det dagliga livet och därmed minska hjälpbehov och öka förutsättningar att bo kvar hemma längre. Det behövs flera RCT-studier som påvisar betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner och som belyser den arbetsterapeutiska kompetensen i en fungerande och utvecklande äldreomsorg.

Syftet med litteraturstudien var att systematiskt granska studier och sammanställa arbetsterapeutiska interventioners effekt på hjärntrötthet till följd av multipel skleros. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, MEDLINE och Scopus via Luleå Tekniska Universitet under perioden februari till mars 2022. Sökningen resulterade i att totalt nio kvantitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Resultatet redovisas i tre kategorier;Gruppbaserade interventioner som bygger på Fatigue Management av Packer et al. (1995),Individuella interventioner som bygger på Fatigue Management av Packer et al. (1995) samt Andra arbetsterapeutiska gruppinterventioner. Effekten av de arbetsterapeutiska interventionerna varierade, däremot uppmättes till största del positiva effekter på olika aspekter av hjärntröttheten hos deltagarna. Slutsatsen är att det finns ett behov av fortsatt utveckling avbedömningsinstrument och att studier med större antal deltagare och utökad uppföljning behövs, för att kunna stärka det vetenskapliga underlaget gällande arbetsterapeutiska interventioners effekt på hjärntrötthet till följd av multipel skleros. / The purpose of the literature study was to systematically review studies and compile effects of occupational therapy interventions on fatigue due to multiple sclerosis. Data collection was done in the databases PubMed, CINAHL, MEDLINE and Scopus via Luleå University ofTechnology during the period February to March 2022. The search resulted in a total of nine quantitative articles being included in the literature study. The results are reported in three categories; Group-based interventions based on Fatigue Management by Packer et al. (1995),Individual interventions based on Fatigue Management by Packer et al. (1995) and Otheroccupational therapy group interventions. The effect of the occupational therapy interventionsvaried, however, for the most part positive effects were measured on different aspects of fatiguein the participants. The authors' conclusion is that there is a need for continued development ofassessment instruments and that studies with a larger number of participants and increasedfollow-up are needed, in order to be able to strengthen the scientific basis regarding the effectof occupational therapy interventions on fatigue due to multiple sclerosis.

Adhd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär aktivitetsutmaningar i vardagen hos individen. Karakteristiska symtom för diagnosen är svårigheter beträffande ouppmärksamhet, nedsatt impulskontroll och hyperaktivitet, vilket kan inskränka på individens rätt till delaktighet och hälsa. Studiens syfte var att undersöka arbetsterapeutiska interventioner och vad de har för påverkan på delaktighet och hälsa i vardagen för vuxna personer med adhd. Studien är en litteraturöversikt med kvantitativ ansats. Resultatet presenterades under rubrikerna: intervention för att förbättra utförande inom produktivitet, intervention för att förbättra kognitiva förmågor och intervention för att förbättra vanor, roller och dagliga aktiviteter. Sex interventioner undersöktes i litteraturöversikten. I två av studierna påvisades inga signifikanta skillnader, signifikans uppnåddes i tre studier och i den sista studien undersöktes elektroniska planeringshjälpmedel, där resultatet visade att personlig digital assistans [PDA] var det mest använda hjälpmedlet. Slutsatsen visar att interventionerna från de inkluderade artiklarna hade varierade resultat, men kan underlätta inom vissa livsområden för vuxna personer med adhd. Slutsatsen konstaterar även att det i dagsläget finns en begränsad mängd forskning inom ämnet och uppsatsförfattarna understryker behovet av vidare forskning.

Barn med ADHD upplever ofta problematik inom kognition, motorikoch i sociala sammanhang på grund av de symtom som uppkommerav ADHD. Dessa utmaningar kan i sin tur direkt påverka skolgångennegativt i form av att kunna bibehålla uppmärksamhet, fokusera,passa tider, umgås med klasskamrater och kunna vara aktiv på raster.Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa tidiga arbetsterapeutiska interventioner riktade till barn med ADHD i åldrarnafem till tolv år som kan bidra till ökad delaktighet i skolaktiviteter.Denna litteraturöversikt är baserad på kvantitativa artiklar med arbetsterapeutiska interventioner från databaserna Cinahl with FULLTEXT, PubMed, Web of Science och Medline. Studien resulterade i10 artiklar med 9 olika interventioner som resulterade i tre kategorier:Interventioner med fokus på att förbättra motoriska färdigheter/förmågor, Interventioner med fokus på att förbättra kognitiva färdigheter/förmågor och Interventioner med fokus på att förbättra socialafärdigheter/förmågor. Resultatet visade på att arbetsterapeutiska interventioner kunde hjälpa barn med ADHD att förbättra sina motoriska, kognitiva och sociala färdigheter/förmågor. Slutsatsen i dennastudie visar att det finns ett flertal arbetsterapeutiska interventionerför barn med ADHD, som kan förbättra deras färdigheter/förmågor,vilket kan bidra till ökad delaktighet i skolaktiviteter