No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på fritidshemmet arbetar didaktiskt med det entreprenöriellt lärande, med fokus på de sociala förmågorna. Istudien deltog fyra legitimerade lärare på fritidshem. Studiens resultat visar attlärarnas tolkningoch kunskap av entreprenörskap/ entreprenöriellt lärande är skiftande. Det resulterar i skillnader i lärarnas planering och och arbetssätt av undervisningeni det entreprenöriella lärandet på fritidshemmet. Exempelvis arbetar ett fritidshem aktivt med det entreprenöriella lärandet med bas i ett års hjul. Genom det arbetssättetkopplas entreprenören och det entreprenöriella lärandet samman. Den praktiska aspekten och lärarnas kompetens är viktiga för att eleverna ska få förståelse för det entreprenöriella lärandet och utveckla de sociala förmågorna. Studien visar att den didaktiska planerings utgångspunkten är att eleverna ska få möjligheter att öva på de entreprenöriella förmågorna. Däremot visar resultatet att lärarna kan uppleva en viss problematik angående gruppkonstellationer och de sociala förmågorna hos vissa elever.

Syftet med arbetet är att undersöka verksamma pedagogers syn på fri leken i fritidshemmet. Styrdokument, litteratur och tidigare forskning menar att den fria leken är viktig och tar upp att barn tränar på sin sociala utveckling, sitt språk, problemlösning och samarbete. Uppsatsen är skriven genom en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som gjorts med fem verksamma pedagoger. Resultatet visar kategorierna vikten av fri lek, begränsningar med fri lek, vuxenledd inte fri lek. Studien visar att leken är en viktig del på fritidshemmet där barnen tränar på sociala förmågor och att leken sker varje dag. Slutsatsen är att den fria leken är nödvändig för barnens lärande på fritidshemmet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur fritidslärare använder fysiska aktiviteter för att gynna elevers sociala förmågor samt fritidslärares uppfattningar om fysiska aktiviteter som ett sätt att gynna elevers sociala förmågor. För att besvara studiens syfte har följande forskningsfrågor legat till grund för studien: Vilka förutsättningar anser fritidslärare behövs för att arbeta med fysiska aktiviteter som främjar elevers sociala förmågor? Vilka typer av socialt lärande anser fritidslärare kan uppstå kopplat till fysiska aktiviteter i fritidshem? I forskningsbakgrunden belyses hur fysiska aktiviteter kan påverka elevers sociala förmågor samt hur sociala förmågor kan förstås. Tolkningen av det empiriska materialet har gjorts med Lave och Wengers sociokulturella lärandeteori om situerat lärande. Detta är en kvalitativ studie där åtta fritidslärare på fem olika fritidshem i södra Sverige har intervjuats. Resultatet visar att fysiska aktiviteter kan leda till social utveckling, men att aktiviteterna kräver en bra närmiljö, tillgängligt material, ändamålsenliga lokaler, engagerade och närvarande lärare samt att eleverna ges möjlighet till elevinflytande. Respondenterna anser att fysiska aktiviteter med tävlingsinslag inte ska ses som något negativt. De anser att fysiska aktiviteter med tävlingsinslag kan användas som ett lärandetillfälle för elevernas sociala förmågor. En slutsats av resultatet är att fritidslärares förmåga att skapa goda relationer, nivåanpassa aktiviteter och att ha kännedom om de sociala hierarkier som finns i elevgrupper är betydelsefulla för att fysiska aktiviteter ska främja elevernas sociala förmågor.

Studiens syfte var att undersöka och synliggöra barns sociala förmågor i lek, förskollärarens stöttning av barns sociala förmågor i lek och barns sociala förmågor i relation till avbrott av lek utifrån en sociokulturell teorigrund. Studien genomfördes med hjälp av observationer och fältanteckningar på några olika förskolor. Resultatet visade att barns sociala förmågor tydligt synliggjordes i lek, att avbrott oftast förekom naturligt på grund av förskolans rutiner men kanske även när lekens innehåll avvek från en norm, och att förskollärarens stöttning verkade bidra till barns sociala förmågor i lek. Studiens slutsats var att det redan fanns en del stöttning i lek men att det kunde behövas en större medvetenhet kring förskollärarens stöttning av barns sociala förmågor i lek och att lekens innehåll kunde bli annorlunda när den utgick ifrån barns tankar i stället för att avbrytas.

Studien syftar till att undersöka hur lärare uppfattar kooperativt lärande inom problemlösning i matematik i årskurs F-3. Semistrukturerade intervjuer har genomförts i kombination med deltagande observation. Resultatet visar att lärarens förhållningssätt, nivågrupperingar och sociala förmågor hos eleverna är avgörande faktorer för ett effektivt kooperativt lärande. Studiens resultat pekar på att undervisningen i kooperativt lärande bör praktiseras genom modellering, scaffolding samt med tydliga förväntningar gällande både kunskapsmål och sociala mål. Studiens slutsats indikerar att elever bör ges möjlighet att tidigt i skolåren träna på kooperativa metoder för att kunna tillämpa sig en effektiv kooperativ inlärning.

Studien som genomförts är en småskalig kvalitativ studie som utifrån två lärare i förskoleklass syftar till att synliggöra vad lärare i förskoleklass beskriver som signifikanta kunskaper och erfarenheter vid barns inträde i förskoleklass samt hur lärare arbetar med variationerna i barnens erfarenheter i förskoleklass. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med två lärare i förskoleklass. Lärarnas utsagor har sedan ställts i relation till tidigare forskning och didaktisk teori. I den didaktiska teorin beskrivs delar som styrdokument, rapporter och lagremisser samt vedertagna teorier som behandlar de fyra f:n och den proximala utvecklingszonen. I analysen har lärarnas utsagor ställts i relation till tidigare forskning och valda teorier. I studien framkommer hur barns sociala förmågor för en överordnad roll och beskrivs som en förutsättning för barns utveckling och lärande i förskoleklassen. Lärarna beskriver att de variationer som återfinns i ämnesorienterade kunskaper inte är ett bekymmer, utan de sociala förmågorna blir också studiens kärnämne. Lärarna i studien beskriver också hur de utvecklat olika metoder för att får kunskap om varje barns erfarenheter och kunskapsnivå, distanserat från förskolans praktik.

I det här examensarbetet har syftet varit att undersöka elevers, som gått ut nionde klass, uppfattningar om lärares relationsskapande och om det skapar motivation eller inte i skolarbetet. Samhällets snabba förändringstakt påverkar även skolan där goda studieresultat blivit viktigare i en allt mer konkurrensutsatt arbetssituation. Litteraturen som använts handlar om fenomenet motivation och vad det betyder för elevers studier. Utöver det avhandlar litteraturen andra aspekter som lärares relationsskapande, elevers självförmåga och social interaktion för att nämna några. Ansatsen i studien har varit hermeneutisk kvalitativ där avsikten varit att förstå elevers uppfattningar om relationsskapande och motivation. Tio elever som gått ut årskurs nio i den svenska grundskolan deltog i fokusgruppsintervjuer. Resultat visar att lärares relationsskapande spelar en avgörande roll för motivation för skolarbetet. Lärare kan höja eller förminska elevers intresse för skolan och utbildning. Har lärare en kombination av förmågor som driver en klass och varje individ framåt genererar det engagemang, intresse och ökad motivation till skolarbetet. På så sätt kan lärares relationsskapande spela stor roll för hur meningsfullt elever uppfattar skolan generellt, vilket kan skapa betydelsefulla kommunikativa relationer där elever motiveras och utvecklas. / <p>Betygsdatum 2019-08-19</p>

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal verksamma lärare i den svenska grundskolan upplever att deras sätt att undervisa inom de samhällsorienterade ämnena har förändrats genom kooperativt lärande. Syftet är även att undersöka hur lärarna upplever att eleverna påverkas när kooperativa metoder används i undervisningen av de samhällsorienterade ämnena. Två frågeställningar skapades för att svara mot studiens syfte: På vilket sätt upplever lärarna att kooperativt lärande skiljer sig från hur de tidigare undervisat inom de samhällsorienterade ämnena? Hur anser lärarna att kooperativa metoder påverkar elevers sociala relationer? För att skapa en uppfattning av verksamma lärares erfarenheter kring kooperativ undervisning i svenska klassrum skickades en webbenkät ut via sociala medier. Val av metod grundar sig i att vi eftersökte verksamma lärares svar från ett större geografiskt område, vilket en enkät kan bidra till. Vår tolkning och analys av lärarnas svar från enkäten visar att en kooperativ undervisning kan ledatill att eleverna deltar mer aktivt i undervisningen. Genom vårt resultat blir det synligt att kooperativt lärande även kan bidra till att eleverna inkluderas i en grupp och att fler relationer kan skapas i klassrummet. Sammanfattningsvis har vi identifierat att flertalet av lärarnas svar i enkäten pekar på att elevernas engagemang, motivation och intresse för undervisningen har stärkts sedan de införde kooperativ lärande i de samhällsorienterande ämnena.

Sammanfattning Konst ses som ett betydelsefullt kommunikationsverktyg där barnen ges möjlighet till att uttrycka sina tankar, ideer, åsikter och känslor. Arbetet med konst och dess uttrycksformer anses vara en viktig del i att ge barn en djupare förståelse, exempelvis för olika begrepp. Det är också ett sätt att inkludera alla barn eftersom olika uttrycksformer skapar varierande inlärningsmiljöer. Det gör att alla barn ges förutsättningar till att lära sig nya kunskaper. Syftet med undersökningen är att ta reda på förskollärares beskrivningar av deras uppfattningar om vad barnen utvecklar för kommunikativa och sociala förmågor i samband med konst. Syftet är även att undersöka hur förskollärarna arbetar med konstaktiviteter i sina verksamheter. Undersökningen utgår från två frågeställningar som är följande: hur beskriver förskollärare barns utveckling av kommunikativa och sociala förmågor i samband med konstaktiviteter? Och hur beskriver förskollärare de konstaktiviteter som utförts i verksamheten, samt dess bidragande faktorer till barnens utveckling? Den kvalitativa metoden intervju har använts för att besvara undersökningens syfte och frågeställningar. Det var fyra intervjuer som genomfördes på fyra olika förskolor. Förskolorna där intervjuerna genomfördes har beskrivit att de arbetar aktivt med skapande eller estetiska lärprocesser. Resultatet av undersökningen visar att barn utvecklar flera kommunikativa och sociala förmågor under konstaktiviteter. De kommunikativa förmågor som barnen utvecklade var exempelvis ordförrådet, sin förmåga att diskutera och uttrycka sig med icke-verbala uttrycksformer. De sociala förmågor som barnen utvecklade var turtagning, konflikthantering och sociala koder. I det sociala samspelet som sker lär barnen sig att ta del av andras kunskaper och att lära ut sina egna. De konstaktiviteter som främst genomförs i förskolan handlar om bildkonst exempelvis rita, måla och skulptera. Vid de tillfällen barnen fått ta del av konstverk som konstnärer skapat görs det främst i form av konstvandringar, både ute i samhället på torg och parker men även i konsthallar.