Hamburg, Universiẗat, Diss., 2002.

Zugl.: Berlin, Techn. Univ., Diss., 2008

<p>Denna uppsats försöker ge en djupare förståelse för vad som påverkar och avgör unga tjejers förhållningssätt till den akustiska gitarren, resp. elgitarren. De frågeställningar som ställs är vilka skillnader unga tjejer ser mellan den akustiska- resp. elektrifierade gitarren och vilka faktorer som ligger bakom att så få tjejer spelar elgitarr på den skola som studerats. Uppsatsen bygger dels på tidigare forskning som talar om hur teknologi kulturellt sett betonats som något manligt, hur det ”naturliga” är det kvinnliga, samt de svårigheter som kvinnliga gitarrister kan stöta på i sitt musicerande. Den andra delen av uppsatsen bygger på intervjuer som genomförts med sex tjejer i åk. 9. Tjejerna från dessa intervjuer upplevde att elgitarren lät mera, att det var roligare att spela elgitarr, att den akustiska gitarren var lättare att spela, lät bättre och var mer tillgänglig. De intervjuade tjejerna trodde också att det som gjorde att det var färre tjejer jämfört med killar som spelade elgitarr på skolan berodde på att killarnas musiksmak var mer sammankopplad med elgitarren, att killarna var mer tända på att spela elgitarr, att tjejerna stod tillbaka och lät killarna spela elgitarr och att tjejer var mer för att sjunga.</p>

Denna uppsats försöker ge en djupare förståelse för vad som påverkar och avgör unga tjejers förhållningssätt till den akustiska gitarren, resp. elgitarren. De frågeställningar som ställs är vilka skillnader unga tjejer ser mellan den akustiska- resp. elektrifierade gitarren och vilka faktorer som ligger bakom att så få tjejer spelar elgitarr på den skola som studerats. Uppsatsen bygger dels på tidigare forskning som talar om hur teknologi kulturellt sett betonats som något manligt, hur det ”naturliga” är det kvinnliga, samt de svårigheter som kvinnliga gitarrister kan stöta på i sitt musicerande. Den andra delen av uppsatsen bygger på intervjuer som genomförts med sex tjejer i åk. 9. Tjejerna från dessa intervjuer upplevde att elgitarren lät mera, att det var roligare att spela elgitarr, att den akustiska gitarren var lättare att spela, lät bättre och var mer tillgänglig. De intervjuade tjejerna trodde också att det som gjorde att det var färre tjejer jämfört med killar som spelade elgitarr på skolan berodde på att killarnas musiksmak var mer sammankopplad med elgitarren, att killarna var mer tända på att spela elgitarr, att tjejerna stod tillbaka och lät killarna spela elgitarr och att tjejer var mer för att sjunga.

Diss. City Univ. of New York, 1997.

Diss. City Univ. of New York, 1997.

Normer, vanor och musikinstrument är en jämförande studie som syftar att undersöka högstadieelevers instrumentpreferenser ur ett genusperspektiv i och utanför skolan samt musiklärares resonemang kring genusmedvetenhet och normer gällande val av musik-instrument. Studien tar avstamp i styrdokument och tidigare forskning kring musik i ett genusperspektiv. Metoden i studien består av enkätundersökningar riktade till elever och lärare i två högstadieskolor som svarat på frågor angående val av musikinstrument samt musikinstrument i ett genusperspektiv. Resultatet visade att flera av de musik-instrument som studerats i tidigare forskning fortfarande har samma stereotyper kring genus, men resultatet indikerade även att flera instrument har eller är på väg att få en neutralare könskodning. Studien visade också att såväl elever som lärare har en med-vetenhet kring genus och att en märkbar del av dem står fast vid att genus inte skall vara ett hinder vid val av instrument. Slutsatsen av studien var att lärarens aktivitet angående genus i musikundervisningen samt förebilder som spelar instrument med normbrytande könskodning spelar en avgörande roll kring musikämnets framtida jämställdhet.

No description available.

No description available.

No description available.