Medelåldern för studie- och yrkesvägledarexamen är i Sverige högre än för de flesta andra treåriga högskoleutbildningarna. Syftet med vårt arbete är att få en större förståelse för vad det är som gör att studie- och yrkesvägledarstudenter påbörjar sin utbildning relativt sent i arbetslivet. Tre frågeställningar har framtagits för att göra studien undersökningsbar. Frågorna berör vad som får studenterna att påbörja utbildningen vid en relativt hög ålder, vad som har föranlett beslutet att påbörja utbildningen just när de gör det samt hur tidigare erfarenheter har påverkat deras beslut att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen. I studien har en kvalitativ metod används. Sex studie- och yrkesvägledarstudenter intervjuats, samtliga är 35 år eller äldre och studerar på programmets andra termin. Tidigare forskning visar att äldre högskolestudenter påbörjar utbildning på grund av bland annat att personer behöver utöka sin kompetens, att personer vill byta yrke samt att det finns personer som kontinuerligt vill lära sig saker för kunskapens skull. Det finns också forskning som tyder på att individer byter sysselsättning vid specifika vändpunkter i livet och människors yrkesidentitet påverkar valet av studier och förändringar i deras yrkesbana. I arbetet presenteras två teorier, dessa behandlar bland annat brytpunkter, rutiner och påverkansfaktorer vid studie- och yrkesval. Resultatet i studien visar att studenterna inte sett studie- och yrkesvägledaryrket som tänkbart för dem förrän kort innan påbörjandet av högskolestudierna. Intervjupersonerna uppger att de tidigare funderat kring högskolestudier, och om det ska göra det någon gång så är det nu eller aldrig. I samtliga fall har det skett något specifikt som lett till att personerna har slutat med tidigare sysselsättning och börjat något nytt. I studien framkommer även att personerna bland annat påverkas av kommande arbetsplats, familj, geografiskt läge, arbetsmarknad och ålder när de valt att studera till studie- och yrkesvägledare.