I februari 2018 fattade regeringen beslutet att prao, praktisk arbetslivsorientering, ska bliobligatorisk för samtliga elever i årskurs 8 och 9. Praons syfte ska vara att fungera som etthjälpmedel inför elevers studie- och yrkesval. Då arbetsmarknaden är rörlig och ständigtförändras så krävs det att individer utvecklar en stabil identitet samt förmågan att kunnavälja och fatta beslut, så kallad valkompetens.Syftet med studien är att få en förståelse för vilken betydelse praon har haft för elever iårskurs 8 och 9 till deras studie- och yrkesval. Vi vill även få en uppfattning om det finnsnågot komplement till prao i form av arbetslivsorienterade inslag i undervisningen. Vi harställt frågor om hur eleverna resonerar kring hur praon bidragit till deras studie- ochyrkesval, hur elevernas perspektiv har vidgats/förändrats genom praon och hur elevernaresonerar kring att implementera arbetslivsorienterade inslag tidigare i undervisningen.För att besvara föregående frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod samtutgått från Careership-teorin och även olika influenser utifrån The System TheoryFramework (STF).Vårt resultat har visat på att för några av informanterna så har praon varit till hjälp istudie- och yrkesvalet, men för de flesta har praon inte haft någon betydelse. Främst sespraon som en förberedelse för det kommande arbetslivet. Fler arbetslivsorienterade inslag i undervisningen efterfrågades av samtliga informanter, då de bland annat menade på att det hade gjort dem mer motiverade i sina studier.