Allt fler satsningar läggs på insatser för att komma tillrätta med den höga ungdomsarbetslösheten inom Sverige. Huruvida insatserna korrigerar problemet kan bero på hur väl förankrade de är med hur ungdomar självständigt fattar beslut. Studien syftar till att via gruppintervjuer undersöka hur elever på sista terminen på gymnasiet ser på framtida arbetsliv och studier. Vidare syftar undersökningen till att studera hur individens handlingshorisont och beslutsfattande påverkas av den sociala omgivningen. Studien utförs både i glesbygd och i en större stad för att se om det finns likheter och skillnader i ungdomars inställning. Resultaten visar att samtliga deltagare anser att vägen till högre kvalificerade yrken går via studier vid högre läroverk. Deltagarna anser att de, fram till den dagen de har en högre utbildning, får vara tillfreds med de jobb som erbjuds. En markant skillnad mellan eleverna är att i de i den större staden är mer benägna att emigrera för arbete eller studier, medan glesbygdseleverna vill stanna minst ett år på hemorten innan de beger sig. Glesbygdseleverna ställs tidigt inför beslut som är avgörande för deras möjlighet att stanna på hemorten, kontra deltagarna i den större staden som generellt sett möter detta dilemma först tre år senare i livet. Slutsatser som kan dras av studien är att individens handlingshorisont och beslut påverkas av den kontext denne befinner sig i. Ytterligare en slutsats är att trots att eleverna kommer från olika kommuner har de liknande syn på arbetsmarknaden och vägen till karriär.