Det finns omfattande forskning, som behandlar olika sidor av de fristående skolornas verksamhet. I uppsatsen presenteras en del av denna forskning översiktligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka kommunikation och beslutsprocess vid etablering av fristående gymnasieskolor. Malmö har valts som lägeskommun och författaren är verksam som lärare där. Genom såväl innehålls-som argumentationsanalyser av dokumenttexter i Skolverkets databas och i Utbildningsförvaltningens i Malmö arkiv skildras olika aktörers agerande. Undersökningen baseras uteslutande på tryckt material. De flesta av ansökningarna om etablering avslås i utbildningsnämnden med hänvisning till att stora kommunala investeringar inte utnyttjas om tillstånd ges till fristående gymnasieutbildningar, då utbildningen redan finns i kommunen. De borgerliga partierna har en motsatt mening och bifaller samtliga ansökningar. Bland Malmös kranskommuner är bilden mindre entydeig. De flesta ansökningarna godkänns däremot av Statens skolverk. Myndigheten hänvisar till Skollagen Kap.9, där det står, att om friskoleetableringen inte är negativt för kommunen och att denna inte i sin konsekvensbeskrivning kunnat påvisa detta, skall ansökan bifallas. De ansökande huvudmännen använder olika argument för att motivera sina ansökningar och är de som är mest aktiva i kommunikationsprocessen. Såväl kommunala som fristående gymnasieskolor presenteras för att översiktligt belysa utbildningsutbudet på Malmös gymnasieskolor 2008. Habermas samhällskritiska modell om samhällets olika sfärer ger uppsatsen en teoretisk tolkningsram. Genom denna kan visas hur utbildning på gymnasieskolan succesivt överförs från stat till marknad. Riksdagsbesluten att ändra huvudmannaskapet för gymnasieskolan från statligt till kommunalt och att ge Statens skolverk makten att besluta om etableringstillstånd av fristående gymnasieskolor i kommunen leder till motsättningar mellan stat och kommun. Delar av en deliberativ modell används för att analysera kommunikationsprocessen. Genom denna analys framkommer inga exempel på samförstånd. Det deliberativa inslaget är obefintligt. Resultatet av undersökningen är, att det finns mycket stora skillnader i tolkningen av etableringsrätten för fristående gymnasieskolor mellan de olika aktörerna. Kommunen anser, att det fristående alternativet skall vara ett komplement till den befintliga utbildningen, som därmed får ett bredare utbud. Skolverkets uppfattning är, att de fristående skolorna ska konkurrera med de kommunala.

Syftet med studien är att se hur liknande företag i samma bransch arbetar för att utmärka sig i deras arbete att hitta nya medarbetare och vidare hur detta tas emot och tolkas av potentiella medarbetare, i denna studie analyseras tre större företag från kafébranschen. Detta kommer behandlas genom tre frågeställningar som berör hur kafékedjorna arbetar och hur potentiella medarbetare tolkar detta: Hur använder sig kedjorna av text och bild i försök att skapa en attraktiv arbetsplats genom sina hemsidor? Hur upplever potentiella medarbetare kedjornas framställning? Genomsyrar employer branding som koncept deras hemsidor? Till grund för att besvara dessa frågeställningar har jag använt teorier kring branding, medialisering samt representation. Empirin kommer att samlas in genom en kvalitativ metod genom en text- och bildanalys samt enskilda intervjuer. De slutsatser som nås är att alla tre kedjor använder sig av ett personligt språk och tilltal för att locka till sig medarbetare genom deras hemsidor, något som ger en positiv bild av dem hos respondenterna. Dock blir det i vissa fall för personligt och det slår över till att ge en negativ bild av arbetet. Employer branding kan synas både genom kedjornas mål mot att få nya kunder och medarbetare. Avslutningsvis är detta ett område som bör utforskas mer inom den medievetenskapliga forskningen för en chans att företag ska förstå vikten av employer branding inom samhällets medialisering.

Studien undersöker vårdnadshavares erfarenheter av deras barns byte från grundskolan till specialskolan. Det är en intervjustudie med fem informanter som deltog i semistrukturerade intervjuer. Studien undersöker vilka erfarenheter vårdnadshavarna har av de två skolformerna och vad som ledde till beslutet att byta från grundskola till specialskola. Grundskolan beskrivs som en verksamhet som vill väl men saknar kunskap och ekonomiska förutsättningar att kunna anpassas till DHH elever. Detta leder för samtliga till beslutet att byta till specialskolan. Studien beskriver även erfarenheter av ansökningsprocessen till specialskolan som snårig och svårnavigerad. Intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna är hörselnormen som utgår från att alla är hörande och att avvikare ska anpassa sig till detta. Vidare används begreppet mainstreaming för att problematisera inkludering specifikt för DHH elever. Mainstreaming grundar sig i ett kulturellt lingvistiskt perspektiv på dövhet, som vänder sig mot synen på döva som personer vilka behöver åtgärdas med hjälp av hörseltekniska hjälpmedel. Slutsatserna är att flera faktorer påverkar vårdnadshavares beslut när de väljer skola för sitt barn men att de ofta blir påverkade av ”experter” inom vård och skolas tyckanden. Studien visar också att föräldraskapet utmanas på flera sätt när man får ett dövt barn. Dessutom visar studien att grundskolans brister i inkludering leder till social utsatthet. I dessa familjer beslutar sig därför för ett skolbyte till specialskolan där barnet nu får sina behov tillgodosedda på ett bättre sätt.