Cette thèse aborde le problème de la structuration de bases lexicales multilingues (BDLM) en lexies et axies, à partir de ressources existantes. Ce travail est motivé par l'inadéquation des techniques existantes utilisées isolément, pour la structuration de BDLM.<br />Pour résoudre ce problème, la stratégie proposée est de composer des techniques existantes de désambiguïsation pour structurer semi-automatiquement des bases lexicales multilingues à lexies et acceptions interlingues. De plus, cette thèse propose une catégorisation des critères d'évaluation de la qualité des BDLM, ainsi que les mesures correspondantes.<br />Cette stratégie a été implémentée dans Jeminie, un système logiciel adaptable qui permet d'implémenter à la fois des méthodes de structuration de BDLM et des mesures de qualité, sous la forme de modules logiciels réutilisables.<br />Des compositions arbitraires de ces modules peuvent être définies par un lexicologue dans un langage de haut niveau d'abstraction, ce qui permet d'adapter facilement la structuration et l'évaluation de qualité en fonction des objectifs du lexicologue et des ressources disponibles sans nécessiter de connaissances en programmation.<br />L'intérêt de cette approche a été validé expérimentalement : la qualité des BDLM obtenues est meilleure par combinaison de techniques qu'avec chaque technique antérieure utilisée seule.

Studien undersöker vårdnadshavares erfarenheter av deras barns byte från grundskolan till specialskolan. Det är en intervjustudie med fem informanter som deltog i semistrukturerade intervjuer. Studien undersöker vilka erfarenheter vårdnadshavarna har av de två skolformerna och vad som ledde till beslutet att byta från grundskola till specialskola. Grundskolan beskrivs som en verksamhet som vill väl men saknar kunskap och ekonomiska förutsättningar att kunna anpassas till DHH elever. Detta leder för samtliga till beslutet att byta till specialskolan. Studien beskriver även erfarenheter av ansökningsprocessen till specialskolan som snårig och svårnavigerad. Intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna är hörselnormen som utgår från att alla är hörande och att avvikare ska anpassa sig till detta. Vidare används begreppet mainstreaming för att problematisera inkludering specifikt för DHH elever. Mainstreaming grundar sig i ett kulturellt lingvistiskt perspektiv på dövhet, som vänder sig mot synen på döva som personer vilka behöver åtgärdas med hjälp av hörseltekniska hjälpmedel. Slutsatserna är att flera faktorer påverkar vårdnadshavares beslut när de väljer skola för sitt barn men att de ofta blir påverkade av ”experter” inom vård och skolas tyckanden. Studien visar också att föräldraskapet utmanas på flera sätt när man får ett dövt barn. Dessutom visar studien att grundskolans brister i inkludering leder till social utsatthet. I dessa familjer beslutar sig därför för ett skolbyte till specialskolan där barnet nu får sina behov tillgodosedda på ett bättre sätt.