Syftet med studien var att undersöka professionellas erfarenheter gällande det fenomen som i vardagligt tal kallas "hemmasittare", det vill säga, elever som är långvarigt frånvarande från skolan. Studien utgick ifrån tre frågeställningar som avsåg att besvara professionellas erfarenheter gällande de inverkansfaktorer som kan ligga till grund för problematisk frånvaro och vidare hur de professionella arbetar med att återintegrera elever tillbaka till skolan och hur de slutligen upplever att de kan arbeta för att motverka frånvaron. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex professionella som var verksamma inom individ och familjeomsorgen, skolans verksamhet och centrala barn och elevhälsan. I resultaten av den tematiska analysen framträdde tre teman: (1) Frånvarons komplexitet (2) Att få eleven tillbaka till skolnärvaro (3) Att främja skolnärvaro. Resultaten som blev synliga var i linje med tidigare forskning som menar att orsakerna till problematisk och långvarig skolfrånvaro är svårdefinierat då orsakerna skiljer sig från varje enskilt fall. Utifrån den utvecklingsekologiska teorin kunde vi därmed finna att professionella behöver rikta arbetet till hela elevens omgivande system. Där varje del är viktig för helheten. Informanterna ger också förslag på individanpassade lösningar som de upplevt verkat som framgångsfaktorer för att få tillbaka eleven till skolan. Resultatet visar slutligen på att skolans miljö behöver ses över för att skapa tillgänglighet och trygghet, då både relationer och socialt stöd - lika väl som pedagogiskt stöd och anpassningar är viktiga delar för att främja närvaro.

Abstract The aim of this study is to highlight the professional’s perspectives and work with young girls who have eating disorder anorexia nervousa. We assume a social constructivist perspective where the professional’s interpretations and perspectives on the issue anorexia considered. The study is based on a qualitative analysis of interviews with seven professionals in the areas of work, social services, school counselor, school nurse, anorexia unit and child and adolescent psychiatry (BUP).From a thematic analysis of the interviews, three themes emerged. The themes the study deals with are; causes, symptoms and measures.The analysis highlights our professional’s and previous research, the reasons why young people into anorexia is individual and influenced by several factors. The results also show that the treatment has an important role in the development and processing of the disease anorexia. Further highlighting the results of different forms of measures that are important based on respondents' different professions. What is considered important to address is different from the respondents' characteristics, skills and tasks.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om professionellas erfarenheter av att arbeta med delaktighet inom rättspsykiatrisk vård, vilka möjligheter och svårigheter som beskrivs och hur dessa kan bemötas. Metodologiska utgångspunkter är hermeneutik och en kvalitativ ansats. Studiens resultat grundas på semistrukturerade intervjuer med 5 professionella som arbetar inom rättspsykiatrisk vård och i direktkontakt med patienterna. Teoretisk utgångspunkt är Deweys teori om lärande och uppfostran. Resultatet har visat att samtliga respondenter upplever arbetet med delaktighet inom rättspsykiatrisk vård på ungefär samma sätt. Delaktighet definieras av respondenterna som information om, och engagemang i vården. Utmaningarna är patienternas sjukdomar och varierande kognitiva förmågor som kan försvåra arbetet med delaktighet. Tvången i vården och säkerheten på avdelningar försvårar arbetet med delaktigheten. Rättspsykiatrisk vård har blivit mer hierarkisk de senaste åren och försvårar därför normalisering av patienternas tillvaro.  Relationer i olika konstellationer påverkar delaktigheten samtidigt som delaktighet är omöjligt utan relation. Respondenterna betonar vikten av patienternas normaliserade tillvaro som en förutsättning för ett lyckat liv utanför kliniken. Professionellas indirekta uppgift är patienternas fostran till fungerande samhällsmedlemmar. Trots alla motgångar försöker de arbeta delaktighetsfrämjande för att hjälpa patienterna vidare i vårdprocessen. Professionella använder sig själva som verktyg i motivationsarbetet för att uppmuntra patienterna till delaktighet.

Syftet med vår studie är att ur personalens perspektiv beskriva och analysera föräldrars/vårdnadshavares delaktighet i deras barns placering på Hem för vård och boende. Studien gjordes genom kvalitativ metod i form av fyra semistrukturerade intervjuer med fyra personer som jobbar inom två olika HVB hem i Västra Götalandsregionen. Alla fyra hade någon typ av utbildning inom samhällsvetenskaplig inriktning. Som analysmetod användes tematisering. De teoretiska utgångspunkterna bestod av begreppen empowerment, företrädarskap, delaktighet och makt. Fyra huvudteman identifierades: vikten av vårdnadshavarnas delaktighet, det första mötet, omständigheter som kan begränsa delaktigheten och när konflikter står i vägen för delaktighet för att skapa förståelse kring vårdnadhavaranas delaktighet. Resultatet påvisar att personalens arbetssätt och attityder påverkar på vilket sätt vårdnadshavarna görs delaktiga samt till vilken mån. Däremot visar resultatet att det finns en vilja hos personalen att inkludera vårdnadshavarna mer men att olika faktorer begränsar dem i det arbetet. Sammanfattningsvis kan en förändring i personalens arbetssätt och attityder göra att vårdnadshavare känner sig mer delaktiga samt motiverade till att vara delaktiga i dess barns placering på HVB.

Ungdomar över hela landet hamnar år efter år i en farlig och destruktiv våldsspiral präglad av normbrytande beteenden. Att förstå sig på fenomenet ungdomskriminalitet och vägen dit, är av största vikt för att bryta denna destruktiva våldsspiral. Därför är syftet med denna studie är att genom professionellas perspektiv utforska vanligt förekommande faktorer som bidrar till att barn och unga involveras i ungdomskriminalitet. Studiens metod bestod av en kvalitativ ansats där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Samtliga intervjuer skedde med professionella individer, som aktivt arbetade med barn och unga på uppdrag av socialtjänsten. Nio av studiens intervjuer genomfördes med en respondent per intervju, och en av studiens intervjuer genomfördes med två respondenter. I studiens resultat framkom de professionella perspektiven på problematiken. De lyfte vikten av miljö, där en ungdoms benägenhet till konformitet samt ungdomens risker för negativ exponering fungerade som starka riskfaktorer. Nästkommande riskfaktor blev sociala normer, där individens grupptillhörighet och sociala nätverk framkom som starka riskfaktorer. Sista riskfaktorn för studien blev identitet, där ett bristande välbefinnande hos en ungdom, NPF-diagnoser samt en ungdoms personliga förutsättningar framkom som omfattande riskfaktorer. Samtliga riskfaktorer framkom som omfattande utifrån de svar som förekom i studien. / Young people all over the country find themselves year after year in a dangerous and destructive spiral of violence characterized by norm-breaking behaviors. Understanding the phenomenon of youth crime and the path leading to it is crucial to break this destructive spiral of violence. Therefore, the aim of this study is to explore, through the perspectives of professionals, common factors contributing to the involvement of children and young people in youth crime. The study employed a qualitative approach, conducting ten semi-structured interviews. All interviews were conducted with professional individuals actively working with children and young people on behalf of social services. Nine of the study's interviews were conducted with one respondent per interview, while one interview was conducted with two respondents. The study's results revealed the perspectives of the professionals on the issue. They highlighted the importance of the environment, where a young person's tendency towards conformity and the risks of negative exposure served as strong risk factors. The next identified risk factor was social norms, where the individual's group membership and social networks emerged as strong risk factors. The final risk factor identified in the study was identity, where a lack of well-being in a young person, neurodevelopmental disorders, and a young person's personal circumstances emerged as significant risk factors. All risk factors were found to be extensive based on the responses in the study.

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är en extra sårbar grupp i frågan om att utsättas för våld i nära relation. Denna uppsats syftar till att undersöka professionellas perspektiv och upplevelser i arbetet med våldsutsatta vuxna som också har en intellektuell funktionsnedsättning. Vi genomförde en kvalitativ studie där sex informanter från offentlig och ideell sektor, som alla har erfarenhet av stödjande arbete med målgruppen, intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och med stöd av empowerment-teori samt Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Detta resulterade i tre huvudteman: Behovet av synliggörande, Främjandet av ett gott stöd och Organisatoriska förutsättningar för arbetet. Dessa teman speglade behovet av att synliggöra och stärka målgruppen, att arbeta mer förebyggande och hur de professionella resonerar kring sin förmåga att erbjuda stöd och hjälp. Resultatet pekade även på behovet av mer samverkan mellan sektorer och hur organisatoriska skillnader kan påverka handlingsutrymmet för de professionella. Några viktiga slutsatser är att arbetet behöver bli mer individanpassat för att kunna möta de särskilda behoven hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och att samhället som helhet behöver ta ett större ansvar för att nå ut till målgruppen och lyfta samt motverka deras ökade sårbarhet att utsättas för våld i nära relation. / Individuals with intellectual disabilities constitute an especially vulnerable and marginalised group concerning the risk of being exposed to domestic violence. This paper aims to examine the perspectives and experiences of professionals working with adults who are both victims of domestic violence and have an intellectual disability. We conducted a qualitative study in which six informants from the public and non-profit sectors, all with experience in providing support to this target group, were interviewed. The collected data were analysed using thematic analysis, supported by empowerment theory and Lipsky’s theory of street-level bureaucracy. This resulted in three main themes: The need for visibility, The promoting of competent support and Organizational working conditions. These themes reflected the need to raise awareness of and empower the target group, work more preventively, and how professionals reason about their ability to offer support. The findings also indicated the necessity for increased collaboration between sectors and highlighted how organizational differences can affect the discretion of professionals. Some key conclusions include the imperative for more individualized approaches to meet the specific needs of those with intellectual disabilities, and that society as a whole needs to take greater responsibility in reaching out to the target group. This involves raising awareness and counteracting their increased vulnerability to domestic violence.

The aim of this study is to investigate whether professionals' work with women exposed to violence has changed during the Covid-19 pandemic. The purpose of the study has focused on investigating whether the pandemic has affected the interaction and meeting between women exposed to violence and  professionals, as well as the presumed impact on women's opportunity to seek help during this period through the professionals' perception. This work follows a qualitative approach with semi-structured interviews. Six Interviews have been made with five social secretaries and one social worker within a non-profit organization. The collected empirical evidence has undergone a thorough thematic analysis in relation to our theories; professionals' room for action, the professional approach and non-verbal communication. The results of the study show that the Covid-19 pandemic has had a major impact on the work with women exposed to violence, to the extent that adjustments have been made to the work even though the actual way of helping has persisted and not changed. The pandemic has in many ways made the human interaction between professional and client more difficult, and women's search for help has been affected to some extent. The isolation has lead women to be more cautious and therefore made it more difficult to seek help. In order to facilitate the professionals' work and enable the meeting with clients, digitization has been of great help in this and the biggest change in the professional work as a result of the pandemic. However, professionals feel that digitization as a tool should be used with great caution, as they work with women who do not live free and are exposed to violence. The digital communication can easily be discovered by the perpetrator of violence. It is in the professionals greatest interest to ensure the safety and security of their clients, both in terms of the spread of the virus but also in the use of digital tools. The conclusion of this study is that the Covid-19 pandemic has changed the work by making digitization a new way of executing their work, which in turn has contributed with both advantages and disadvantages. It can affect the interaction between the professional and the client, as it can be a risk to communicate via digital tools, and the human encounter can be difficult to maintain. It may also be beneficial in many cases as it is an efficient and time-saving way of working, for both parties. In conclusion, the use of digital tools will most likely not disappear, even if the pandemic will. It is largely appreciated and will be useful for various aspects in the future of social work.