Purpose: The purpose of this essay is to describe the social media usage of five European official national tourism organizations (NTO). The essay proceeds to discuss and evaluate the findings, whilst reflecting on the advantages of social media usage from the point of view of an official national tourism organization. Method: The authors used three different methods of research: one structured observation to study the national tourism organizations’ everyday work in social media, one field stimulation to study if and how different NTO respond if a prospective visitor makes them a direct question via social media and finally an email interview to gain insight into NTO’s underlying strategies and policies about social media usage. Theoretical framework: The theories that have been used in this paper include the Uses and gratifications model, theories of one-way and multi-way communication, theories of social media and relationship marketing. Conclusion: By making use of social media the company releases some of its control to the customers as the latter can express their opinions freely in this type of media. One of the advantages of social media is that the platform favors dialogue and feedback. Social media can be used for traditional one-way communication, but works best as a supplement to the regular marketing activities, allowing the activities on social media platforms to focus on branding and building long-term customer relationships. Relationship marketing is extra profitable for services such as tourism, and social media provide suitable formats for e-WOM, one of the most trusted sources for information before traveling. The five NTO examined here are using various social media. All of them use Facebook and Twitter. However, the investigation has shown that only Facebook, and to some extent also Twitter, is used for multi-way communication. Other social media networks are simply used by the NTO as another channel for one-way marketing communications. Although regrettable that they do not fully profit from the opportunities of dialogue that social media offer, there is still value in being visible in different kinds of social media, in part due to the large group of people who use them daily.

No description available.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur mindre svenska event- och turismföretag använder sig av hemsidor och sociala medier för att marknadsföra sig via Internet. Bakgrunden till detta ämnesval är delvis ett intresse från oss författare. Genom våra studier och vårt intresse för event och –turismbranschen har vi blivit allt mer intresserade av dessa verktyg då vi tror att de kan vara av stor vikt speciellt för mindre företag inom denna bransch. Vi har även identifierat ett behov av vidare studier inom ämnet från forskare (Robeiro & Love, 2003). Den problematisering som ligger till grund för probleminriktningen är den snabba tekniska utvecklingen inom internetområdet. Även vårt val att rikta undersökningen mot mindre företag härleds från problemdiskussionen då forskare (Mamaghani, 2009; Elliott & Boshoff, 2009), hävdar att det är speciellt viktigt för mindre företag att framgångsrikt använda sig av Internet för att skapa en konkurrensfördel. Huvudproblemet som undersöks är: Hur nyttjas hemsidor och sociala medier som marknadsföringsverktyg? För att nå ett resultat som besvarar denna fråga sammanställdes två analysmodeller utifrån relevant forskning. Det som studerades med hjälp av analysmodellerna var fem undersökningsobjekts hemsidor, Twittersidor, Facebooksidor samt klipp på YouTube.Företagen valdes ut genom ett strategiskt urval. Med hjälp av Avsitas tävlning för inspirerande mötesmiljöer fick vi fram undersökningsobjekten: Dala Floda Värdshus, Onsala Herrgård, Sigtunahöjden Hotell och Konferens, Wallby Säteri samt Ästad Gård. Studien är av kvalitativ art och syftar till att belysa detta område snarare än att dra generella slutsatser. De slutsatser som vår studie visar på är att små företag i denna bransch nyttjar hemsidor framgångsrikt och är nyfikna på sociala medier. Samtliga undersökningsobjekt använde sig av hemsidor och gjorde det väl utifrån analysmodellens parametrar. Vidare identifierade vi tre objekt som använde sig av sociala medier med varierat resultat. Ett av objekten som registrerat sig på Facebook, brukade uppenbarligen inte mediet. Vilket indikerar på att en viss eftertänksamhet bör anammas gällande sociala medier då den tid det tar att underhålla mediet kan vara dyrbar för det mindre företaget. Uppsatsen avslutas med förslag till vidare forskning såsom att mer specifikt välja studier inriktade på Internet för tjänstesektorn. Analysmodellerna i denna uppsats kan användas både av forskare samt av företagare.

I denna undersökning behandlas kroppsideal på sociala medier med utgångspunkt från skolämnet Idrott och hälsa. Detta sker genom en diskursanalys på kroppsbilder för att se mönster i hur en hälsosam kropp framställs. Syftet är att undersöka, diskutera samt belysa de ideal och den syn på hälsa ungdomar kan möta på dessa sociala medier. De frågeställningar vi har är: “Vilka diskurser kan identifieras i bilderna på sociala medier som hanterar kroppsideal och hälsa?” samt “Utifrån ett makt- och genusperspektiv, vilka synsätt på kropp och hälsa kommer till uttryck i diskurserna som unga kan möta på de sociala medierna Instagram och Tumblr?”. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt oss av en diskursanalys där vi även utgått från ett genusperspektiv samt Foucaults maktperspektiv. För att knyta an mediers påverkan på skolämnet Idrott och hälsa har vi utgått från ramfaktorteorin. Vårt material innefattar 200 bilder hämtade från Instagram och Tumblr under en tidsperiod på fem dagar. De diskurser vi sett formas i vårt material har varit: aktivitet, arm, bröst, före-efter, helkropp med huvud, helkropp utan huvud, mage samt rygg. Inom dessa diskurser har det både funnits ett isärhållande och gemensamma ideal mellan det manliga och kvinnliga, där kvinnorna dominerade i antal. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att det finns tydliga diskurser kring vad som är en hälsosam kropp och hur den ska framställas, något som kan påverka eleverna som i skolämnet Idrott och hälsa ska lära sig att kritiskt granska ideal och könsmönster.

This essay will investigate if it is possible to experience the same experience on social media as in reality. This is to be done with Randall Collins theory of interaction rituals. This interaction ritual contains four aspects for it to be considered a successful interaction ritual. Social media has led to a revolution due to the social and cultural effects of the users. Technically, it has led to an evolution. This essay has been conducted with qualitative research method. Focus Group Interview starts with an initial discussion about the mobile phone as technology where applications and time aspects are in focus, as well as what the informants generally consider about social media. Previous research that has been done shows a lack of sociological and social psychological research. The previous research used in this paper shows that overuse leads to consequences for the user that society should be able to meet which is the problem. G H Mead's interaction theories have been linked to interaction on social media by interacting with people on social media and they connect themselves to social media automatically without thinking about before. It has become a natural act. I come before ME. The result shows that the mobile phone is used to connect to social media used to a large extent among the informants. They believe that what is presented on social media is impressed. The informants have experienced interaction rituals in the reality that gave them emotional energy. They indicate that the experience of successful interaction rituals through social media can be experienced to some extent, but that it precedes past experiences of events in the reality. / Denna uppsats ska utreda om det är möjligt att uppleva samma upplevelse på sociala medier som i verkligheten. Detta ska göras med Randall Collins teori om interaktionsritualer. Denna interaktionsritual innehåller fyra aspekter för att det ska anses vara en lyckad interaktionsritual. Sociala medier har lett till en revolution på grund av de sociala och kulturella effekterna bland användarna. Tekniskt sett har det lett till en evolution. Denna uppsats har utförts med kvalitativ forskningsmetod. Fokusgruppsintervjun börjar med en inledande diskussion om mobiltelefonen som teknik där användningsområde och tidsaspekter är i fokus samt vad informanterna allmänt anser om sociala medier. Tidigare forskning som har gjorts visar en brist på sociologisk och socialpsykologisk forskning. Den tidigare forskning som används i denna uppsats visar på att en överanvändning leder till konsekvenser för användaren som samhället bör kunna möta vilket är problemet. G H Meads interaktionsteorier har kopplats till interaktionen på sociala media genom att människor interagerar med varandra på sociala media och de kopplar upp sig på sociala media per automatik utan att tänka sig för innan. Det har blivit en naturlig handling. I kommer före ME. Resultatet visar att mobiltelefonen används till att koppla in sig på sociala media som används i hög grad bland informanterna. De anser att det som presenteras på sociala media är intrycksstyrt. Informanterna har upplevt interaktionsritualer i verkligheten som gett dem emotionell energi. De tyder på att upplevelsen av lyckade interaktionsritualer via sociala media går att uppleva till viss del men att det föregår av tidigare upplevelser från händelser i verkligheten.

In this essay identity is investigated in relation to communication technology. With the help of qualitative interviews, I conduct a deductive survey to check if my empirical material is consistent with the chosen theories. Four people’s experience of identity and social media in society is compared with theories and previous research, after which I discuss similarities and differences. They perceive social media as a service to me used individually because, despite the name, it is perceived to be social to use it in company. The persons that are interviewed show a tendency to want to distance themselves from social media, perhaps because it is considered bad to be associated with it according to society’s discourse. However, it is used as a benchmark for social success, if you get a lot of ‘likes’ you have a large circle of friends. The clear conclusion in relation to theory and previous research is that social media functions as a place to retrieve information for development of your own identity. Without this information, the individual is at risk of exclusion from the social society. It is also apparent that the changes that have occurred in social society have occurred through the emergence of communication technology, due to mobile phones rather than social media. / Identitet undersöks i denna uppsats i förhållande till kommunikationsteknologi. Med hjälp av kvalitativa intervjuer utför jag en deduktiv undersökning, för att kontrollera om min empiri stämmer överens med valda teorier. Fyra personers upplevelse och erfarenhet av identitet och sociala medier i samhället jämförs med teorier och tidigare forskning för att sedan diskutera likheter och skillnader. De upplever sociala medier som en tjänst som skall brukas individuellt eftersom det, trots namnet, inte upplevs socialt att använda det i sällskap. I intervjuerna framgår det även en tendens att vilja distansera sig från sociala medier, kanske för att det anses negativt i samhällets diskurs? Dock används det sedan som en måttstock för social framgång, om du får många ’likes’ har du en stor umgängeskrets. Den klara slutsatsen i förhållande till teori och tidigare forskning är att sociala medier fungerar som en plats att hämta information för utvecklingen av den egna identiteten.Utan denna information riskerar individen att drabbas av utanförskap. Det framgår även att de förändringar som skett i det sociala samhället har skett genom uppkomsten av kommunikationsteknologi, vilken beror hellre på mobiltelefoner än sociala medier.

Sociala medier ger oss en möjlighet att kommunicera med varandra och sprida information till tusentals människor samtidigt. Idag använder båda privatpersoner och organisationer sig av sociala medier, även kommuner finns idag på sociala medier för bland annat sprida information och kommunicera med medborgarna. Syftet med denna uppsats är att ta reda på medborgarnas önskemål om vad kommunen bör använda Facebook till/hur. Men även ta reda om det stämmer överrens med vad kommunen publicerar idag eller inte. Detta ger kommunen en bild av vad medborgaren är intresserade av att se på deras Facebooksida.Studien baseras på två metoder, den ena metoden är en webbaserad enkätundersökning där 32 deltagare från Karlstads universitet besvarar frågorna med egna ord. Frågorna i enkäten är fördefinerade och hjälper med att besvara uppsatsens syfte. Den andra metoden är en liten dataanalys av Karlstads och Grums kommuns Facebook sida för att kartlägga vad kommunerna publicerar idag. Undersökningen visar att medborgaren är intresserade av att se mer information om vad som händer i kommunen, om olika event och hur kommunen jobbar. Medborgaren vill också ta del av de olika besluten som tas i kommunen. Kommunen publicerar idag till vis del det medborgaren är intresserad av men medborgaren vill att kommunen visar mer delaktighet, att svara och delta aktivt i kommentarerna som medborgaren ger på kommunens inlägg.

En massa människor vet vad sociala medier kan göra, det är nu dags att börja arbeta. - Rick Mans, Social Media Lead CapgeminiSyftet med uppsatsen är att klargöra hur sociala media kan bidra till att effektivisera företags internkommunikation, genom att undersöka vilka problem som upplevs finnas i dagsläget, vilka möjligheter sociala media erbjuder och om dessa möjligheter kan appliceras på problemen för att förbättra internkommunikationen. Studien är baserad på kvalitativ insamling av data genom sju djupintervjuer med experter inom området. Under studien har problematik med internkommunikation tagits fram och ställts mot experters syn på sociala medias egenskaper. Resultatet är att sociala media erbjuder både positiv och negativ påverkan på internkommunikationen. De positiva effekterna inkluderar bland annat en informell tvåvägskommunikation, relationsbyggande, informationsspridning, sökbarhet, möjligheter att prioritera information och möjligheter att efterfråga information direkt från kunskapskällan. De negativa aspekterna beror främst på att sociala media som område är ungt vilket ger en omogen syn på ämnet samt en tydlig problematik kring säkerhet. Studien är främst riktad till de som är intresserade av att studera och utveckla internkommunikation genom att använda sig av sociala media. Sammanställningen av slutsatserna kan förslagsvis ligga till underlag för en större kvantitativ studie inom området. / Program: Systemvetarutbildningen

I ett anställningsavtal finns en plikt för både arbetsgivaren och arbetstagaren att vara lojal mot avtalet. Lojalitetsplikten för en arbetstagare innebär bland annat att denne inte ska bedriva konkurrerande verksamhet, inte ska röja företagshemligheter samt avhålla sig från att skada arbetsgivaren genom att använda sin yttrandefrihet. Arbetstagaren har dock en viss kritikrätt gentemot sin arbetsgivare. Varken lojalitetsplikten eller kritikrätten, som inkluderas i lojalitetsplikten, finns stadgad i lag. De framkommer som principer och har utvecklats från den kontraktuella lojalitetsplikten som bland annat finns i affärsavtal. Yttrandefriheten, som är en grundläggande mänsklig rättighet och är införd i den svenska grundlagen, kommer i konflikt med lojalitetsplikten och dess kritikrätt, eftersom den ger varje medborgare en rätt att fritt yttra sig. Kritikrätten är olika för privatanställda och för offentligt anställda. Offentligt anställda har en nästintill oinskränkt yttrandefrihet, med undantag för arbetstagare som innehar en förtroendeställning och en mycket hög position inom den offentliga arbetsplatsen, vilken gör att denne är direkt ansvarig för myndighetens beslut. Den arbetstagare som omfattas av undantaget kan få sin yttrandefrihet inskränkt. Det är inte fastslaget vilka övriga omständigheter som ska föreligga för att arbetstagarens rätt ska begränsas. För privatanställda gäller en, i vårt tycke, begränsad kritikrätt. Vi har sett att Arbetsdomstolen har använt sig av ett antal kriterier som, i en sammanvägd bedömning, avgör huruvida kritikrätten har överskridits. De viktigaste kriterierna anser vi vara att arbetstagaren ska ha haft en förtroendeställning och att arbetsgivaren ska ha skadats av arbetstagarens agerande. Vi har vidare funnit att kritikrättens gränser inte är glasklara och ny praxis behövs när samhället förändras. En förändring som uppkommit de senaste åren, är sättet att kommunicera på Internet. Sociala medier utgör en stor del av, framförallt unga, människors sociala liv idag. Vad som förr sagts över en kopp kaffe med två, tre vänner, sägs nu som en så kallad statusuppdatering för, emellanåt, två, tre hundra vänner. Det är ännu inte avgjort i praxis hur aktiviteten på sociala medier ska bedömas, när, eller om, kritikrätten överskrids. Vi anser att principerna som tillämpats tidigare, sannolikt inte kommer förändras, men att Arbetsdomstolen bör tydliggöra vad som kommer att gälla.

This bachelor thesis is about the human identity in the postmodern society, and how it changes throughout the paradigm shift we’re going forward into. What kind of impact do the various blogs have on their public concerning the consumption of brands and fashion? And how come various big brands choose to do their product placement on specific blogs? In this thesis I will discuss and compare the changes from how we used to show our status in the society in the past and how we do it today with digital tools.  Why are people so urged to show others in the society who they are, and how come we do it by wearing specific clothes and brands that other tells us to wear in order to have a higher status? These phenomena’s reflects the way we build our identity today. The other aspect of the digitalization I’m discussing in this thesis is the importance of package-design in order to attract costumers to the physical store, and maintain the brand-loyalty during the transition for the stores.