Abstract The aim of this study is to highlight the professional’s perspectives and work with young girls who have eating disorder anorexia nervousa. We assume a social constructivist perspective where the professional’s interpretations and perspectives on the issue anorexia considered. The study is based on a qualitative analysis of interviews with seven professionals in the areas of work, social services, school counselor, school nurse, anorexia unit and child and adolescent psychiatry (BUP).From a thematic analysis of the interviews, three themes emerged. The themes the study deals with are; causes, symptoms and measures.The analysis highlights our professional’s and previous research, the reasons why young people into anorexia is individual and influenced by several factors. The results also show that the treatment has an important role in the development and processing of the disease anorexia. Further highlighting the results of different forms of measures that are important based on respondents' different professions. What is considered important to address is different from the respondents' characteristics, skills and tasks.

Uppsatsens syfte var att ta reda på om den marknadsföring som Mariebergsskogen gör genom sociala media påverkar besöksantalet samt om någon skillnad kan ses vid kön och ålder på besökare på de sociala mediasajterna Facebook och Instagram.. Uppsatsen utgår från tidigare forskningar som gjorts om hur andra företag, till exempel Ving och städer, exempelvis Kristinehamn har använt sociala medier för att marknadsföra sig och om det har gynnat företaget/staden och ökat besöksnäringen. Det ges även tips på hur det för företaget på bästa sättet blir gynnsamt att marknadsföra sig genom att göra inlägg på Facebook och Instagram. Det visade sig att av de 66 stycken som deltog var mer än hälften kvinnor, detta kan bero på att i Sverige har Facebook fler kvinnor än män registrerade. Metoder som användes för att ta reda på syftet var en intervju med kommunikatören på Mariebergsskogen för att få information från personalen men även en enkätundersökning för att få information från besökarnas perspektiv. Enkätundersökningen genomfördes på två olika sätt, dels genom Facebook dels genom att anteckna svar på plats i Mariebergsskogen. Slutsatsen är att många av de som deltog i enkätundersökning har Facebook medan inte lika många har Instagram eller har det men är inte aktiva. Eftersom Mariebergsskogen inte har gjort någon direkt undersökning över om besöksantalet ökat med hjälp av marknadsföringen som görs via Facebook och Instagram tror de ändå att det till viss del hjälper till att få de att synas. I framtiden är det tänkt att de ska se över möjligheten att använda sig av annonser för att synas ännu mera men här är det ekonomin som gör det svårt att få det att gå ihop.

Problemformulering och syfte: Att företag använder sig av influencers i sin marknadsföring blir allt vanligare. Influencers är populära för dess trovärdighet och unika relation till följarna. Men deras trovärdighet är också deras svaghet, då misstag och kritik riskerar att påverka en influencers anseende till det negativa. Det saknas dock forskning om hur influencers bör agera när de väl utsätts för kritik eller drabbas av en kris då majoriteten av forskningen utgår ifrån ett organisationsperspektiv. Syftet med studien är därför att undersöka hur influencers genom sin kommunikation hanterar situationer och händelser som riskerar att påverka deras anseende, exempelvis en potentiell kris. Studien är en beskrivande fallstudie som ser närmare på 19 influencers som i olika sammanhang drabbats av en kris eller kritiserats och granskats både i traditionell och sociala medier på olika sätt. Undersökningen grundar sig i teorier om kriskommunikation och reputation management.    Metod och material: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av 19 stycken influencers kommunikation i sociala medier. Materialet består av instragram-inlägg, instagram-stories, blogginlägg, tidningsartiklar och youtube-videos Huvudresultat: Resultatet visade att sättet influencers kommunicerar i samband med kriser och kritik skiljer sig mellan olika personer. Influencers använder sig av kris-kommunikationsstrategier men utan ett tydligt tillvägagångssätt. Att behålla relationen till följarna framstår som viktigare än att matcha strategin till upplevd kris.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur Sverigedemokraterna agerar i sin politiska kommunikation på Youtube i fråga om drivmedels prishöjningen. Frågeställningarna är: Hur framställer Riks drivmedelsprishöjningen som skedde under mars 2022? Den andra frågan är, hur agerar Sverigedemokraterna i sin politiska kommunikation i fråga om drivmedelsprishöjningen? Riks är ett Youtube-kanal som lanserades år 2020 och är finansierad av Sverigedemokraterna. Sociala medier erbjuder nya möjligheter för spridande av politiska budskap. Det är därför relevant att undersöka hur Sverigedemokraterna agerar i sociala medier för att kommunicera deras budskap gällande de höga drivmedelspriserna. I uppsatsen används teori om gestaltning eftersom den behandlar hur problem framställs i medier. En till teori som används i arbetet är teori om populistisk politisk kommunikation i sociala medier. Metod i uppsatsen är WPR ansats som behandlar hur problem representeras i medier. Materialet för analysen är Riks videos.  Slutsatsen i uppsatsen är att kanalen gestaltar problemet på ett polariserande sätt där klyftan mellan folket och eliten betonas. l Riks framställer framför allt problemet med drivmedelspriserna med regeringen som syndabocken. På Riks beskrivs det svenska ”folket” som goda och naiva. Denna framställning är baserad på den populistiska premissen om att samhället består av två grupper nämligen det goda folket och den ohederliga eliten. Den politiska kommunikationen på Riks är typiskt för populistisk kommunikation.  Slutsatsen är alltså att Sverigedemokraterna agerar populistisk i hur den väljer att kommunicera de politiska budskapen gällande drivmedels prishöjningen. Sverigedemokraterna på Youtube kanalen Riks använder sig alltså av icke formellt och vulgärt språk för att etablera en relation med publiken, framställa sig som representanten till folket och väljer de polariserande lösningar som betonar klyftan mellan folk och eliten. Detta är typiska drag för populistisk kommunikation och gynnas i sociala medier.

SAMMANFATTNING Titel: Interaktion och kommunikation på sociala medier i Sverige,  en del av modebranschens marknadsföringsstrategi - En kvalitativ studie om kundernas tankar gällande företagens sociala medier Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Lawnd Ali och Camilla Nee Handledare: Peter Ek Datum: 2022 - Januari Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka kundernas perspektiv på den roll som interaktionen och kommunikationen spelar när det kommer till modeföretagens marknadsföring inom sociala medier i Sverige. Studiens forskningsfråga innefattas av; Vad anser användare av sociala medier om modeföretagen inom Sveriges användning av sina sociala medier som marknadsföring när det kommer till kommunikation, interaktion och kundengagemang? Metod: Uppsatsen innefattas av en kvalitativ metod med deduktiv ansats, där det empiriska materialet samlats in genom semistrukturerade intervjuer genomförda via zoom och över telefon. Därefter transkriberades de inspelade intervjuerna för att tillämpas en tematisk analys. Resultat och slutsats: Modeföretagens interaktion och kommunikation spelar en stor roll för deras kunder, vilket även påverkar engagemanget. Vill företaget behålla sina nuvarande och potentiella kunder, innebär det att de bör lägga ner resurserna som krävs för att nå upp till kundernas förväntningar - eftersom de annars kan förlora dem till sina konkurrenter. Examensarbetets bidrag: Studien ger värdefulla insikter om kundernas åsikter när det kommer till hur stor roll en god kommunikation och interaktion från modeföretagens håll på sociala medier faktiskt spelar. Förslag till vidare forskning: Kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer, där fokus ligger på modebranschens synvinkel för att kunna jämföra huruvida kundernas och företagens tankar liknar varandra eller skiljer sig åt. Även kvantitativ forskning med kunder för ett större urval och ökad generaliserbarhet såväl som statistiskt resultat. Nyckelord:  Sociala Medier, Kundengagemang, Sociala media Marknadsföringsaktiviteter, Interaktion & Kommunikation.

Följande studie undersöker hur unga vuxna med psykisk ohälsa framställer sig själva på Youtube och de normer som finns kring denna framställning. Studiens empiri består av tio Youtubeklipp med deltagare i åldrarna 15–22 år. Nio av studiens deltagare är unga vuxna kvinnor. Studien baseras på ett kriteriestyrt urval som berör ålder, kön samt antalet visningar av Youtubeklippen. Till denna studie har använder författarna en hermeneutisk metod för att tolka framställningarna av psykisk ohälsa. Detta gör författarna med hjälp av ett teoretiskt och begreppsligt ramverk som innefattar Goffmans teori om självframställning. Tolkningen sker genom tre steg – inledande tolkning, fördjupad tolkning samt en huvudtolkning. I den inledande tolkningen framför studien fem övergripande teman, vilket vidare i den fördjupade tolkningen bearbetas till sex teman vilka är kopplade till Goffmans teorier och begrepp. Studiens huvudtolkning resulterar i begreppet universell ansiktsräddning, vilket innebär att samtliga medborgare i samhället kan ta del av självframställningarna av psykisk ohälsa och bedöma dem.  Det bidrar till att ansiktsräddningen inte berör individer i en fysisk miljö utan en global och anonym publik på sociala media. Det framkommer att deltagarna ständigt krävs på att rädda både sitt eget samt andras ansikte i denna framställning.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt eleverna på ekonomilinjen på gymnasiet lär sig med och utan IKT och vilken IKT som skulle kunna främja deras lärande inom ämnet företagsekonomi. I studien undersöks hur IKT kan kopplas till lärande och på vilket sätt det kan vara ett stöd i undervisningen för att stödja elevernas inlärning inom företagsekonomi - sett ur ett elevperspektiv. De teoretiska verktygen i denna studie är två teorier om pedagogik och lärande - Deweys pragmatism och det sociokulturella perspektivet. Denna studie har inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats, vilket bland annat innebär att datainsamlingen har skett utan någon teori för ögonen. Som metod för datainsamlingen har författaren gjort deltagarobservationer vid två olika workshop. Studien visar att eleverna är delaktiga i sitt lärande och att de söker svar främst inom skolans värld men även via olika IKT i deras sociala närmiljö. Studien visade på att sociala medier och mobiler i skolan var ett störande moment för elevernas inlärning. Likaså påverkar det personliga välbefinnandet elevernas inlärning. Varvid mobiler och sociala medier utgjorde en del i den stress som påverkade välbefinnandet. Resultaten i studien gav också tillhanda att datorer är det främsta digitala verktyget som eleverna helst kopplar till undervisningen inom ämnet företagsekonomi. Vilken IKT som användes i undervisningen var dock inte det viktiga utan det viktiga var att de var enkla att använda och hur de kopplades till undervisningen. Eleverna i studien efterlyste en IKT som kunde fungera som ett samarbetsverktyg i undervisningen där eleverna kunde stödja varandra inom ämnet företagsekonomi under pedagogisk ledning av läraren. / The purpose of this studie is to examine how students of the economic program in high school are learning, with and whithout ICT, and whether or not ICT could promote their learning in Business studies. The study examines how ICT can be linked to learning and how it can be an aid in teaching to support student learning in business studies – seen from a student perspective. The theoretical tools in this study are two theories of teaching – Dewey’s pragmatism and the socio-cultural perspective. This study was inspired by a phenomenographical research approach, which means that data collection has taken place without any theory at hand to avoid any interpretation in advance. As method of data collection, the author has made participatory observations in two different workshops. The study shows that students are involved in their learning and are looking for answers primarely in the world of education but also through various ICT in their social environment. Further the study showed that social media and cell phones in school were disturbing the students in their learning process. The study also showed that cell phones and social media were partly responcible for the stress the students felt, which affected their well-being, which in turn may affect their learning capabilities. The results of the study, also provided that computers are the prefered digital tool (ICT) that students would prefer in teaching the subject business studies. Which ICT used in teaching, however, was not that important. It was more important that the ICT used was easy to use and how it was linked to education. Students in the study called for an ICT that could act as a collaboration tool or platform in teaching where students were able to support each other in business studies in educational guidance of the teacher.

Nya möjligheter leder till nya utmaningar. I takt med att privatpersoners användande av Internet ökat explosionsartat, har även företagens närvaro ökat markant. Företagen ser möjligheter då kostnaden för marknadsföring och varumärkesbyggande on-line ofta är lägre än att gå via de mer traditionella media kanaler. Internets natur gällande kommunikation ger företagen en möjlighet till att närma sig konsumenterna och bygga en relation till dem. Studien ämnar skapa förståelse för hur svenska mikroföretag inom mode använder nya mediekanaler för att bygga upp sina respektive varumärken. Således utfördes ett förståelseinriktat arbete där den empiriska basen består av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med tre mikroföretag samt en med en PR- konsult. Där till består arbetet av en teoretisk referensram som behandlar Internet, sociala medier, varumärkesteori, varumärkeskapital och slutligen kommunikationsteori. Studien vittnar om att företag idag aktivt och framgångsrikt kan använda Internet som en del i sitt varumärkesbyggande. Att företagen använder sig av en mängd olika kanaler så som Facebook, bloggar, modebloggar, Newsletters, Twitter etc. för att nå till konsumenter samt att bygga en relation till dem. Men också att detta arbete inte är helt oproblematiskt, då risker uppkommer om arbetet utförs felaktigt. / New opportunities lead to new challenges. As the private usage of the Internet has grown so has the commercial. Companies now get the opportunity to build their brands on-line at a lower cost compared to traditional media. Internets nature enables two- way communication, which companies can use when they try to close in at the customers and to build relationships with them. This study aims to create understanding of how Swedish micro companies in the fashion industry uses these new media channels when they are building their company brands. Thus we performed an understanding-oriented study were the empiric foundation rests on four semi- constructed interviews. Three of these interviews were with Swedish micro companies and one with a PR-Consultant. Beside this, the study consists of a theoretical framework that includes theory about the Internet, social media, brands, brand equity and finally theory regarding communication. The study has shown that companies today can use the Internet as a marketing tool when they are building their company brand. That they use several different media channels on-line such as Facebook, Bloggs, Fashion- blogs, Newsletters, Twitter etc. and that the reason for this is to reach and to build relationships with consumers. But also that this work is not unproblematic and that risks can occur if the work is done in an incorrect way.

En serie dialogseminarier har genomförts med 5 företagare som deltagare. Syftet var att un­dersöka om det var möjligt att med dialogseminariemetoden lyfta fram denna yrkesgrupps yrkeskunnande. Det resultatet nådde jag inte. Jag tolkar orsakerna som att jag inte hade till­räcklig förståelse i handling av flera av de kritiska elementen som jag hade behövt behärs­ka för ett lyckat genomförande. Min intellektuella förståelse räckte inte till. Förståelse i handling var nödvändig. Det mest kritisk tror jag är bristerna i min förmåga att tolka andra männi­skors språkliga uttryck för praktisk erfaren­het / I have done a series of dialogue seminars with participants being 5 industrious individuals. The aim was to find out if it was possible to express the skills of this group of professionals. I did not reach this goal. I interpret the causes being my inadequate understanding in action of some of the critical element for a successful project outcome. My intellectual under­stan­ding was not enough. Understan­ding in action was necessary. The most critical element I be­lieve is my lack of ability in interpreting how other indivi­duals express their practical expe­rien­ce.

Dagens företag verkar i en institutionell miljö där normer om korrekt uppförandecirkulerar och påverkar företags anseende. För att uppfattas som legitim krävs det attföretag inser och anammar de förväntningar som finns på dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att närma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att många företag satsat på att jobba med CSR-frågor såsaknas idag riktlinjer och forskning på hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats är att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets anseende och legitimitet. En teoribaserad och explorativlitteraturstudie har utmynnat i en hypotes över CSR-kommunikationens tre viktigastedimensioner; likformighet, unikhet och interaktion. Dessa har sedan testats genomempirisk exemplifiering på de företag som svenska folket rankar som hest hållbara, alltsåhar bäst anseende i hållbarhetsfrågor. / Companies of today cannot be seen as isolated entities. Instead, they work in an institutionalenvironment surrounded by actors creating, editing and circulating norms. The notion of CSR,Corporate Social Responsibility, as one of these norms has been gradually accepted amongbusiness managers. However, something that is not yet clear is how to communicate CSR in acredible way in order to gain legitimacy and enhance good reputation.In corporate PR and communications departments, the social media is gaining more and moreattention due to advantages such as personal interactions with stakeholders, etcetera. Thepurpose of the thesis is to explore the reputational effects of CSR communication through socialmedia. A thorough literature study of institutional theory has brought a hypothesis with threeimportant dimensions of CSR communication; the importance of uniformity to gain legitimacy,uniqueness to stand out in the crowd and co-opting to enhance a dialogue.