Syfte Denna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder för ett mikroföretag på industriella marknader betingat av att företaget har mycket begränsade resurser och kunskap rörande denna typ av arbete. Frågeställningar 1. Med utgångspunkt från sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsföring och kundsegmentering och vilka fördelar och nackdelar är förenliga med detta arbetssätt? 2. Baserat på marknadssituation och interna förutsättningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller är bäst lämpade för företaget med hänsyn till praktisk genomförbarhet, resursanspråk och förväntad homogenitet? 3. Vilka faktorer är viktiga vid kvalificering av identifierade segment? Teoretisk referensram Teorin beskriver grunderna inom industriell segmentering och dess nytta samt hur detta arbete traditionellt har utförts i industrin. Därefter presenteras två fundamentala indelningar av segmenterings-kriterier, som sedan ligger till grund för två segmenteringsmodeller: Wind & Cardozos modell från 1974 och Shapiro & Bonomas nästlade ansats från 1984. Avslutningsvis presenteras en modell för att utvärdera attraktiviteten hos de identifierade segmenten av Kotler & Keller från 2006. Empiri Empirin grundar sig dels på intervjuer gjorda med fallföretaget R- Produktions ägare Patrik och Peter Widéen och dels på information från nämnda fallföretags befintliga kunddatabas. Resultat Vår slutsats visar att det finns tydliga incitament för R-Produktion att införa ett mer marknadsorienterat arbetssätt, där kundsegmentering är en mycket viktig komponent. För att ta rätt beslut med avseende på segmentering är kunskap om i vilken kontext företaget är verksamt i av stor vikt. I analysen framkommer det att företagsledarna bör i en stor utsträckning använda sin intuition för att minska resursåtgången såväl som att åstadkomma en mer effektiv segmentering med avseende på homogenitet. Det kan konstateras att både Wind & Cardozos modell och Shapiro & Bonomas nästlade ansats skulle vara lämpliga för R-Produktion. Modellerna har sina egna styrkor och svagheter som bör avvägas med hänsyn till företagets kontext. För att utvärdera de skapade segmenten bör Kotler & Kellers modell om effektiva segment kompletteras med ett kriterium rörande hur unikt segmentet är med avseende på nisch.

Nya möjligheter leder till nya utmaningar. I takt med att privatpersoners användande av Internet ökat explosionsartat, har även företagens närvaro ökat markant. Företagen ser möjligheter då kostnaden för marknadsföring och varumärkesbyggande on-line ofta är lägre än att gå via de mer traditionella media kanaler. Internets natur gällande kommunikation ger företagen en möjlighet till att närma sig konsumenterna och bygga en relation till dem. Studien ämnar skapa förståelse för hur svenska mikroföretag inom mode använder nya mediekanaler för att bygga upp sina respektive varumärken. Således utfördes ett förståelseinriktat arbete där den empiriska basen består av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med tre mikroföretag samt en med en PR- konsult. Där till består arbetet av en teoretisk referensram som behandlar Internet, sociala medier, varumärkesteori, varumärkeskapital och slutligen kommunikationsteori. Studien vittnar om att företag idag aktivt och framgångsrikt kan använda Internet som en del i sitt varumärkesbyggande. Att företagen använder sig av en mängd olika kanaler så som Facebook, bloggar, modebloggar, Newsletters, Twitter etc. för att nå till konsumenter samt att bygga en relation till dem. Men också att detta arbete inte är helt oproblematiskt, då risker uppkommer om arbetet utförs felaktigt. / New opportunities lead to new challenges. As the private usage of the Internet has grown so has the commercial. Companies now get the opportunity to build their brands on-line at a lower cost compared to traditional media. Internets nature enables two- way communication, which companies can use when they try to close in at the customers and to build relationships with them. This study aims to create understanding of how Swedish micro companies in the fashion industry uses these new media channels when they are building their company brands. Thus we performed an understanding-oriented study were the empiric foundation rests on four semi- constructed interviews. Three of these interviews were with Swedish micro companies and one with a PR-Consultant. Beside this, the study consists of a theoretical framework that includes theory about the Internet, social media, brands, brand equity and finally theory regarding communication. The study has shown that companies today can use the Internet as a marketing tool when they are building their company brand. That they use several different media channels on-line such as Facebook, Bloggs, Fashion- blogs, Newsletters, Twitter etc. and that the reason for this is to reach and to build relationships with consumers. But also that this work is not unproblematic and that risks can occur if the work is done in an incorrect way.