Läxor är ett fenomen som de flesta av oss kan relatera till. Jag tror att många har positiva minnen utav läxor från sin tid i skolan, medan andra har negativa minnen. I vårt samhälle är det inte så vanligt att människor tvingas ta med sitt arbete hem efter avslutad arbetstid. Så ser det dock ut i den svenska skolan.  Jag vill med denna studie ta reda på hur lärare motiverar användandet av läxor. Samt hur man resonerar generellt kring ämnet läxor. Jag har genomfört en kvalitativ intervjustudie med fyra yrkesverksamma lärare som alla undervisar i årskurs fyra. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder läxor som tydligt kan kopplas till de undervisningsmoment man arbetar med i skolan. Vilket resulterar i att lärare inte ger sina elever läxor ”bara för att” eller av traditionsmässiga skäl. Men man påpekar samtidigt att läxor blir ytterligare ett tillfälle för elever att få befästa kunskap. Det komplexa med studien är att lärarna å ena sidan ger sina elever läxor i någon form, medan man å andra sidan menar att man skulle klara sig utan att ge sina elever läxor.

Denna studie avsåg att få insyn i och analysera hur lärare upplever att utomhuspedagogiken påverkar elevernas deltagande och deras förmåga att befästa kunskap. Mot detta syfte formulerades följande forskningsfrågor, Hur påverkas elevernas interaktioner av utomhuspedagogik? Hur upplever läraren att utomhuspedagogiken påverkar hur elever befäster kunskaper? På vilket/vilka sätt upplever läraren att utomhuspedagogiken kan vara ett komplement till klassrumsundervisning? Metoden som användes var semistrukturerade online-intervjuer med två verksamma lärare från naturskolor, två verksamma lärare från grundskolan, en verksam förskollärare samt en professor inom utomhuspedagogik. Urvalsmetoden var ett målstyrt urval och avgränsades till de lärare som ansågs lämpliga att bidra till forskningsfrågorna. Analysmetoden som användes i denna studie var en tematisk analys som identifierade huvudteman: deltagande och befästa kunskap.    Studiens resultat visade att lärarna upplevde att utomhuspedagogiken bidrog till fler interaktioner mellan elev-elev och lärare-elev. Vidare så visar studiens resultat att lärarna upplevde att elevernas förmåga att befästa kunskap förbättrades. Slutligen så visade studiens resultat att lärarna upplevde att utomhuspedagogiken kompletterade ordinarie klassrumsundervisning då den gav eleverna en koppling mellan det teoretiska, praktiska och fysiska lärandet. En intressant upplevelse hos lärarna som tyvärr inte kunde analyseras inom ramen för denna uppsats var att hälften av lärarna upplevde att utomhuspedagogiken gynnade elever som var i behov av en kombination av utomhus – och inomhusundervisning. Detta kan möjligtvis vara en intressant vidare forskning.