I detta examensarbete studeras hur lärare beskriver sin utformning av läsförståelseundervisning i grundskolans tidigare år. För att göra studien möjlig har vi valt att intervjua fyra verksamma lärare. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisering och en diskussion om undersökningens resultat har gjorts mot bakgrund av vald forskning och den sociokulturella teorin. Studiens resultat visar att lärarna anser att det är viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla läsförståelse och deras förhållningssätt till läsning är att det inte enbart är en färdighet utan även att det är viktigt att förstå och tänka kring innehållet i texter. Det finns en medvetenhet hos lärarna om att det är flera faktorer som samspelar i utvecklingen av läsförståelse och det som framkommer som mest centralt att arbeta med är ordförståelse. Av studiens resultat framgår det att högläsning och textsamtal är ett vanligt förekommande arbetssätt med läsförståelse och det arbetar lärarna med på olika sätt men gemensamt är att En läsande klass används i undervisningen. Gemensamt lärande och arbete med läsförståelse i meningsfulla sammanhang anser samtliga lärare är väsentligt i läsförståelseundervisningen.

Textsamtal är ett viktigt moment i skolan och ett av dess mål är att utveckla elevernas läsförståelse. Även om det är tidskrävande är textsamtal väldigt givande för eleverna och något som hjälper dem att använda olika lässtrategier för att få en bättre läsförståelse. Syftet med denna kunskapsöversikt var att se vad forskning säger om textsamtal. Vi använde oss av två olika databaser, Primo och ERIC (ProQuest), för att kunna ta fram relevanta studier till vår kunskapsöversikt. Studiernas resultat visade att textsamtal är ett viktigt moment för elevernas läsförståelse men samtidigt är det ännu viktigare att använda sig av lässtrategier för att kunna utveckla läsförståelsen. Lärarna behöver modellera lässtrategierna för att få eleverna att förstå hur dessa kan användas. Reciprocal Teaching och Questioning the Author är två viktiga och användbara lässtrategier inom textsamtal i skolan som hjälper eleverna att utvecklas i sin läsförståelse. Efter att ha läst och fördjupat oss i våra valda studier har vi kommit fram till att forskarna inte alltid skiljer mellan fiktiva och icke-fiktiva texter vilket är problematiskt.

Textsamtal är ett vedertaget sätt att bearbeta gemensam läsning av litteratur såväl i skolans undervisning som på lärarutbildningar. Aidan Chambers och Judith Langer är två framstående förespråkare för textsamtal som fått stort inflytande i Sverige. Syftet med föreliggande undersökning är att studera hur Chambers respektive Langers modeller för textsamtal skapar förutsättningar för elever i årskurs 4 att göra inferenser. Med inferenser avses i undersökningen modellbaserade och textbaserade inferenser så som de definieras av Barbro Westlund. Det sociokulturella perspektivet och transaktionsteorin används som teoretisk utgångspunkt. För att genomföra undersökningen görs en intervention i två elevgrupper där de får delta i textsamtal baserade på de respektive modellerna. I resultatet framkommer att eleverna gör inferenser i båda samtalsmodellerna. Frågor som uppmuntrar elever till att fylla i textens tomrum eller reda ut frågetecken om texten resulterar i flest inferenser. Eleverna gör också fler inferenser i frågor där de får kommentera texten fritt än i frågor som detaljstyr. Resultaten visar att samtalsledarens roll är viktig då denne bör planera, strukturera och styra textsamtalet i en sådan riktning att eleverna uppmuntras till att göra inferenser. / <p>Presentation av arbete skedde via zoom pga rådande omständigheter med covid-19. </p>

Litteraturstudiens syfte är att belysa vad forskning säger om möjligheterna för värdegrundsarbete genom användandet av litteratur. Studiens fokus ligger på hur litteratur kan skapa samtalsmöjligheter som uppmärksammar värdegrundsfrågor i svenskundervisningen för grundskolans årskurser F-3. Studien utgår i första hand från ett sociokulturellt perspektiv där socialt samspel och muntlig interaktion med varandra står i centrum. Resultatet från litteraturanalysen går att dela in i sex tydliga teman; samtalens betydelse, utmaningar, val av litteratur, att relatera till litteratur, att utveckla empati och litteraturens fördelar för värdegrundsarbetet. Under temana redovisas vad aktuell forskning lyfter fram som grundläggande för en fungerade värdegrundsundervisning genom litteraturläsning. I resultatet som redovisas ligger 15 vetenskapliga artiklar till grund för de teman som nämns ovan. För ett lyckat värdegrundsarbete genom litteraturläsning gäller det att beakta alla sex teman. Studiens diskussionsavsnitt utgår från resultatet och där ställs två av resultatets teman (utmaningar och fördelar) i relation till resterande teman. Den slutsats som litteraturstudien drar är att det finns goda möjligheter för värdegrundsarbete utifrån litteratur förutsatt att lärare har tydliga avsikter för undervisningen och är medvetna om de utmaningar som finns med värdegrundsarbetet och litteratursamtal.

The main purpose of the study is to see if there is a difference in level of inferences pupils do with different amount of teacher support during text conversations. The focus of the text conversations is making inferences and asking questions to the text with the purpose to make balanced inferences. The selected pupils were in grade three and took part in a text conversation on a picture book. The groups were, by the teacher, pre-divided into a group of weaker readers and a group with stronger readers. The differences between the groups was not known before the study and is therefore considered a coincidence. The lessons the groups took part in are based on David A. Kolb (1984) experiential learning model and the teaching model reciprocal teaching (RT). Together they are the foundation of the text conversations. RT focuses on reading strategies and the teachers role in the development of reading comprehension and Kolb focuses on the different phases of learning. The result from the two lessons are analysed with the purpose to find level differences in the inferences the pupils do on balanced inference questions and non balanced inference questions. The results from the two lessons are compared with the aim to see if there is a difference between lessons with more teacher support, and lessons with less teacher support. The study shows that there is a difference in inference levels between the two lessons and the conclusion is that it is necessary to give weaker readers greater teacher support. This is then transmitted to concern all students in their early reading because a greater teacher support in learning reading strategies gives a better reading comprehension.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 arbetar med textsamtal i undervisningen ur ett lärarperspektiv. Vi kommer att beskriva lärarnas tankar och beskrivningar kring hur de genomför sin undervisning för att främja elevernas läsförståelse ur ett sociokulturellt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur lärarnas förutsättningar kan leda till att de upplever utmaningar i arbetet med textsamtal. Utifrån studiens syfte undersöks följande frågeställningar: Hur genomför läraren textsamtal i undervisningen för att utveckla elevers läsförståelse i interaktion med andra? Vilka svårigheter möter läraren som väljer att ha det anslaget? Studien genomsyras av det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i Vygotskijs teori där lärandet inom textsamtal sker i samspel med andra. För att besvara studiens frågeställningar har vi valt att utgå från kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens empiri består av inspelade intervjuer, anteckningar och transkriberingar för att utöka trovärdigheten i materialet. Totalt har sex behöriga lärare deltagit i undersökningen. I resultatet framgår det att samtliga lärare i studien använder modeller för textsamtal som stöd för att genomföra samtalet och hjälpa eleverna i lärandet. Vidare visar resultatet att läraren anser att olika strategier kan främja elevernas läsförståelse. Resultatet visar att läraren anser att arbetet med textsamtal har positiva effekter på elevernas lärande och bör förekomma frekvent i undervisningen. Lärarna önskar att de har mer tid till att förbereda arbetet med textsamtal och att det kan ske i mindre grupper.

Syftet med denna litteraturstudie var att, utifrån ett lärarperspektiv, utreda vad som krävs för att elever ska internalisera lässtrategier samt vilka utmaningar lärare måste förhålla sig till i strategiundervisningen. Användandet av lässtrategier är en förutsättning för att bli en god läsare, och en utvecklad läsförmåga är en viktig egenskap i ett demokratiskt samhälle. För att samla in data till litteraturstudien gjordes sökningar i diverse databaser samt manuella sökningar. Studiernas resultat visade på sex gynnande faktorer för elevernas internalisering av lässtrategier och fem kategorier av utmaningar som lärare måste förhålla sig till för att lyckas med strategiundervisningen. De sex faktorer som visade sig påverka elevernas internalisering av lässtrategier var läraren, läsningen, samtalet, motivation, metakognition samt strategiernas personifiering. De utmaningar som lärare måste förhålla sig till var kopplade till texturval, kursplanen, planering, lärarattityd samt klassrumsarbetet tillsammans med eleverna.

Studien undersöker F-3 lärares beskrivningar av högläsningsarbetet genom ett kvalitativt perspektiv. Det insamlade materialet kommer i huvudsak från öppna enkätfrågor, vilka sedan analyseras efter lärarnas, skriftliga beskrivningar. Syftet är att få inblick i lärarnas beskrivningar kring syfte, planering och arbetssätt i arbetet med högläsning. Studiens teoretiska utgångspunkt har det sociokulturella perspektivet på lärande med ett speciellt fokus på literacyutvecklande teorier. I studien finns tidigare forskning onämnd utifrån studier om lärares högläsning. Empirin hämtas från de svar som lärarna skriftligen besvarat genom strukturerade, öppna enkätfrågor. I resultatdiskussionen tolkas och ställs resultatet i förhållande till litteratur och tidigare forskning. Resultatet visar att högläsning förekommer flera gånger i veckan men att planering av högläsningen ofta hamnar i skuggan av annan undervisningsplanering. Samtal och diskussioner kopplat tll högläsning och elevernas egna arfarenheter kan utvecklas och planeras på en mer didaktisk utvecklande nivå. I slutet av studien ges förslag på vidare forskningsområden. Sist i studien presenteras källförteckning samt studiens bilagor.

För att kunna verka och medverka i dagens samhälle är det betydelsefullt att ha ett rikt och utvecklat språk (Skolverket, 2019, s. 257). Högläsning är ett bra sätt att främja elevers språkutveckling och berika ordförrådet. Det är även en ingång till all form av läsning, det skapar en gemenskap och möjligheter till att samtala, fråga och tänka kring texter (Heimer, 2016, s. 15). Metoden högläsning är en av flera andra metoder som lärare kan använda sig av i det språkutvecklande arbetet. Denna studie syftar till att undersöka hur och varför lärare använder högläsning i det språkutvecklande arbetet med elever i förskoleklass samt årskurs 1–3. Högläsning avser i detta sammanhang när läraren läser högt för eleverna. Studien har också fokus på hur det språkutvecklande arbetet går till i samband med högläsningen. Studien utgår från en kvalitativ metod, vilket innebär att data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta utbildade lärare som arbetar i de lägre årskurserna, och resultatet baseras på lärarnas intervjusvar. De teman som resultaten utgår från är högläsning i klassrummet, språkutvecklande arbete samt textsamtal. Resultatet visar att lärare använder högläsningen i olika syften. Dels som ett delmoment i undervisningen där eleverna arbetar aktivt med olika texter och dess innehåll. Dels används högläsning i syfte att eleverna ska få koppla av och äta frukt. I resultatet framkom även att i samtal kring texter ställdes frågor i syfte att lära eleverna att skapa inre bilder, använda sin fantasi och utveckla sitt språk. Studien avslutas med en slutsats där en diskussion förs kring vikten av att använda högläsning som verktyg för det språkutvecklande arbetet. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

Under min verksamhetsförlagda utbildning samt mitt arbete i klassrummet har jag uppmärksammat att undervisning i läsförståelse skiljer sig åt. Därav har jag funderat över vad som påverkar de olika undervisningssätten. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur lärare arbetar med läsförståelse på skolor som skiljer sig åt socioekonomiskt samt vad gäller elevernas kunskapsnivå. Det sociokulturella perspektivet på lärande är det perspektiv som ligger till grund för min studie. För att fördjupa mina kunskaper inom ämnet läsförståelse valde jag att använda mig av kvalitativa forskningsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visar att läraryrket är komplext och att det inte endast finns ett korrekt svar på mina frågeställningar. Jag har däremot kommit fram till att det som lärare är av stor vikt att vara öppen och flexibel för att kunna anpassa sin undervisning efter den elevgrupp som undervisas. Jag har också kommit fram till att ett gott klassrumsklimat där elever lär av varandra utifrån den närmaste utvecklingszonen är en stor fördel för att eleverna ska utveckla en god läsförståelse. Till sist har jag dragit slutsatsen att den viktigaste uppgiften men också en stor utmaning som blivande lärare är att se och uppmärksamma varje enskild elevs behov.