The main aim of this thesis is to study how and in which way the library personnel works with reading groups and their view of reading groups. I also want to study which role the governing- and policy documents have in the library personnel’s work. The following questions were asked.Which similarities and differences between the different library personals outlooks and acting can be interpreted from the following aspects:• Promoting reading, book selections and the leader's role?• To talk about personal subjects and to create possibilities for personal growth and increased empathy?• To promote language development and reading comprehension?The methods used in the study are a combination of interviews and observations. Aidan Chamber's “three ingredients in a talk" and “the teachers' four main tasks” during reading groups; recommendations of the promotion of reading and its obstacles that originates from Eriksson Barajas' studies over reading groups in school is used as a theoretical framework.The conclusions showed that the library personnel thought that it was important to make it possible for all the children to talk and that there are limitations for how many goals you could have for a reading group. The personnel of the school libraries let the children choose more books for themselves than the childrens' librarians. All the library personnel related the text to our reality, which gave the children preconditions for self-insight. Several of the library personnel gave the children possibility’s to exercise reading between the lines ore to predict the synopses. If the informants who held in reading groups during the children’s school time had summarized, they would've had a clearer connection to the requirements of knowledge in Swedish. / Program: Bibliotekarie

I de senaste PISA- och PIRLS-undersökningar har det visat sig att Sveriges resultat i läsförståelse sjunkit i jämförelse med andra europeiska länder. Lärare i PIRLS-undersökningarna hävdar att det inte ges tillräckligt med utrymme för att samtala om texter. Flera forskare har även kommit fram till att ett ökat talutrymme för eleverna leder till ökad inlärning. Syftet med detta examensarbete är således att undersöka hur sex svensklärare i mellanstadiet arbetar med läsförståelseutvecklingen genom att samtala om texter samt att ta reda på vilka olika uppfattningar de lärarna har angående textsamtal. Vygotskijs sociokulturella perspektiv och dess syn på lärande förklaras främst genom att betona vikten av språket för att kunna kommunicera och lära. För att få svar på studiens frågeställningar har datainsamlingen skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer att alla sex lärare har erfarenheter av textsamtal och använder det regelbundet. Lärarna använder sig av liknande metoder för att forma och individ- och nivåanpassa textsamtalen till sin elevgrupp. Resultatet lyfter även fram lärarnas personliga uppfattningar om textsamtal och hur de bedömer utvecklingen hos elevernas läsförståelseförmåga. Dessa uppfattningar handlar om hur viktigt det är att variera textsamtalen efter elevers olika behov men också hur de upprätthåller intresset av att samtala om texter hos eleverna. / <p>Svenska</p>

This study focuses on inferential comprehension instruction in the classroom. The overall aim is to study the way in which four teachers are designing their lessons to develop their students’ ability to make inferences in literary text in the Swedish subject. The main focus is to explore what teaching modules may look like to promote students’ ability to make inferences (e.g. text choice, group size and method) and how the teachers motivate their didactic work. The study is also focused on the opportunities and challenges associated with inferential comprehension instruction. The methods used are qualitative studies using observations and interviews. The material consists of observation notes and interview recordings. The concept of inference and reading comprehension is consistent in the study and focuses on the importance of explicit instruction to improve the students’ inference comprehension. The models of inferential instruction are used to analyze the empirical material. The results show that teachers prefer to teach their students in groups of approximately 12 students, and they choose texts that are close to the students’ everyday life and in which a lot of inferences can be made. The majority of the teachers in the study demonstrate how they use the inference strategy by the method think aloud, to show their students examples of how to think and for them to use the strategy on their own eventually. All teachers remind the students of their own background knowledge, which is proven to increase the students’ ability to make inferences. This study shows that the possibilities with the teachers’ inference instruction lead to a deeper understanding among the students when reading. The challenges are lack of time when preparing, impatient students, and if the students do not activate the right background knowledge from the beginning, which will lead to misunderstandings while reading the text.

Syftet med litteraturstudien är att granska vad forskning säger om textsamtalets betydelse samt hur lärare kan påverka elevers läsförståelse i grundskolans tidigare år. Studien kommer också besvara vilken innebörd elevers läsintresse och motivation har för textsamtal. Syftet kommer att besvaras med följande frågeställningar:  Vilken innebörd har textsamtal för elevers utveckling av läsförståelse i grundskolans tidigare år?  På vilka sätt kan lärare genom textsamtal påverka elevers läsförståelse i grundskolans tidigare år?  Hur påerkar elevers läintresse och motivation ett textsamtal? Litteraturstudiens material har analyserats och jämförts mot varandra för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Materialet som lästes var av både nationell och internationell forskning som innefattades av tidskriftsartiklar, avhandlingar samt licentiatuppsatser. För att hitta relevant material användes kriterier för inklusion som var utformade utifrån studiens syfte och frågeställningar. Studien visar att lärare har en viktig roll där de ska förmedla strategier som elever kan använda under textsamtal. Genom textsamtalen utvecklas läsförståelsen, den fonologiska medvetenheten och att det kognitiva tänkandet stärks. Studien visar också på att elevers läsintresse och motivation har en avgörande roll för att kunna föra textsamtal. Vår slutsats är att textsamtal är en viktig del i skolan eftersom det utvecklar elevers läsförståelse.

Denna undersökning baseras på att jag med hjälp av en kvalitativ metod valt att undersöka hur lärare undervisar i läsförståelse samt hur de arbetar för att eleverna ska få möjlighet att utveckla en god läsförståelse. Detta för att jag saknade en uttrycklig bild av hur lärare väljer att bygga upp sin undervisning i läsförståelse. Denna undersökning baseras på fem genomförda intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 4-6. I denna uppsats är kapitel två, Bakgrund, och kapitel fem, Resultat, de mest omfattande delarna. Bakgrunden är uppdelad i sju avsnitt, där det till en början redogörs för vad läsförståelse är för något. Efter detta redogörs det för innebörden av att undervisa i läsförståelsestrategier, hur styrdokumenten framställer läsförståelse, samt vilka faktorer som kan påverka elevers läsförståelse. Slutligen kommer ett avsnitt där Läslyftet, en fortbildning som många av de lärare som intervjuats genomgått, förklaras. I tidigare forskning finns tre delar – Skolinspektionens kvalitetsgranskning av läsförståelseundervisning, den senaste PIRLS-undersökningen samt teoretiska utgångspunkter. I det tredje avsnittet, Teoretiska utgångspunkter, redogörs för ett hermeneutiskt perspektiv, som tillämpats i samband med denna undersökning. Det hermeneutiska perspektivet utgår från att tolka meningen med människoskapande ting i relation till de sammanhang som skapat dem. Den metod som används för att förstå meningen är tolkning (Brinkjaer &amp; Høyen, 2013, s. 73), vilket är ett viktigt inslag i denna undersökning. Mina huvudsakliga resultat från de genomförda intervjuerna är att samtliga intervjudeltagare anser att läsförståelse är viktigt i många avseenden, att läsförståelse inte bara behövs i ämnet svenska utan i alla skolämnen, samt att skolans tid räcker till att eleverna ska få möjlighet att utveckla en god läsförståelse. Fler saker som lärarna är överens om är att det finns ett tydligt samband mellan läsning och skrivande och att det är viktigt att erbjuda texter i olika svårighetsgrader till eleverna. Gällande läsförståelsestrategier, berättar tre av de intervjuade att de inte använder några specifika läsförståelsestrategier i undervisningen. / <p>2018-06-15</p>

Tack vare PISA-undersökningarna har läsförståelse hamnat i fokus i och med att resultaten pekar mot att ungdomars läsförståelse har försämrats. För att förbättra läsförståelsen krävs arbetsmetoder som lärare aktivt arbetar med i klassrummet och att undervisningen är anpassad efter elevers olika förutsättningar.I föreliggande uppsats har syftet därför varit att undersöka vad som i tidigare forskning skrivits om undervisning i läsförståelse på gymnasiet och hur den kan anpassas till den individuella eleven. Med systematisk litteraturstudie som metod har nio vetenskapliga texter bearbetats noggrant för att kunna besvara följande: - Vad finns det för metoder för att arbeta med läsförståelse?- Hur kan läsförståelseundervisningen anpassas efter elevers olika förutsättningar? I de studerade texterna framgick att både lärarna och eleverna tillämpade olika strategier som underlättade för förståelsen. Exempelvis ställdes frågor till texterna och repetition tillämpades, och bearbetning av text med hjälp av textsamtal var en metod där elevers förståelse ökade samt även i viss mån när texter bearbetades med hjälp av skrift. I de studerade texterna framgick även att hög text- och genremedvetenhet samt läslust kunde kopplas samman med läskompetens. Ur resultatet framgick också att elever kan ha olika styrkor och svagheter för vilka de behöver undervisning som är individuellt anpassad. Utifrån resultatet drogs bland annat slutsatsen att för att undervisningen ska kunna anpassas efter varje elev krävs av lärarna goda kunskaper om läsförståelsens olika komponenter och att elever får läsa texter som motsvarar deras kunskapsnivå. En annan slutsats som drogs utifrån resultatet är att oavsett om eleverna ska samtala eller skriva krävs att uppgiften uppmuntrar eleverna till tolkning och reflektion för att förståelsen av det lästa ska öka.

I examensarbetet undersöks och utvärderas Litteraturhuset Trampolins högläsningsprojekt Sandvargen, där 14 klasser från förskoleklass till årskurs tre deltagit. Projektets syfte var att stimulera elevers läslust och läsförståelse genom att lyfta fram högläsning och eget skapande som metod. Med utgångspunkt i ett lärarperspektiv beskrivs och diskuteras projektet i relation till läroplanen, teorier och tidigare forskning. Syftet var att undersöka om de intervjuade lärarna upplevt att eleverna utvecklat en ökad läslust och läsförståelse genom deltagandet i projektet. Ett annat syfte var att ge en bild av hur lärare kan arbeta med estetiska uttryckssätt i kombination med högläsning med stöd av läroplanen. För att undersöka vilka upplevelser de deltagande lärarna har av projektet genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare. Undersökningen har använt kvalitativ metod med fenomenologisk och hermeneutisk ansats. Materialet har även bestått av kvalitativa analyser av projektets handledning samt kvantitativa och kvalitativa analyser av projektets utvärdering. Analyserna undersökte om Litteraturhuset Trampolins mål och pedagogiska intentioner med Projektet Sandvargen förverkligats. Resultaten indikerar att projektet skapat goda förutsättningar för ökad läsförståelse samt skapat positiva effekter på elevernas läslust. Vidare visar resultatet att projektet pedagogiska intentioner inte har uppfyllts eftersom lärarna använt högläsning som metod men inte kopplat högläsningen till eget skapande.

This study is about teachers’ read-aloud in the classroom. Reading comprehension is important in all subjects of the school and a recurring knowledge requirement throughout the compulsory school. The purpose is therefore to investigate how teachers in grades 1 – 2 describe their read-aloud. The following questions have been the starting point of this study: What purpose do teachers have with their read-aloud? How do teachers work with read-aloud? Which advantages and disadvantages do teachers see with read-aloud? This study is based on the sociocultural theory assuming that people develop through social activities where scaffolding is important for development. Semi-structured interviews have been used and six teachers have been interviewed. The material has been analyzed and discussed in relation to the field. The result shows that the teachers have several different purposes of read-aloud. The purpose can be to create a mutual reading experience or increase pupils’ interest in reading. Also, the purpose can be to develop pupils’ reading comprehension. How and how much the teachers use read-aloud differs. According to the teachers there are major advantages of read-aloud while the disadvantages are few. / Studien behandlar lärares arbete med högläsning i sin undervisning. Läsförståelse är en viktig grund i skolans alla ämnen och ett återkommande kunskapskrav genom hela grundskolan. Syftet är därför att undersöka hur lärare i årskurs 1 – 2 beskriver sitt arbete med högläsning. Dessa frågeställningar har varit utgångspunkterna för studien: Vilket syfte har lärare med sin högläsning? Hur arbetar lärarna med högläsning i sin undervisning? Vilka för- och nackdelar ser lärarna med högläsning? Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin som utgår från att människor utvecklas genom sociala aktiviteter där stöttning är viktigt för att utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har använts och totalt har sex lärare intervjuats. Materialet har analyserats och diskuterats i förhållande till forskning inom området. Resultatet visar att lärarna har flera olika syften med högläsning. Den kan syfta till att skapa en gemensam läsupplevelse eller öka elevers läsintresse, men syftet kan också vara att utveckla elevers läsförståelse. Hur och hur mycket lärarna använder högläsning i sin undervisning skiljer sig åt. Enligt lärarna är fördelarna med högläsning många medan nackdelarna är få.

Litteraturstudien behandlar dels lässtrategier vid läsförståelse dels vilka förmågor som enligt forskning är väsentliga hos eleven för att en elev ska anses vara en läsare med god förståelse. Bakgrunden till innehållet är att det har pågått diskussioner angående elevers svaghet inom just det specifika området. Syftet med litteraturstudien är därför att ta reda på vad forskning säger angående hur barn utvecklar sin förmåga att förstå läst text, sin läsförståelse, samt vilka strategier som underlättar processen på en metanivå. Studien baserar sig på vetenskapliga artiklar och resultatet visar på att det är viktigt att eleven har tillägnat sig strategier vid läsförståelse som hen kan använda, samt att textsamtal är en bra metod. Slutsatsen utifrån denna litteraturstudie är att strategier är viktigt inom läsförståelse och att läraren spelar en stor roll för elevernas utvecklade läsförståelse. Vidare forskning som skulle vara intressant att bedriva handlar om vilka strategier och hur många av strategierna som skulle kunna användas på lågstadiet i läsförståelse.

Denna studie handlar om textsamtalets påverkan på elevers läsförståelse. Studien utgår från en undersökning som genomfördes i två skolklasser. Det är två högstadieskolor inom Hallands län och klasserna har delats in i grupp A och B. Grupperna har fått besvara sex frågor till H.C. Andersens saga Flickan med svavelstickorna men testet har bedrivits på två olika sätt. Grupp A fick texten och sex frågor att besvara individuellt utan någon hjälp. Grupp B fick använda sig av ett textsamtal med sina klasskamrater innan de fick besvara de sex frågorna individuellt. Resultatet som framställs från de olika skolorna jämförs på individuell nivå men skolorna jämförs även på skolnivå då det är stora skillnader dem emellan.  Studien har sin relevans då undersökningar har visat att elevers kunskaper inom läsförståelse blir allt sämre och därför är det av vikt att komma fram med strategier för hur vi kan motverka detta.  Resultatet denna studie visar är att samtalet gynnar många elever. Fler elever kan besvara innehållsfrågor till en text efter att ha samtalat om den.