Undervisningen i grundsärskolan behöver ge eleverna möjlighet att samtala och reflektera om texter. Forskning antyder att textsamtal inte prioriteras och att läsförståelse kommer i skymundan i en mer traditionell läsundervisning. Syftet med studien var att belysa uppfattningar och utveckla kunskaper om vilka utmaningar lärare i grundsärskolan möter i sitt arbete med läsförståelse genom strukturerade textsamtal samt att belysa lärares föreställning om litteraturens betydelse för undervisningen. En aktionsforskningsstudie har genomförts inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv där lärares tankar och reflektioner lyfts utifrån olika kontexter. Den aktionsforskningsinriktade ansatsen har använts för att bättre få syn på hur undervisningen kan utvecklas där ett samarbete mellan lärare som intar en forskarroll och deltagande lärare äger rum. Kvalitativa reflektionssamtal har förts i aktionsforskningsgruppen där vi tillsammans synliggjort lärares upplevelser av användandet av strukturerade textsamtal genom Reciprok Undervisning, RU, samt den anslutande litteraturens betydelse. Datamaterialet bestod i huvudsak av att lyfta lärares uppfattningar angående detta. Analysprocessen har fortgått genom hela studien där aktionsforskningens flexibla och cykliska form karaktäriseras av planering, handling, genomförande, observation samt reflektion. En fenomenografisk analysmetod har möjliggjort att synliggöra bakomliggande antaganden som kan påverka hur lärare uppfattar sin undervisning. Därigenom urskildes tre olika utfallsrum; Perspektiv på undervisningen, Strukturerade samtal som ram för undervisningen samt Berättelsens betydelse för undervisningen. Resultatet framställer utifrån dessa utfallsrum olika aspekter innehållande lärares uppfattningar om textsamtal och litteraturens betydelse i grundsärskolans undervisning. Underliggande uppfattningar om lärandeprocesser gör att läsförståelse och samtal om texter får en begränsad plats i undervisningen. Resultatet visar dessutom uppfattningar om modeller för strukturerade textsamtal som skapar begränsningar av användandet av dessa samt uppfattningar om att litteraturtillgång sätter ramar för elevernas möjlighet till lärande.

Stora internationella undersökningar som PISA och PIRLS har visat på sjunkande resultat gällande svenska elevers läsförståelse. Från statlig nivå har åtgärder inletts för att förbättra resultaten och Läslyftet är en av satsningarna. Läsförståelse har hamnat i blickpunkten främst de senaste åren och en mängd modeller har arbetats fram. Modellerna ska främja elevers läsförståelse genom olika strategier och flertalet har textsamtal som grundläggande utvecklingspunkt. Undersökningens syfte är att ta reda på hur lärare i årskurs F–3 använder samtal om texter för att utveckla elevers läsförståelse.  Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer genomförda med verksamma lärare i en mindre kommun i Mellansverige. Studien har tre undersökningsområden som berör dels hur lärare använder sig av textsamtal i undervisningen, dels hur lärare anser att textsamtal påverkar elevers läsförståelse men också om lärares utbildning och erfarenhet avspeglas i användandet av textsamtal. Frågorna utreds från ett sociokulturellt teoriperspektiv och teorin om hur habitus kan förklara erfarenheters påverkan av världsbilder, respondenternas åsikter och inställning av textsamtal står i fokus. Den har dessutom ett komparativt inslag då individers erfarenheters och utbildnings betydelse för val av undervisningsform undersöks. Studien visar att debatten om svensk skola har gjort avtryck inom forskning på språklig medvetenhet, läsförståelse och strategier som främjar läsförståelse. Den visar också att alla respondenter arbetar med någon modell eller strategi som har till syfte att främja elevers läsförståelse. Lärares inställning till textsamtal är övervägande positiv oavsett examensår. Habitus betydelse för individens agerande och uppfattning av samtal i relation till läsförståelse har betydelse, men elevers habitus visar sig påverka mer än lärarnas.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om elevers läsförståelse och hur den kan främjas genom gemensam läsning i ämnet svenska, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilken betydelse har högläsning med efterföljande textsamtal för elevers läsförståelse, i grundskolans tidigare år?  Eleverna i den svenska skolan har under en period haft låga resultat i internationella mätningar. Samtidigt ökar kraven på eleverna, både i skolan och samhället. Av den anledningen är denna forskning högst angelägen att genomföra. För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om gemensam läsning och textsamtal som sker i skolan.  Resultatet visar att gemensam läsning i form av högläsning och efterföljande textsamtal främjar elevers läsförståelse. Det är främjande då det hjälper elever att associera obekanta ord och meningar till sådant som är bekant för dem sedan tidigare. Likaså ger det kollaborativa lärandet också stöd i elevernas läsförståelse, då de får ta del av sina kamraters tankar och kunskaper kring det lästa.  Studien visar också att det saknas vetenskapliga artiklar med fri tillgång kring ämnet och skulle därmed behöva vidare forskning, för att kunna få ett mer fruktbart svar med en bredare vetenskaplig grund. Därför skulle det vara gynnsamt att vidareutveckla detta område med ytterligare forskning.  Den didaktiska implikationen är följaktligen att lärare och andra verksamma personer i skolbranschen behöver arbeta mer med den pedagogiska avsikten till högläsning och inte endast läsa böcker för en lugnande och samlande effekt.  På så vis har undersökningen bidragit till en öppning för yrkesverksamma pedagoger, men också till en öppning för vår framtida forskning.

No description available.

Abstrakt I studien undersöks vad som karaktäriserar två grupper nyanlända mellanstadieelevers samtal om en faktatext. Syftet är att få kunskap om vad i en faktatext nyanlända elever samtalar om, med hjälp av stöttande frågor från en samtalsledare. Syftet är också att få kunskap om på vilka sätt eleverna samtalar om språk och ämnesinnehåll. I studien antas ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där interaktionen mellan eleverna i samtalet är av betydelse för den förståelse och det lärande som kommer till uttryck. För att förstå vad som kommer till uttryck i elevernas samtal, har studien dessutom ett sociosemiotiskt perspektiv på språk. Eftersom läsandet av och samtalet om en faktatext ligger till grund för undersökningens resultat, antas även ett receptionsteoretiskt perspektiv på läsande. Inom ett sådant perspektiv ses mötet mellan läsare och text som meningsskapande. Undersökningens material består av två videoupptagningar, där två grupper med totalt nio nyanlända mellanstadieelever har filmats. Eleverna läser och samtalar om en faktatext tillsammans med en samtalsledare, som ställer stöttande frågor. Materialet har transkriberats och elevernas textrörlighet har analyserats. Resultatet visar att eleverna, med hjälp av samtalsledarens stöttande frågor, framför allt samtalar om ord, sammanfattar, tar ut huvudpunkter, generaliserar, kommenterar textens funktion, och relaterar till tidigare erfarenheter samt till författarperspektiv. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärares frågor stödjer och styr nyanlända elevers möjligheter att röra sig i texter.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur fem lärare i årskurs 3-6 uppfattar sitt arbete med skönlitteratur i sin undervisning. Vilka är deras motiv för att använda den skönlitterära texten i sin undervisning? Hur använder man den? Hur väljs litteraturen ut? Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger vilka arbetar i årskurs 3-6. De har därefter transkriberats och analyserats. I diskussionen  har  intervjusvaren kopplats till teoretiska begrepp  och tidigare forskning på området.  Resultaten tyder på att de intervjuade pedagogerna anser den skönlitterära texten vara mycket viktig i under-visningen, speciellt som verktyg i lästräning och som utgångspunkt för att diskutera svåra värdefrågor men även som grund för eget skrivande, som kompensatorisk åtgärd eller som ren underhållning. De intervjuade pedagogerna saknar i de flesta fallen adekvat litteraturvetenskaplig utbildning vilket upplevs som ett hinder i yrkesutövningen. Pedagoger-na  lägger en stor vikt vid att försöka välja litteratur som entusiasmerar och utmanar eleverna samt lockar dem till utvecklande diskussioner.

No description available.

Denna uppsatas syftade till att observera och undersöka processer kring läsförståelse i klassrum där lärare och elever gemensamt skapar mening kring texter. Studien sökte svar på vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i gemensamma textsamtal och hur samtal kring läsförståelsestrategierinitieras och utvecklas i dialoger. Undersökningen omfattade observationer och ljudinspelningar av gemensamma textsamtal vid sex lektionstillfällen. Två klasser vid två olika skolor observerades. En i årskurs 4 och en i årskurs 5. Klassernas gemensamma textsamtal observerades under skolämnena naturotientering, samhällsorientering och svenska. För att identifiera textrörlighetsdiskurserna användes af Geijerstams modell för textrörlighet som analysverktyg. Därefter analyserades utvalda delar av ljudinspelningarna med hjälp av samtalsanalys för att besvara frågan hur samtal kring läsförståelsestrategier initieras och utvecklas. Studien visade att textsamtalen i de observerade klasserna ofta präglades av en textbaserad rörlighetsdiskurs. De gemensamma textsamtalen tenderade att fokusera på en eller två läsförståelsestrategier i taget. Många elever använde sig av olika läsförståelsestrategier som stöd för andra sådana, något som lärarna sällan bekräftade. De observerade samtalen saknade en metakognitiv dimension, då läsförståelsestrategierna och dess funktion aldrig nämndes explicit.

Inledning: Tidigare forskning har visat att strategiaktivering är att föredra eftersom sådan hjälper elever att få en bättre förståelse för texter. Vår tidigare kunskapsöversikt visar att tidigare forskning inte tydligt skiljer på strategiaktivering vid läsning av fiktionstexter respektive faktatexter och det är få studier gjorda om detta i en svensk kontext. Valet blev att undersöka strategiaktivering hos både lärare och elever. Två textsamtal i två olika texter undersöktes och genomfördes olika av samma lärare med samma elever och utgick från en litteraturteori, transaktionsteorin. Syfte: Syftet med denna empiriska studie är att undersöka företeelsen strategiaktivering i två olika textsamtal följt av tre frågeställningar. Dessa handlar om vilka strategier läraren aktiverar, vilka strategier aktiveras hos eleverna och slutligen vad som kännetecknar strategiaktiveringen i två olika samtal som genomförs på två olika texter och på två olika sätt. Metod: I denna studie användes ljudinspelning som metod för att fånga strategiaktivering i två olika textsamtal. Vi valde även att anteckna under textsamtalen för att få en bättre förståelse för ljudinspelningarna. Urvalet bestod av 21 elever i årskurs sex tillsammans med sin lärare som har varit yrkesverksam i 22 år och som även har tidigare erfarenhet av textsamtal. Resultat: En av slutsatserna av föreliggande studie är att det var flera strategier som både läraren uppfattades aktivera hos eleverna och som eleverna aktiverade hos sig själva under respektive textsamtal. I textsamtalet om fiktionstexten aktiverades följande strategier på raderna, mellan raderna, textkopplingar och skapa inre bilder. I faktatexten aktiverades strategierna förutspå och reda ut oklarheter utöver strategierna som aktiverades i fiktionstexten, förutom mellan raderna som inte aktiverades i textsamtalet om faktatexten. Dessa strategier aktiverades vid både pardiskussioner och helklassdiskussioner.

Tidigare forskning indikerar att det är många elever idag som kan läsa en text utan några större svårigheter, men när det kommer till elevernas förståelse för textens innehåll finns det ofta brister. Elever i dagens skola ges enligt skolinspektionen för lite tid till att utveckla sina kunskaper kring att reflektera och bearbeta texter. Syftet med studien är att se hur elever bearbetar och diskuterar texter i grupp när de får möjlighet att delta i textsamtal i svenskundervisningen. Detta görs genom att ta reda på hur samtal förs i grupp utifrån frågor i strukturerade textsamtal samt vilka typer av frågor som ställs av lärare och elever när eleverna samtalar om texter. Resultatet redogör för att eleverna i studien använder sig av vägledande frågor, utforskande frågor samt öppna och slutna frågor när de för ett textsamtal i grupp. Resultatet belyser betydelsen av att använda frågor under textsamtal för att få ett kunskapsutbytande samtal. Vidare indikerar resultatet att en betydelsefull faktor är den typ av frågor som ställs och hur samtalet byggs vidare utifrån dem. Studiens slutsats är att det förekom vägledande, utforskande och öppna samt slutna frågor i de genomförda textsamtalen och att de har olika betydelse för samtalets djup. Det vi tar med oss från studien är betydelsen av textsamtal för att gynna elevernas läsförståelse där vi som framtida lärare vill visa betydelsen av textsamtal som undervisningsform och bidra med de kunskaper vi tagit till oss.