No description available.

Arbetsplatsens inflytande över den stressrelaterade ohälsan kan ses genom samband mellan upplevelser av ett stressfullt arbete och stressymptom, mellan utvecklingen av stressymptom och sjukfrånvaro samt mellan graden av sysselsättning och den stressrelaterade ohälsan. Stress definieras som obalans mellan krav och individens förmåga att hantera dem och uppstår av samma anledningar i arbetslivet. Socialt stöd ifrån kollegor är en av de viktigaste resurserna för att hantera stress på arbetsplatsen.  Syftet med kandidatuppsatsen är att förstå vilken betydelse sociala relationer har för deltagare i ett nätverk av verksamhetsansvariga för deras förmåga att hantera stress. För att besvara syftet genomfördes fem semistrukturerade intervjuer via Skype. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras via en innehållsanalys och tolkas. Studiens huvudresultat tyder på att relationerna inom nätverket bidrar till upplevelser av resurser som kan förhindra att stress uppstår samt påverkar hur de verksamhetsansvarigas förmåga att hantera stress.

By understanding which factors that affect individuals´ will to share knowledge with others within an organization, companies can successfully develop a knowledge-based culture by influencing individuals´ attitudes and behaviour concerning knowledge sharing. Several researchers claim that intrinsic motivational factors can consistently facilitate knowledge sharing between individuals within an organization. Other researchers also assert that extrinsic motivational factors, such as reward systems, might affect individuals’ motivation to share knowledge. However, extrinsic motivational factors´ impact on knowledge sharing is a relatively unexplored field and more empirical studies are sought after. From this starting point this study is aimed, by conducting a case study of Länsförsäkringar Bergslagen (LF), to explore whether, and if so how, the reward system which applies to the sales force of private insurances at LF affects their motivation to share work-related knowledge with each other. The results of the study show that the reward system does not, in any distinguishable way, affect knowledge sharing between members of the sales force. Instead knowledge sharing, to a great extent, happens automatically due to the fact that the sales force enjoys sharing knowledge with each other. In this way they help each other to achieve their goals which brings about a sense of mutual satisfaction.

Studiens syfte har varit att utveckla kunskap om hur informellt kunskapsutbyte mellan medarbetare i arbetslivet sker. Mer specifikt studeras vid vilka tillfällen och i vilket syfte medarbetare väljer att vända sig till en specifik kollega för att fråga om något, samt hur detta kunskapsutbyte går till. Följande frågeställningar har använts för att få svar på detta: På vilket sätt utbyter medarbetare kunskap med varandra? Vid vilka tillfällen tar medarbetare initiativ till att utbyta kunskap med varandra? Vad avgör vem medarbetare väljer att vända sig till? Utifrån syftet samt frågeställningarna har observationer samt semistrukturerade intervjuer genomförts på ett universitetssjukhus. Resultatet visade att medarbetarna utbyter kunskap med varandra via snabba möten, genom att fråga en specifik kollega, via informella samtal om det vardagliga arbetet, genom mötessituationer och allmänt prat på raster. De tillfällen som medarbetarna utbyter kunskap sker då de inte kommer vidare i sitt arbete, när det övriga arbetet tillåter, när de ser någon som de tror kan svara, för att stötta en kollega som de tror behöver hjälp, för att hjälpa mindre erfarna kollegor samt via det vardagliga arbetet. Vidare så har det även undersökts vad som avgör vem medarbetarna väljer att vända sig till. Detta visade sig vara både erfarenhetsbaserat samt tillgänglighetsbaserat då det går snabbt att fråga någon som befinner sig nära.

Many researchers believe that employees' ability to share the knowledge they create, recognize, store, access, and apply in the performance of their tasks; and the ability to make it available to others, is critical to organizational success. Unfortunately, the knowledge of an individual is not easily converted into organizational knowledge, and some research suggests that individuals, for various reasons, sometimes tend to withhold their knowledge. When it comes to more extensive education initiatives and skills development in Swedish healthcare, medical secretaries are a rarely prioritized group. Instead, education is something that often is being arranged locally and internally, which in practice requires the exchange of knowledge to function at least satisfactorily, but even better really good, between co-workers. The purpose of this study is to contribute to a better insight into the experiences, attitudes and behaviours that may exist in the internal exchange of knowledge and skills development within the medical secretarial profession. In this study, a qualitative method was used where data from six semi-structured interviews were analysed with personal narratives analysis and empirically evaluated in relation to Huxham and Hibbert’s (2008) theoretical framework; inter-partner learning in collaboration. There is reason to problematize the exchange of knowledge that occurs in the everyday interaction between medical secretaries. The findings also imply that there is not a single, simple and unambiguous answer to the research question, but rather confirms the complexity Huxham and Hibbert’s (2008) explanatory model demonstrate, with both selfish and altruistic approaches to knowledge exchange. This study also shows that there is a complexity in how accountability versus renouncement of responsibility for knowledge exchange is manifested in the everyday interaction of medical secretaries.

This master’s thesis seeks to examine how a public library use the intranet with regards to the possibilities that today’s intranet technology offer – especially concerning functionalities that support information, communication and knowledge exchange in the organization. The purpose of the study is to investigate how employees in one specific public library perceive and use the intranet in their daily work. The theoretical framework takes its point of departure in two complementing models regarding the implementation, development and management of intranets and a model of a multi perspective view of the intranet as a shared information space for content, communication and collaboration. The study is based on interviews with eleven of the intranet users, whom with the aid of an interview guide have been asked questions regarding goals, implementation, content, design, applications and advantages/disadvantages with the intranet. The result shows that the intranet in question neither has articulated purposes or goals, nor was a user analysis made before the implementation. The organization also lacks routines for intranet evaluation. The conclusion is that the content of the intranet appears to fulfil the needs of the users, but the structure and search engine makes it difficult to retrieve the information needed. Communication via forums is practically non-existent, but is none the less asked for by the employees who work in the library branches. The intranets possibilities for supporting the organizations knowledge exchange is still an unused potential. / Uppsatsnivå: D

Sammanfattning Titel: Internt kunskapsutbyte – Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmäklarföretag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Josefin Löflund-Wikström & Sara Wennertorp Handledare: Pär Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst Hollander Datum: 2014-06 Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka hur svenska tjänstebaserade företag på en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och lokalkontor. Metod: Vi har valt att intervjua ledare inom välkända fastighetsmäklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar på stor geografisk bredd. Vi har gått utanför landsgränser. För att få en djupare förståelse i ämnet har vi använt oss av en intervjuguide. Vilket har gjort att våra intervjuer har varit semistrukturerade. Arbetet är av en kvalitativ art. Resultat & slutsats: Det har i denna studie visat sig att organisationens helhet är viktig för ett gott kunskapsutbyte. Framförallt har företagsuppbyggnad och styrning visat sig vara viktiga byggstenar i skapandet av kunskap. Förslag till vidare forskning: Denna studie visat ett stort gap inom forskningen av kunskapsutbyte. Det behövs liknande studier som vårt arbete inom andra branscher för att öka förståelsen för ämnet. Uppsatsens bidrag: Vi anser att denna uppsats bidrar med en ökande förståelse för det interna kunskapsutbytet inom svenska tjänstebaserade företag verksamma på den internationella marknaden. Nyckelord: Kunskap, Kunskapsutbyte, Kunskapshantering, Expansion, Internationell Expansion, Internationella Företag, Intern Kommunikation

Tidigare forskning indikerar att det är många elever idag som kan läsa en text utan några större svårigheter, men när det kommer till elevernas förståelse för textens innehåll finns det ofta brister. Elever i dagens skola ges enligt skolinspektionen för lite tid till att utveckla sina kunskaper kring att reflektera och bearbeta texter. Syftet med studien är att se hur elever bearbetar och diskuterar texter i grupp när de får möjlighet att delta i textsamtal i svenskundervisningen. Detta görs genom att ta reda på hur samtal förs i grupp utifrån frågor i strukturerade textsamtal samt vilka typer av frågor som ställs av lärare och elever när eleverna samtalar om texter. Resultatet redogör för att eleverna i studien använder sig av vägledande frågor, utforskande frågor samt öppna och slutna frågor när de för ett textsamtal i grupp. Resultatet belyser betydelsen av att använda frågor under textsamtal för att få ett kunskapsutbytande samtal. Vidare indikerar resultatet att en betydelsefull faktor är den typ av frågor som ställs och hur samtalet byggs vidare utifrån dem. Studiens slutsats är att det förekom vägledande, utforskande och öppna samt slutna frågor i de genomförda textsamtalen och att de har olika betydelse för samtalets djup. Det vi tar med oss från studien är betydelsen av textsamtal för att gynna elevernas läsförståelse där vi som framtida lärare vill visa betydelsen av textsamtal som undervisningsform och bidra med de kunskaper vi tagit till oss.

We live in a stressful world and a demanding society where the ability to quickly adapt is one of the most important and most difficult challenges of today. A fairly new phenomenon called intranets has evolved to meet this challenge, however many examples of corporative intranets are stories about failures and systems with poor usability. This study focuses on how the user oriented approach to systems design affected upon a system development process of an Intranet, solely developed within a company, and how it impacts on the intranets popularity among the employees in the company. The study starts not from the literature but from a survey, which is based upon the Delphi method. Which results were used for further in-depth research about the subject, by interviewing three representatives from the company. Previous research was however called upon to create a framework for the analysis. The result showed that the company early on involved its employees in the development cycle, and allowed them to give input about functionality that they wanted the intranet to support. The conclusion is that the intranets popularity probably is based upon the functionality that the intranet itself provides, and its capability to provide good information retrieval instruments. The system development process could however have affected the popularity. The process was characterized by an early involvement and the information provided throughout the process, and by the company’s gamble to close down its business for one week, focusing only on creating a technical requirements document.

BakgrundUnder förskollärrautbildningen har det väckts tankar hos oss huruvida ingången i arbetslivet kommer att upplevas och hur samarbete kan te sig i ett arbetslag. Samt på vilket sätt kunskapen från utbildningen får utrymme i arbetslaget när vi själva är färdigutbildade förskollärare.SyfteVårt syfte har varit att undersöka nyutbildade förskollärares upplevelser om ingången i arbetslivet samt möjligheten till inflytande i arbetslaget med utgångspunkt i den kunskap de tillägnat sig under sin förskollärarutbildning.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. I studien ingår sex stycken förskollärare, som delar med sig av sin första tid som nyutbildade.ResultatFörskollärarna upplevde ingången i arbetslivet som smidig när det kom till samarbetet med kollegorna, det fanns faktorer som underlättade eller försvårade ingången. Några av förskollärarna betonade att förskollärarutbildningen hade gett en bra kunskapsgrund för yrkesrollen, vilket har resulterat i att de fått inflytande i arbetslaget. Vidare betonade de att samarbetet i arbetslagen fungerat väl och kollegorna har tagit hänsyn till varandra. I vissa fall uppstod konflikter när några av förskollärarna försökt att införa nya arbetssätt i den pedagogiska verksamheten, i form av att kollegor som arbetat under en längre tid har ifrågasatt det föreslagna arbetssättet. / Program: Lärarutbildningen