Syftet med denna studie är att undersöka förskolepersonals upplevelse av socialtjänst, utifrån förskolepersonalens professionsperspektiv, kopplat till upplevd oro för barn i förskolan. En kvalitativ metod har använts där sex respondenter har deltagit i semistrukturerade intervjuer, där inkluderingskriterierna var att intervjupersonen arbetar i en kommun i Mellansverige med mindre än 20 000 invånare och minst tre års erfarenhet av arbetet som förskolepersonal. Resultatet visar att förskolepersonals möjligheter att göra en orosanmälan begränsas av riktlinjerna på förskolan och att det är rektorn som avgör om en orosanmälan ska göras, men även av svårigheter att definiera oro, kunskaper gällande lagtext och föräldrakontakt. Gällande upplevelsen av kommunikationen upplever förskolepersonal socialtjänsten som frånvarande. Återkoppling gällande orosanmälningar samt ett ökat engagemang från socialtjänsten att verka för att informera och göra sig synliga för förskolorna önskas. För att nyansera kommunikationen professionerna emellan och vad som påverkar förskolepersonal gällande oro om att ett barn far illa, har systemteori samt anknytningsteori använts. Föreliggande studies slutsats är att kommunikationen mellan förskola och socialtjänst bör förbättras och ansvaret till förbättring placeras på båda professionerna. / The aim of this study is to research preschool teacher’s experience of the social services, from the preschool teachers’ professional perspective, linked to perceived concerns for children in the preschool. A qualitative method is used. Six respondents participated in semi-structured interviews. All interviewees work in a municipality in Central Sweden with less than 20 000 inhabitants and have at least three years' experience as a preschool teacher. The results show that preschool teachers’ opportunities to report a concern are limited by guidelines and that the principal decides whether a report is made, but also by difficulties in defining concerns, parent contact and knowledge regarding legislations. Furthermore, the preschool teachers experience the social services as absent. Feedback regarding reports of abuse and increased commitment from the social services to inform and make themselves visible for the preschools is requested. Systems theory and attachment theory is used in order to nuance the communication between the professionals and what affects the preschool teachers regarding concerns that a child is at risk of being abused. This study concludes that communication between the two professions need improvement and that the responsibility for this is placed on both professions.

Globala virtuella team är arbetsgrupper som jobbar mot gemensamma mål och där merparten av kommunikationen sker virtuellt. Dessa team kännetecknas av att förtroende är viktigt för att de ska fungera effektivt och att de ofta används för att utbyta kunskap. Uppsatsen utforskar hur förtroende och kunskapsutbyte förhåller sig till varandra i globala virtuella team. För att genomföra det har olika konceptualiseringar av förtroende och kunskapsutbyte studerats: generellt förtroende och snabbt förtroende samt uttrycklig kunskap och tyst kunskap. Detta har studerats genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter som ingår i globala virtuella team. Resultatet i studien indikerar att generellt förtroende och kunskapsutbyte har stor betydelse för varandra. Vidare indikerar resultatet att snabbt förtroende har betydelse för i vilken utsträckning kunskapsutbyte delas och att det finns betydande svårigheter att dela tyst kunskap i globala virtuella team, vilket kan leda till bristande generellt förtroende.

The purpose of this study is to describe if and how a seasonal based company named SkiStar, learns through the exchange of experience and knowledge. We have analyzed gathered qualitative and empirical data to explore this subject. We conducted three semi-structured group interviews with employees from the SkiStarshop division. They described their routines and procedures in SkiStarshop. The collected data was processed and analyzed through our theoretical framework. This framework consisted of research and theoretical presentations of the concepts: seasonal work, learning organization, single- and double-loop learning, mental models, shared visions and corporate amnesia. In conclusion this division, within this seasonal based company, was to some degree successful in acquiring and transmitting the employee’s knowledge and experience to next season’s employees. However, we found that the studied division’s transfer of knowledge and experience to other separate divisions within SkiStar was limited. Our final result is that this company has qualities of a learning organization with improvement potential in this same area. / Syftet med denna studie är att beskriva om och hur ett säsongsbaserat företag, SkiStar, arbetar med lärande i form av kunskaps- och erfarenhetsutbyte och hur det påverkar organisationens arbete. Vi har analyserat insamlad kvalitativ empirisk data för att svara på våra frågeställningar. Tre semistrukturerade gruppintervjuer genomfördes med anställda i SkiStar som berättade om rutiner och arbetssätt inom affärsområdet SkiStarshop. Det insamlade materialet bearbetades och analyserades mot studiens teoretiska referensram. Den utgjordes av en kunskapsöversikt och teoretisk presentation av begreppen: säsongsarbete, lärande organisation, singel- och double- loop learning, tankemodeller, gemensamma visioner och organisationsminnesförlust. Det visade sig att det studerade affärsområdet inom det säsongsbaserade företaget till viss del lyckades ta till vara på medarbetarnas kunskap och erfarenheter och överföra dessa till nästa säsong. Däremot fann vi att det studerade affärsområdets förmedling av kunskap och erfarenheter till SkiStars övriga affärsområden var begränsat. Resultatet är att vi har funnit att företaget till viss del är en lärande organisation.

Syftet med studien är att beskriva möjligheter och hinder för kunskapsutbyte blanddistansarbetare när kunskapsutbytet sker över digitala medier. Tio semistrukturerade intervjuergenomfördes med fem privatanställda och fem offentligt anställda. I intervjuerna fickrespondenterna dela med sig av sina upplevelser av digitala medier och kunskapsutbyte. Detempiriska materialet analyserades genom att använda media richness, närvaro i digitalinteraktion, formella och informella organiseringsprocesser, det strukturella perspektivet samtnätverksteori som teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att videosamtal lämpar sig bäst för överföring av mer komplex kunskap närkommunikation ansikte-mot-ansikte inte är möjlig. Telefon och chattar erbjuder snabbtillgång till kunskap som är lätt att tolka. Användandet av digitala medier ger större möjlighetför dokumentation av kunskap som är möjlig att samla, använda och dela vid senare tillfälle.Ett annat resultat är att formella strukturer med etablerade rutiner, uttalade roller,formaliserade möten och samarbeten möjliggör för kunskapsutbyten. Brist på strukturer somär anpassade efter distansarbete hindrar kunskapsutbyten. Informella sammanhang bär medsig störst möjlighet för kunskapsutbyte mellan kollegor med personliga relationer. Ökatansvar för kunskapsutbyte läggs på anställda när det finns en brist på formella strukturer ochutrymme för informella strukturer i den digitala interaktionen. / The purpose of this study is to describe the possibilities and obstacles to knowledge sharingamong teleworkers when the knowledge sharing takes place through digital media. Ten semistructured interviews took place with five employees from the private sector and fiveemployees from the public sector. During the interviews the respondents shared theirexperience of digital media and knowledge sharing. In the analysis of the empirical materialthe theoretical perspectives of Media Richness Theory, Presence in MediatizedCommunication, formal and informal organization processes, the structural perspective andnetwork theory was used. The result shows that video calls are most suitable to transfer complex knowledge when faceto-face communication is not possible. Telephone calls and chats offers quick access toknowledge that is easy to interpret. The use of digital media provides greater opportunities fordocumentation of knowledge that is possible to collect, use and share at a later time. Anotherresult is that formal structures with established routines, pronounced roles, formalizedmeetings and collaborations enable the exchange of knowledge. A lack of structures adaptedfor teleworking is an obstacle to knowledge sharing. Informal contexts offer the greatestopportunity for knowledge sharing between colleagues with personal relationships. Anincreased responsibility for knowledge sharing is placed on employees when there is a lack offormal structures and space for informal structures in the digital interaction.

Studien syftade till att undersöka huruvida en kunskapsöverföring av tidigare erfarenheter har applicerats på den nya destinationen inför det årliga svenska vinterrallyt. Evenemanget har arrangerats på samma destination i 55 år, vilket mynnade ut i en problemdiskussion som berörde hur implicita och explicita erfarenheter hanterats och förmedlats till den nya destinationen. Problemdiskussionen berörde även på vilka sätt dessa tidigare erfarenheter utspelat sig i evenemanget, och hur ett återkommande evenemang arbetar med den dokumenterade erfarenheten efter avslutat projekt.  Via en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med totalt 12 deltagare. Datan genomgick sedan en tematisk analys, vilket resulterade i tre centrala teman; Effekten av en kedjereaktion, Vägvalet: Ett rally med, eller utan, Värmland? och Ett kretslopp av erfarenheter. Resultatet mynnade ut i slutsatser som bland annat visar att implicit kunskap för evenemanget är essentiellt, eftersom kunskapsutbytet påverkades av yttre faktorer som den ansvariga organisationen inte enskilt kunde eller får besluta om. Faktorerna låg till grund för bristen på erfarenhet till evenemanget, och således osäkerhet för diverse beslutsfattare och markanvändare på den nya destinationen. Resultatets slutsatser visar också att implicit kunskap efter evenemanget alltid får goda möjligheter till att fångas upp och transformeras till explicit tack vare en gedigen utvärderingsprocess. Utåt sett blev tävlingshelgen lyckad, men fortsatt är det en framtida process med att lära och samla på sig nya erfarenheter till nästkommande år. I förhållande till det är vilja är en viktig faktor att inneha i den interna processen med att lära och erfara, och således en aktuell aspekt under hela planeringsfasen. Studien kunde slutligen påvisa att erfarenhet inte alltid anses vara av positiv karaktär, till exempel när nya förändringar vill genomföras. / The study aimed to investigate whether a learning process from previous experiences has been applied to the new destination before the annual Swedish winter rally. The event has been arranged at the same destination for 55 years, which resulted in a problem discussion that concerned how implicit and explicit experiences were handled and communicated to the new destination. The problem discussion also touched on how these previous experiences took place in the event, and how a recurring event works with the documented experience after the project has ended.  Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with a total of 12 participants. The data then underwent a thematic analysis, which resulted in three central themes; The effect of a chain reaction, The choice of route: A rally with, or without, Värmland? and finally A cycle of experiences. The outcome resulted in conclusions that show that implicit knowledge for the Swedish rally is essential, as the exchange of knowledge was affected by external factors that the responsible organization not individually could decide on. The factors were founded in the lack of experience for the event, and therefore uncertainty for various decision makers and land users at the new destination. The conclusions of the result also show that implicit knowledge after the event always has good opportunities to be captured and transformed into explicit thanks to a solid evaluation process. Externally, the weekend of the event was successful, but it is still a future process of learning and gaining experiences for the coming years. In relation to that, will is an important factor to possess in the internal process of learning and experiencing, and thus a current aspect throughout the planning phase. Finally, the study was able to show that experience not always is considered to be of a positive nature, for example when new changes want to be implemented.

I mars 2020 klassades Covid-19 som en pandemi och kan liknas en kris vilket medförde att flera företag fått ändra om sina arbetssätt för att kunna förhålla sig till restriktionerna. Revisionsyrket har likt många andra verksamheter drabbats av distansering där fysisk kontakt med kollegor och kunder begränsats. Detta har gjort att revisorn har behövt hitta alternativa sätt för att genomföra arbetet. De nya omständigheterna innebär att det krävs mer forskning inom ämnet för att se hur det påverkar revisorns arbete, då tidigare kriser har visat sig ha en påverkan på revisionskvaliteten. Det förändrade arbetssättet förväntas även delvis fortsätta framgent vilket gör studien aktuell.  Syftet med studien är att öka förståelsen för hur revisorns arbete har påverkats under distanseringen och hur det har påverkat revisionskvaliteten. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där sammanlagt tio respondenter deltog genom semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter har varit verksamma inom revisionsyrket i minst två år från det att Covid-19 klassades som en pandemi, vilket gjorde att de hade erfarenhet av såväl arbete på distans som på arbetsplatsen.  Studiens resultat indikerar att distanseringen har påverkat revisorns arbete, vilket har påverkat revisorns tillstånd av komfort som i sin tur har en inverkan på revisionskvaliteten. Revisorn har behövt använda alternativa sätt vid insamling av revisionsbevis vilket har varit extra kännbart vid lagerinventering. Distanseringen har påverkat kommunikationen med kollegor och kunder vilket har försvårat kunskapsutbytet och förståelsen av det reviderade bolaget. Samtidigt har distanseringen effektiviserat arbetet och gjort det mer flexibelt där nya möjligheter skapats. För att möjliggöra arbetet under distanseringen har digitala lösningar använts i större utsträckning av både revisorerna och kunderna. Fortsättningsvis kommer revisorerna kombinera distansarbete, arbete på kontor och ute hos kund eftersom studien indikerar på att fysiska möten är av betydelse. / In March 2020, Covid-19 was classified as a pandemic and can be likened to a crisis, which meant that several companies have changed their working methods to be able to relate to the restrictions. The auditing profession, like many other businesses, has been affected by distancing where physical contact with colleagues and customers has been limited. This has meant that the auditor had to find alternative ways of carrying out the work. The new circumstances mean that more research is needed in the subject to see how it affects the auditor's work as previous crises have been shown to have an impact on the audit quality. The changed way of working, which is partly expected to continue in the future, makes this study relevant. The purpose of the study is to increase the understanding of how the auditor's work has been affected during the distancing and how it has affected the audit quality. The study is based on a qualitative research strategy and a total of ten respondents participated through semi-structured interviews. All respondents have been active in the auditing profession for at least two years since covid-19 was classified as a pandemic, which meant that the auditors had experience of both working from home and at the workplace.  The results of the study indicate that the distancing has affected the auditor's work, which has affected the auditor's state of comfort, which in turn has an impact on the audit quality. The auditor has had to use alternative methods when collecting audit evidence, which has been particularly noticeable during the inventory. The distancing has affected communication with colleagues and customers, which has made it difficult to exchange knowledge and understand the audited company. The distancing has at the same time streamlined the work and made it more flexible where new opportunities have been created. To enable the work during the distancing, digital solutions have been used to a greater extent by both the auditors and the customers. The auditors will continue to combine homeworking, office work and out at the client's because the study indicates that physical meetings are important.

The need for carbon emission reduction is a pressing concern, particularly in the construction sector, which demands innovative and sustainable solutions. Public clients play a crucial role due to their ability to set demands and requirements that help to achieve national and regional carbon reduction goals. However, carbon management efforts face challenges and necessitate the identification of problem areas and solutions. This thesis examines a Swedish public client, the Administration for Extended Metro, through three projects executed by international construction contractors. Notably, the new metro has a long-term vision for carbon management and aims for a 25% reduction in emissions at all stages of the metro extension projects. The aim of the study is to identify the challenges and motivations influencing the achievement of carbon reduction targets in the construction stages of public infrastructure projects. The scope includes an exploration of the dynamics of cooperation between Swedish public clients and international contractors, examining the effectiveness of procurement requirements, collaboration and management practices in fostering knowledge sharing and learning. Due to the nature of the study, a qualitative approach was adopted. A literature review was conducted to understand the background of carbon reduction in the construction industry. The theory focused on prior research on learning and knowledge sharing, which facilitated the formulation of the created analytical framework for this thesis. Empirical data was gathered through document analysis and semi-structured interviews with the client and contractor representatives involved in the projects. Based on the results of the study, it is evident that the Administration is developing requirements, which still need further clarification and detail. Additionally, improvements are necessary to the process to attract and select suitable contractors. The study identifies specific challenges in knowledge exchange and learning at intra- and inter-organisational levels and highlights the role of individuals in carbon management efforts. In addition, more general challenges were outlined for actors to consider when it comes to carbon reduction efforts during a collaboration between public organisations and international contractors. The study outlines seven groups of challenges faced during the execution of the new metro projects: resource and expertise deficits, skill and knowledge gaps, the interrelation of carbon and the iron triangle, cultural differences and intra-organisational relationships, engagement and resistance, organisational alignment and communication complexities, and industrial restrictions. In conclusion, the client should clarify their intended role in the projects, deciding whether to adopt the role of an educator to guide contractors' knowledge development, thereby enhancing the effectiveness of carbon management efforts. The recommendations emphasise the need for improved work practices at the project level, and the implementation of internal knowledge and learning management systems at the organisational level. Suggestions are applicable to both public clients and contractors, including the Administration for Extended Metro and international contractors working on the new metro projects. / Behovet av att minska koldioxidutsläppen är stort, inte minst inom byggsektorn, där innovativa och hållbara lösningar efterfrågas. Offentliga beställare spelar en avgörande roll eftersom de kan ställa krav som bidrar till att uppnå nationella och regionala reduktionsmål. Arbetet med att minska koldioxidutsläppen medför dock utmaningar, vilket kräver att problemområden och lösningsåtgärder identifieras. I detta examensarbete studeras en svensk offentlig beställare, Förvaltningen för utbyggd tunnelbana i Stockholm, genom tre projekt som utförs av internationella entreprenörer. Beställarorganisationen har en långsiktig vision för sitt klimatarbete och strävar efter att minska koldioxidutsläppen med 25 % i samtliga skeden av de nya tunnelbaneprojekten. Syftet med denna studie är att identifiera de utmaningar och drivkrafter som påverkar i vilken mån offentliga infrastrukturprojekt kan uppnå sina mål för minskade koldioxidutsläpp i byggskedet. Studien omfattar en granskning av dynamiken i samarbetet mellan den svenska beställaren och internationella entreprenörer, med fokus på effektiviteten i upphandlingskrav, samarbete och ledningspraxis för att uppnå kunskapsdelning och lärande. På grund av studiens karaktär har en kvalitativ ansats valts. En litteraturgenomgång genomfördes för att ge en bakgrund till drivkrafter och metoder för att uppnå koldioxidreduktion i byggbranschen, medan teorin fokuserade på tidigare forskning om lärande och kunskapsdelning. Detta ledde fram till ett analytiskt ramverk som har använts i examensarbetet. Empiriska data samlades in genom dokumentanalys och semistrukturerade intervjuer med representanter för beställare och entreprenörer som var involverade i projekten. Granskningen av resultaten tyder på att beställarorganisationen utvecklar krav, men att det finns ett behov av ytterligare förtydligande och detaljering av dessa. Dessutom krävs förbättringar i processen för att attrahera och upphandla lämpliga entreprenörer. Studien identifierade utmaningar gällande kunskapsutbyte och lärande på både intra- och interorganisatorisk nivå. Dessutom lyftes individernas roll i arbetet med att minska koldioxidutsläppen fram, samt generella utmaningar för aktörer att ta hänsyn till när vid samarbete mellan offentliga organisationer och internationella entreprenörer. Rapporten avslutas med att identifiera sju grupper av utmaningar som ställdes under genomförandet av de nya tunnelbaneprojekten: resurs- och kompetensbrister, kompetens- och kunskapsluckor, sambandet mellan koldioxid och järntriangeln (tid, kostnad, kvalitet), kulturella skillnader och relationer inom organisationen, engagemang och motstånd, organisatorisk anpassning och kommunikationskomplexitet samt industriella restriktioner. En viktig slutsats är att beställaren bör klargöra sin roll i projekten och ta ställning till om de vill ta på sig uppgiften att utbilda och vägleda leverantörerna i deras kunskapsutveckling, för att på så sätt öka effektiviteten i klimatarbetet. Rekommendationer ges för att förbättra både arbetsmetoderna på projektnivå och den interna organisationens kunskap och lärande, vilket gynnar både offentliga kunder, inklusive Förvaltningen för utbyggd tunnelbana, och entreprenörer.

This report describes the process of a thesis implemented in Colombia concerning solar energy. The project was to install a self-circulating solar heating system, as well as creating exchange of knowledge regarding renewable energy. One of the two major goals of the project was to achieve a functioning solar heating system in Timbio, a village outside the city of Popayán in south west Colombia. The purpose was to use the free power from the sun and show people how to use it in a way that is not complicated or too expensive. The second major goal was to hold workshops about renewable energy in general, and solar energy in particular. The preparatory work started in October 2010 by concretizing the project, applying for scholarships and establishing necessary contacts; both in Colombia and Sweden. Research and correspondence continued throughout 2011, along with the search for finance from companies and funds to cover the project costs. The implementation took approximately three months and was finished in April 2012. However, the project was limited due to time scale and financial resources. The project was successful; a functioning solar heater and workshops. The aim to arise interest for renewable energy is fulfilled plus the aim to show how to use solar energy in a practical and useful way. / Denna rapport beskriver processen av ett examensarbete som behandlar solenergi, implementerat i Colombia. Projektet innebar en installation av en självcirkulerande solvärmeanläggning, och även kunskapsutbyte om förnybar energi. Ett av de två huvudmålen var att installera en fungerande solvärmeanläggning i byn Timbio utanför staden Popayán i sydvästra Colombia. Syftet var att använda gratis energi från solen och visa människor hur man kan använda energin på ett inte alltför komplicerat eller dyrt sätt. Det andra huvudmålet var att hålla workshops om förnybar energi i allmänhet och solenergi i synnerhet. Förberedelserna började i oktober 2010 genom konkretisering av projektet, stipendieansökningar och skapandet av nödvändiga kontakter; i Colombia och Sverige. Efterforskningar och korrespondens fortsatte under 2011 samtidigt som finansiering till projektet söktes från företag och fonder. Installationen tog ungefär tre månader och färdigställdes i april 2012. Projektet begränsades av tillgänglig tid och ekonomiska resurser. Projektet blev framgångsrikt; en fungerande solvärmeanläggning och lyckade workshops. Målet att väcka intresse för förnybar energi uppfylldes, även målet att visa hur solenergi kan användas på ett praktiskt och användbart sätt.

”Varje människa bär på en samling utav kunskap. Tänk om man kunde skapa en miljö där alla människor kunde få slå upp dörrarna till sitt lilla magasin. En miljö där man ser varje människa som en möjlighet. En möjlighet till att lära sig mer. En resurs i Kunskapsfabriken.” Kunskapsfabriken slår upp dörrarna i kvarteret Kronan och välkomnar stadens människor. Som en del utav Sundbyberg centrum bidrar byggnaden med ett center för det icke-formella lärandet där kreativitet, skapande och gemenskap är i fokus. Kunskapsutbytet, praktisk kunskap och tron på att alla människor är en möjlighet till att lära sig mer genomsyrar projektet. Kunskapsfabriken arbetar aktivt med integration och ger plats åt SFI-utbildning i programmet. Den traditionella språkundervisningen kan på så sätt kombineras med ett program för det praktiska lärandet där språket inte är en nödvändighet. Där kroppen och framförallt händerna blir det viktigaste verktyget för lärande. / ”Every individual carries a collection of knowledge. What if you could create a space where everyone could open the doors to their own little depository? A space where every individual is seen as an opportunity. An opportunity to learn more. A resource in the Factory of Knowledge.” The Factory of Knowledge opens its doors and welcomes the people of the city. As a part of central Sundbyberg it acts as a center for non-formal education where creativity, creation and community are the focal points. The sharing of knowledge, practical knowledge and the belief in every individual as an opportunity to learn more permeates the project. The Factory of Knowledge actively strives towards integration and makes space for ”Swedish for Immigrants”-education. The traditional language pedagogy can therefore becombined with a program for practical learning where language is not a necessity. Where our body and above all our hands become the most important tool for learning.