This thesis is a study that investigates how the communication in the developing process of a garment can be developed between a distributor and a supplier. The purpose is to investigate how large part of the quality assured and processed sketches can help improve the communicational issues and minimize the number of samples that are being transported between the buyer and the factory causing delays due to large distances. The study has been carried out in collaboration with a company that has been job initiator for the subject of the thesis. The main area in the method are based on a quality improving process to discover what a supplier as well as a distributor consider to be a distinct sketch. By using a survey as a data collection method, an evaluation of the fashion company`s sketches have been exercised. To reassure the quality of the sketches within the company and to investigate whether this can cause minor misunderstandings within the production department. In this study outlines of the inside of a blazer have been the focus as the company recently has experienced issues with these parts in the production of prototypes. The result is based on a comparison between two blazer prototypes that the factory has sent to the company as a first suggestion to manufacture the blazer. The conclusion highlights and evaluates the level of importance of the quality assured sketches versus the non-assured ones, and whether these are essential for the company`s desired quality and standard of the item or not. Thus, the conclusion also covers a discussion around how to fulfill the desired quality and standards of a blazer for the fashion company in question.

Background Incubators are important facilities for economic growth in society. The main purpose of incubators is to accelerate knowledge intensive firms onto their market by both providing resources and an entrepreneurial environment. Problem Companies within incubators are encouraged to share knowledge and experience with each other with the goal to stimulate development and invention of new technology. This exchange involves interaction on an inter-personal and inter-organizational level. Incubators need to create an open and transparent environment in order to enable this exchange on both levels. Purpose The purpose of this study is to enhance the understanding of how knowledge and experience exchange occurs within the context of incubator systems. By understanding how incubators can capture knowledge and learn from the incubator process, this study can contribute by insights of how the incubator process can be further improved. Method This bachelor thesis is written from an abductive approach and is based on a qualitative case study of Ideon Innovation in Lund. Five interviews contributed to the collection of empirical data where companies within incubator systems and the CEO of an incubator were included. Conclusion Knowledge exchange does not occur to the extent that theory and the management of Ideon Innovation suggests. Knowledge intensive firms constitutes each other’s networks and social environments where we have found new incubator effects such as motivation and the ability to talk out their anxiety related to their business. The match between companies close to each other within incubators can be controlled through managerial activities by the incubator to, in some degree, achieve more favorable market structures and a local environment that enables exchange of knowledge spillover. / Bakgrund                          Inkubatorer är viktiga faciliteter för ekonomisk tillväxt i dagen samhälle. Det huvudsakliga syftet för inkubatorer är att accelerera inkubatorföretag in på marknaden genom att erbjuda resurser och en entreprenöriell miljö. Problem                             Inom inkubatorer uppmuntras företag till dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till varandra med syfte till att stimulera utvecklingen och skapandet av ny innovation. Utbytet involverar interaktioner på interpersonell och interorganisatorisk nivå. Inkubatorer behöver därmed skapa en öppen och transparent miljö för att utbytet ska kunna ske på båda nivåerna. Syfte                                   Syftet med studien är att förbättra förståelsen för hur kunskap- och erfarenhetsutbyte sker inom inkubatorsystem. Genom en förståelse för hur inkubatorer kan ta åt sig kunskap och lära sig ifrån inkubatorprocessen, kan studien bidra med insikter om hur inkubatorprocessen ytterligare kan förbättras. Metod                                 Kandidatuppsatsen är skriven utifrån en abduktiv ansats och är baserade på en kvalitativ fallstudie på Ideon Innovation i Lund. Den empiriska insamlingen av data genomfördes genom fem intervjuer med företag inom inkubatorsystem och Vd:n för inkubatorn. Slutsats                               Kunskapsutbyte sker inte till den grad som teorin eller vad ledningen för Ideon Innovation förespråkar. Kunskapsintensiva företag utgör varandras nätverk och sociala miljö, och vi har funnit nya inkubatoreffekter som motivation och att företagen kan prata av sig ångest som relaterar till sin verksamhet. Genom manageriella aktiviter kan inkubatorn matcha rätt företag till att sitta nära varandra inom inkubatorn och därmed till viss grad nå mer eftertraktade konkurrenssituationer.

Organizations over the world increasingly start to realize the possibilities of the use of a social intranet, also known as Enterprise 2.0. The social intranets can be used to collaborate and communicate with colleagues in the workplace. Both Cook (2008) and Coope (Barnett, 2011) say that Enterprise 2.0 is about to fundamentally change the way organizations communicate. But do companies know how these tools can be used? The study emanates from three questions: How can social intranets be used in business? How can internal communication and collaboration get easier through the use of a social intranet? What are the possible risks with the use of social intranets? In this study we have in a qualitative manner been interviewing two companies that currently use social intranets in their daily activities – Securitas and Skåneme-jerier. The interviews where performed via telephone with two people familiar with the respective social intranets. We have also sent out a questionnaire via e-mail to a user group of each company's intranet, to gain knowledge of users' opi-nions. The interviews show that both companies agree that it is important for peers to communicate and exchange information and knowledge with each other. The so-cial intranets are used both for communication, collecting employees' knowledge, and to ease the employees information need by gathering all information at the same place. Respondents also pointed out the advantage of written information and knowledge. As it is written it is also searchable. It will also remain in the organiza-tion even though the creator might leave the company. The fact that all users can edit for example wikis and files on the intranet can be used to keep information up to date. / Organisationer börjar i allt större grad inse möjligheterna med att använda sociala intranät, också kallat Enterprise 2.0, för att samarbeta och kommunicera i arbetet. Både Cook (2008) och Coope (Barnett, 2011) menar att Enterprise 2.0 är på väg att fundamentalt ändra de sätt som en organisation kommunicerar på. Användningen av sociala verktyg, som till exempel ett socialt intranät, breder ut sig i företag världen över. Även i Sverige ökar användningen, men hur används egentligen dessa intranät? Studien tar utgångspunkt i tre frågor: Hur kan sociala intranät användas i företag? Hur kan sociala intranät användas för att underlätta intern kommunikation och samarbeten inom företag? Vilka eventuella risker finns med användningen av sociala intranät?   I studien har vi valt att kvalitativt intervjua två företag som idag använder sociala intranät i sin dagliga verksamhet – Securitas och Skånemejerier. Vi genomförde telefonintervjuer med två personer insatta i arbetet med respektive socialt intranät. Vi har också skickat ut ett frågeformulär per e-post till en användargrupp av de båda företagens sociala intranät, för att få kunskap om användarnas åsikter. Både Securitas och Skånemejerier är överens om att det är viktigt att kollegor kommunicerar och utbyter information och kunskap med varandra. De sociala intranäten används bland annat för att samla in de anställdas kunskap, i syfte att nå konkurrensfördelar.  Tanken är också att de anställda enkelt ska kunna finna all den information och hjälp de behöver på intranätet, för att kunna utföra sina dagliga affärsprocesser. Det anses också av respondenterna viktigt med en ”kommunikativ kultur” i organisationen, något som ett socialt intranät kan stödja. De anställda kan på ett enkelt sätt genom ett socialt intranät ventilera åsikter och utbyta information. De båda intranäten innehåller bloggar, forum, statusuppdateringar etcetera för att ge de anställda flera olika kanaler att använda beroende på situation. Respondenterna påpekade även fördelen med nedskriven information och kunskap. Genom att den är nedskriven är den även sökbar. Den kommer också att finnas kvar i organisationen trots att skaparen eventuellt lämnar företaget. Samtliga användare kan redigera exempelvis wikis och filer på intranätet, vilket gör att dessa behållas uppdaterade.

Sammanfattning Titel: Högt i tak - En studie om intern marknadsföring och arbetsmotivation inom fastighetsmäklarbranschen Syfte & forskningsfråga: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur anställdas arbetsmotivation influeras av intern marknadsföring. Vi vill med utgångspunkt i fastighetsmäklarbranschen, analysera, kartlägga och lyfta fram hur anställdas arbetsmotivation påverkas av: den interna kommunikationen, interna relationer samt digitaliseringens utveckling. Utifrån denna uppsats syfte, formulerades följande forskningsfråga: Hur kan intern marknadsföring användas som ett verktyg för att påverka anställdas arbetsmotivation? Metod: Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod då vi var intresserade av bakomliggande faktorer och åsikter av respondenterna samtidigt som vi ville skapa en djupare förståelse kring forskningsområdet. Vidare blev ansatsen av induktiv karaktär då vi efter bästa förmåga ville angripa studien utan att vara helt styrda av tidigare forskning. För att få en enhetlig infallsvinkel på forskningsområdet valde vi att genomföra 6 intervjuer med anonyma respondenter från fastighetsmäklarbranschen. Slutsatser: Utifrån vår analys har vi kunnat tolka en närhet mellan den valda teorin och den empiriska datainsamlingen. Vidare har vi, med stöd av vårt syfte, analyserat, kartlagt och lyft fram 8 stycken centrala motivationsfaktorer. Det framkom även att intern marknadsföring måste motsvara och uppfylla de förväntningar, önskemål och behov som finns inom en organisation.

This essay aims to investigate the affects of interaction between different professions in a municipal project. In the project, professional representatives from the social services and schools have collaborated with staff in preschool/school and exchanged knowledge to improve the work around children with antisocial behavior. It is in this essays ambition to create an understanding of how professional practitioners, with a monopoly on certain knowledge, influences the possibilities and limitations of cooperation in a municipal project. This is examined through six qualitative interviews with members of an municipal project. By using theories about professionalization, social closure, alliance strategy and social control it is possible to understand how division into professions creates opportunities and limitations of interaction exchange in collaborative projects. The main conclusion is that well-established professions exclude other professions through social closure when they threaten to challenge the established knowledge monopoly. Project members who don’t challenge the established knowledge monopoly are accepted and an alliance between professions occurs. To succeed with the exchange of knowledge in projects between different professions, it is important to establish a common vision which can gather people's different knowledge and professional backgrounds and get them to strive for a common purpose. It is important to establish interaction for making the project members feel belonging and solidarity with the group.

Industrins energianvändning medför koldioxidutsläpp som bidrar till klimatförändringar. Inom EU och Sverige eftersträvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnå båda delarna förespråkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvändning. Trots att energieffektivisering ofta är kostnadseffektivt existerar det ändå ett energieffektiviseringsgap där kostnadseffektiva åtgärder inte implementeras av olika anledningar. Energinätverk kan då vara ett potentiellt arbetssätt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling. I EU och Sverige ges redan finansiellt stöd som kan medföra att energinätverk bildas för såväl små och medelstora företag som för stora företag. Det existerar otaliga projektvarianter på energinätverk med olika uppbyggnad och utförande. Kunskapen om dessa nätverk inriktade mot energieffektivisering och energianvändning är begränsad. Arbetets syfte är därför att kartlägga svenska energinätverk för att kunna avgöra om de fungerar väl genom att utvärdera dem från ett samhällsperspektiv. För att identifiera energinätverk skedde insamling av dokument och intervjuer där slumpmässiga val tilläts i form av snöbollsmetoden. En bakomliggande förstudie har också genomförts där 8 energinätverk identifierats, vilka integrerats som en del i arbetets kartläggning. Sammantaget resulterade det i att identifiera 35 nätverksprojekt som kan bestå av enstaka nätverk, flera nätverk eller utgöra etapper för ett enskilt nätverk. De identifierade energinätverken är indelade efter större nätverk samt övriga nätverk som delats in i fyra generella nätverksformer: kluster, industridistrikt, regionala strategiska nätverk och strategiska nätverk samt alternativa nätverksformer för nätverk som inte kunde placeras in. En utvärdering har utförts med hjälp av programteori på det bakomliggande styrmedlet ”Ansökan om stöd till informations-, utbildnings- och samverkansprojekt 2013-2014” där det framkom att stödet tillåter en rad olika energinätverk och kan egentligen inte ses som särskilt styrande när det gäller utformning och genomförande av ett energinätverk. Vidare rekommenderas det att en separering görs för samverkansprojekt i form av energinätverk då det kan medföra mer riktade och konkreta energinätverk med tydligare mål och uppföljning. Detta tillåter fortfarande en variation på nätverkens uppbyggnad. Energinätverk med ett effektivt informations- och kunskapsutbyte har potentialen att medföra en innovativ företagsutveckling. Energinätverk utan en offentlig finansiering verkar inte initieras i Sverige. Avsiktsförklaringar eller avtal i de strategiska nätverken tros leda till att konkreta resultat har redovisats för nätverksprojekten i större grad än för de regionala strategiska nätverken. För de större energinätverken rekommenderas en fortsatt branschinriktning eftersom deras energianvändning är mer komplicerad att kartlägga. De övriga energinätverken bör istället prioritera intresserade deltagare som har möjlighet att träffas och sedan branschanpassa om möjligt. Detta då flera nätverksprojekt har vittnat om problem med nätverksbildandet som går ut över projektets genomförande. Vidare framstår skapandet av effektiva energinätverk som en mognadsprocess där flera bakomliggande projekt kan vara en anledning till ett kartlagt nätverksprojekt. Slutligen behövs det forskning på hur deltagande företag ser på energinätverk som ett stödjande och utvecklande styrmedel. / The industrial energy use causes carbon emissions that contribute to climate change. Simultaneously within EU and Sweden a competitive industry is pursued. In the aim to achieve both aspects energy efficiency and a reduced energy use is advocated for companies. Although energy efficiency often is cost-effective there exists an energy efficiency gap where cost-effective measures remain unimplemented for different reasons. Energy efficiency networks can in this case be a potential approach for increasing the degree of implementation, resulting in energy efficiency and company development. Financial support is already given from EU and Sweden that could lead to energy efficiency networks, for both small and medium-sized enterprises as well as for large enterprises. There exist numerous projects variations in energy efficiency networks with different structures and designs. The knowledge of these networks aimed towards energy efficiency and energy use is very limited. The aim of this work is therefore to identify Swedish energy efficiency networks in order to determine whether they work well by evaluating them from a public perspective. To identify energy efficiency networks documents where collected and interviews were held in which random selection was allowed in the form of snowball method. An underlying study has previously been carried out in which a number of networks was identified, which are integrated as a part of the work identification. Overall, this resulted in the identification of 35 different networks projects, which may consist of a single network, multiple networks or stages of a single network. The identified energy networks are divided by larger networks and other networks that have been split into four general networks forms cluster, industrial districts, regional strategic networks and strategic networks as well as alternative network forms for the networks that could not be associated. An evaluation has been performed on the underlying policy instrument “Application for financial support to information, education and collaborative projects 2013-2014” which stated that the support allows a wide range of energy efficiency networks and cannot be seen as a particular ruling in the design and implementation of an energy efficiency network. Furthermore it is recommended that a separation is made for collaborative projects in the form of energy efficiency networks in the support system since it would likely lead to more target and specific energy efficiency networks with clearer objectives and follow up. This would still allow a very large variety of network constructions. Energy efficiency networks with an efficient information and knowledge sharing has the potential to make enterprises more innovative. However, energy efficiency networks without an initial public financing does not seem to be initialized spontaneously in Sweden. Letters of intent or agreements in the strategic networks are believed to lead into reports with concrete results unlike for the regional strategic networks with no agreements. For the larger energy efficiency networks there is a point with being branch-specific because their energy use is more complex to audit. The other energy efficiency networks should instead find interested participants primarily. In combination with this, the participants should have the opportunity to meet and later on branch adapt if possible. This is because several network projects have stated problems with network formation that affects the projects. Furthermore, it appears that the creation of an efficient energy efficiency network sometimes is a maturation process in which several underlying projects can be a reason for an identified network project. Finally, we need further research on how the participating enterprises see energy efficiency networks as a supporting and developmental instrument.

<p>Bakgrund: Genom vertikala samarbeten i värdekedjan kan konkurrensfördelar skapas och parterna kan dra nytta av varandras kompletterande resurser. Brittiska aktörer inom dagligvaruhandeln har genom samarbeten uppvisat stora vinster, men på den svenska marknaden förekommer samarbete i begränsad utsträckning. Syfte: Studiens syfte är att explorativt undersöka och ge ett kunskapsbidrag kring faktorer som hindrar fördjupade vertikala samarbeten mellan handelsaktörer och leverantörer på den svenska marknaden för dagligvaruhandel. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom totalt tolv intervjuer med handelsaktörer och leverantörer, varav fyra med brittiska aktörer. Studien är en komparativ fallstudie med explorativ inriktning. Resultat: De svenska aktörerna bemöter osäkerhet och turbulens på marknaden mer passivt än de brittiska aktörerna, vilket gör det svårt att etablera samarbeten. I de svenska aktörernas relation fokuseras pris och volym, vilket gör det svårt att skapa en fördjupad relation. Vidare är egna märkesvaror en källa till misstro i relationen. Studien har också visat att när aktörernas interna samarbete är bristfälligt blir det svårt att samarbeta externt. De svenska aktörerna har också ett mer kortsiktigt perspektiv där operativa frågor tränger undan långsiktiga och strategiska frågor, såsom vertikala samarbeten. De svenska aktörernas detaljerade kontrakt påverkar förtroendet negativt och försvårar samarbetsförsök. Maktförskjutning och marknadskoncentration har skapat dåliga relationer, men även en möjlighet för handelsaktörerna att styra leverantörerna utan att samarbeta. Brittiska leverantörer agerar mer aktivt för att balansera beroendet i relationen. De svenska aktörerna betraktar inte samarbete som en konkurrensstrategi vilket är ytterligare en skillnad.</p>

Bakgrund: Genom vertikala samarbeten i värdekedjan kan konkurrensfördelar skapas och parterna kan dra nytta av varandras kompletterande resurser. Brittiska aktörer inom dagligvaruhandeln har genom samarbeten uppvisat stora vinster, men på den svenska marknaden förekommer samarbete i begränsad utsträckning. Syfte: Studiens syfte är att explorativt undersöka och ge ett kunskapsbidrag kring faktorer som hindrar fördjupade vertikala samarbeten mellan handelsaktörer och leverantörer på den svenska marknaden för dagligvaruhandel. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom totalt tolv intervjuer med handelsaktörer och leverantörer, varav fyra med brittiska aktörer. Studien är en komparativ fallstudie med explorativ inriktning. Resultat: De svenska aktörerna bemöter osäkerhet och turbulens på marknaden mer passivt än de brittiska aktörerna, vilket gör det svårt att etablera samarbeten. I de svenska aktörernas relation fokuseras pris och volym, vilket gör det svårt att skapa en fördjupad relation. Vidare är egna märkesvaror en källa till misstro i relationen. Studien har också visat att när aktörernas interna samarbete är bristfälligt blir det svårt att samarbeta externt. De svenska aktörerna har också ett mer kortsiktigt perspektiv där operativa frågor tränger undan långsiktiga och strategiska frågor, såsom vertikala samarbeten. De svenska aktörernas detaljerade kontrakt påverkar förtroendet negativt och försvårar samarbetsförsök. Maktförskjutning och marknadskoncentration har skapat dåliga relationer, men även en möjlighet för handelsaktörerna att styra leverantörerna utan att samarbeta. Brittiska leverantörer agerar mer aktivt för att balansera beroendet i relationen. De svenska aktörerna betraktar inte samarbete som en konkurrensstrategi vilket är ytterligare en skillnad.

Studiens syfte är att öka förståelsen om arbetet med klimatanpassning och hur frågan kan integreras i kommunala sektorer som inte har klimatanpassning som sitt främsta uppdrag. Genom att öka kunskapen om det praktiska arbetet inom utbildnings- samt vård och omsorgssektorer bidrar studien med insikter om faktorer som påverkar effektiviteten av integrering av klimatanpassning. Arbetet bygger på totalt 10 semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom kommunala utbildnings- samt vård- och omsorgssektorer i Norrköping. Intervjuerna gav en bred bild av medarbetarnas erfarenheter och insyn genom deras dagliga arbete. Materialet analyserades och diskuterades i relation till vad tidigare forskning kommit fram till. Resultatet visar att arbetet med klimatanpassning inom kommunen har kommit långt, men att det saknas en klar strategi för hur kommunens riktlinjer för klimatanpassning ska integreras i organisationen. Identifierade faktorer för en effektiv implementering är tydligt uppsatta mål, koordination, politiskt engagemang, ökade och riktade ekonomiska resurser samt kunskapsutbyte. / The purpose of the study is to increase the understanding of the work with climate adaptation and how the issue can be integrated in municipal sectors that do not have climate adaptation as their main task. By increasing the knowledge of the practical work in education- as well as care and nursing sectors, the study add insights into factors that influences the effectiveness of the integration of climate adaptation. The work is based on 10 semi-structured interviews with key staff within education as well as care and nursing sectors in Norrköping municipality. The interviews provided a broad overview of experiences and insights by the staff through their daily work. The material was analyzed and discussed in relation to what previous research had concluded. The results show that the work with climate adaptation within the municipality has come a long way, but that there is no clear strategy for how the municipal guidelines for climate adaptation should be integrated into the organization. Found factors for an effective implementation are clearly set goals, coordination, political commitment, increased and targeted financial resources and knowledge exchange.

The Covid-19 pandemic has forced organisations to review their working methods and adapt to the prevailing circumstances. One such change has been the need to increasingly allow employees to be onboarded and work from home. An onboarding process that is only based on digital communication has proven to be less effective and lower the understanding of the work role. Furthermore, the biggest challenge with remote onboarding is often to introduce employees to the organisation's culture and teams. This essay thus aims to describe and analyse remote onboarding in regard to the feeling of connection to the team, based on the perceptions of new employees. The research question for this thesis is thereby: - How does employees experience remote onboarding during Covid-19 and how does it affect the feeling of connection to the rest of the team? The study has an exploratory purpose and is of a qualitative approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with 15 participants who have been employed during the pandemic and experienced remote onboarding. The results of the interviews have been analysed on the basis of theories about onboarding, learning and socialisation process. The results of the study show that it is valuable to reflect on how meetings in the digital context can replace the physical meetings. Regarding the design of the onboarding process, it must beensured that the interaction space usually offered on-site must be able to be replaced digitally for a new employee to get a sense of connection to the team. The discussion of the results has also shown that knowledge exchange can be linked to organisational learning, and this is closely linked to certain aspects of how a new employee can adapt to the organisational culture and have a successful remote onboarding and socialisation process.