Companies in the learning industry are in the business-to-business marketplace and the companies focus on providing services to their customers. In service businesses delivering on the brand promise is aligned with the services employees deliver to customers. The learning industry was used to research whether a commitment to internal brand training impacts business performance. Two of the initial hypotheses were supported; a learning orientation increases commitment to internal brand training and internal brand training increases employee commitment to the brand. The third hypothesis, employee brand commitment improves business performance, was not supported. A re-specified model found. * Learning orientation directly affects Brand Training and Employee Brand Commitment * Brand Training directly affects Employee Brand Commitment and Business Performance * Employee Brand Commitment directly affects Business Performance The largest direct effect on improved business performance is employee brand training, yet it is the area with the least number of hours of training in the organizations, which provides an opportunity for practitioners.

Magister Commercii - MCom / The focus of branding is often externally focused, yet it is the employees through their direct interaction with the brand, that can make or break the brand promise. Despite the important role of employees in building the brand, they are often overlooked in brand building strategies. The purpose of the study was to test the effect of internal brand management on brand commitment and brand trust in a government organisation. Front-line employees of the South African Post Office, a state-owned organisation in South Africa was selected to collect the data using convenience sampling. Cronbach Alpha and content validity was used to test the reliability and validity of the measurement instrument. The data was not normally distributed and non-parametric tests were performed during data analysis. Descriptive statistics was used to describe the basic characteristics of the respondents and the correlation coefficient (Rho) was used to test the relationships between variables. All three hypotheses were accepted. The results are consistent with previous research, however, new developments are emerging. For front-line employees to commit to the brand, they must trust the brand, which in turn is created through brand identity. Negative external communication influences the ability of front-line employees to deliver the expected brand promise. Importantly, the role of top management in fostering internal brand management cannot be overlooked.

Purpose- The purpose of the study was to investigate how employees perceive and understand their company brand values. The aim was to show the importance of internal branding when communicating brand values in an organization to employees. Design/methodology/approach- The methodology used in this research was a quantitative survey study. Three warehouses were chosen for the study, in Älmhult, Helsingborg and Malmö. The sample was 129 employees and questionnaires were handed out to them. The data from the questionnaires were analyzed in the data program SPSS. Findings- Result from the study shows that the employees have a good understanding and share a mutual perception about the brand values. Although the employees have good knowledge the study shows that they are not committed on a personal level to the brand values. Since internal branding is about implementing the brand values with the employees the result shows that the internal branding is not as embedded as it should be in the organization. Research limitations and implications- Due to the timeframe given, the research was a cross- sectional study. A suggestion for future research is to do a longitudinal design in order to see changes over time. A theoretical implication is given to the two concepts of brand citizenship behavior and brand commitment since the results in this research are different from other studies. For the managerial implications, the commitment to the brand should be taken into consideration in the internal branding process. Originality/ value- The value that this study brings is to the internal branding process by showing the lack of brand commitment even though the knowledge about the brand values are high.

The culture within an organisation affects organisational performance in a myriad of ways, but the existing research was found by this paper to only examine organisational culture’s effect on profitability. This narrow view creates a gap between culture as a starting point for performance, and profitability as an ultimate endpoint. What about everything in between that culture has an effect on? Rather than examining organisational culture in terms of how it influences profitability, this study looks at how organisational culture influences an aspect organisational performance, specifically: its effect on brand image or on word-of-mouth referral. To do so, this paper unpacks a causal chain of influences in four chapters. The research here shows how that employees situated within the culture influences customers to promise to refer the organisation to their social connections. The literature shows that organisational culture is a context that influences most facets of business, and this context is used as a filter by employees to understand how they should behave and what they should value. This paper proposes that employees receive internal brand communications within the context of the culture. Then, they conduct their service actions according to what is expected of them within this context. Customers who interact with these employees are then coming into contact with the organisational by the proxy of customer-facing employees. These interactions between customers and employees are what causes the customer to enjoy the service experience or not. The theory shows that when a service experience is enjoyed, there is likelihood of positive word-of-mouth referral. This paper correlates that and proposes that when there is a strong degree of alignment in organisational culture, employees receive internal brand communications and conduct their service actions in strong alignment of what is expected of them. This leads to customers perceiving the organisation in a way that is favourable and causes a significant number of customers to promise to recommend the organisation.

Sociala medier blir ett alltmer vanligt verktyg för att locka potentiella arbetstagare. Professionals nord (PN) är ett bemanningsföretag som grundades 2015 med uppstart i norra Sverige, PN såsom många andra bemanningsföretag är aktiv via sociala medier för att stärka sitt varumärke. På grund av PN:s stora närvaro inom sociala medier ansågs det fördelaktigt att samarbeta i syfte att svara på studiens syfte samt frågeställningar. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer. I syfte att besvara studiens frågeställningar ansågs det även lämpligt att intervjua konsultchefer då de besitter erfarenhet av rekryteringsprocessen. Studiens ändamål var att studera konsultchefernas upplevelser och åsikter om attrahering via sociala medier. Förutom detta utforskades även potentiella förbättringsområden inom processen. Studiens huvudresultat visar hur PN använder sig av sociala medier vid attrahering av arbetstagare på ett väl fungerande sätt. Något som däremot blev tydligt var bristen på struktur och rutiner inom vissa kontor/regioner. Det som även kom fram i resultatet var att majoriteten av PN:s bilder och inlägg inte var riktade gentemot konsulter utan främst mot arbetstagare som vill arbeta internt inom PN.

Titel: “Hur motivation omvandlas till framgång” - En kvalitativ studie gällande hur frontpersonalen motiveras på IKEA Författare: Hanna Larsson, Jennica Lennartsson och Julia Olsson Handledare: Leif Rytting Examinator: Miralem Helmefalk Kurs: Kandidatuppsats, 15hp. Företagsekonomi III - Detaljhandel och Service Management. Linnéuniversitetet. VT18  Syftet med denna studie är att tydliggöra frontpersonalens betydelse för IKEA, samt vikten av deras engagemang och motivation. Vidare är även syftet med denna uppsats att undersöka hur IKEAs värdegrund samt deras arbete med internal branding påverkar personalens motivation. Avslutningsvis syftar denna uppsats till att studera hur IKEAs interna kultur påverkar personalens motivation i form av gemenskap och anda. Till dessa syften har följande forskningsfråga formulerats:  Vilket inflytande har IKEAs värdegrund och interna kultur på frontpersonalens motivation, och i vilken utsträckning kan internal branding få genomslagskraft för motivationen? Till denna uppsats har en kvalitativ undersökning med tillhörande fallstudie tillämpats. Även en abduktiv forskningsansats har använts. Primärdatan har samlats in genom intervjuer med åtta stycken anställda på IKEAs varuhus i Kalmar, fyra stycken som arbetar som frontpersonal och fyra stycken som arbetar inom chefspositioner. Det främsta syftet med intervjuerna har varit att analysera vad som motiverar de anställda utifrån de tre aspekterna: värdegrund, intern kultur och internal branding. Även kringliggande faktorer som kan ha en påverkan på motivationen har behandlats. Slutsatserna av denna uppsats består av hur olika aspekter kan påverka de anställdas motivation och hur dessa står i relation till varandra. En tydlig tendens som framkommer från undersökningen är att motivationsfaktorer är högst individuellt och det finns många aspekter som kan påverka de anställdas motivation, exempelvis gemenskap, en organisations värderingar samt karriärmöjligheter. Ytterligare en slutsats som kan dras av studien är att detaljhandelsföretag bör ta hänsyn till ett antal olika aspekter när de vill förbättra eller behålla motivationen hos de anställda. Nyckelord: IKEA, Motivation, Personal, Värdegrund, Internal branding, Intern kultur / The purpose of this study is to clarify the importance of IKEAs front staff, and also the importance of their motivation and commitment. Furthermore the aim of this study is to investigate how the concept of IKEAs values and their work with internal branding can influence the staff’s motivation. The purpose of this study is also to analyze how IKEAs internal culture affects the staff’s motivation in terms of fellowship and spirit. Out of these purposes the following research question have been formulated:  Which influence does IKEAs values and internal culture have on the staff's motivation, and to what extent can internal branding effect the motivation? For this thesis a qualitative study with an adhering case study have been made. Also an abductive research method have been applied. The primary data have been gathered by interviews with eight employees at IKEAs store in Kalmar, four of these work as front staff and the other four have manager positions. The main purpose of these interviews have been to analyze what motivates the staff based on three aspects: values, internal culture and internal branding. Other surrounding features that also may influence the motivation have been treated. The conclusions of this thesis consists of how different aspects can influence the staff’s motivation and how these relate to each other. A clear tendency that is revealed in the study is that motivational factors are highly individual, and that many different aspects can affect the staff’s motivation, for example fellowship, the organization’s values and career possibilities. An additional conclusion from the study is that retail companies should take a lot of aspects into consideration when they want to improve or retain the motivation of their staff. Keywords: IKEA, Motivation, Staff, Values, Internal branding, Internal Culture

Bakgrund: Strukturförändringar har präglat den svenska arbetsmarknaden vilket resulterat i en ökad konkurrens bland arbetsgivare. Ett aktivt employer branding-arbete blir därmed viktigare eftersom det är en möjlig konkurrensfördel. Tidigare forskning inom ämnesområdet har främst studerat en kontext av stora bolag, detta trots att de allra flesta svenska företag är SMF. Generation Z blir en allt större del av arbetskraften vilket skapar en ökad efterfrågan av mjuka, icke finansiella, värden hos arbetsgivare. Således är det avgörande att förstå hur SMF ska arbeta med sitt employer brand för att attrahera och behålla den unga generationen. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka medarbetares, tillhörande generation Z, efterfrågan av mjuka, icke finansiella, värden hos en arbetsgivare i en kontext av små- och medelstora företag (SMF) på den svenska arbetsmarknaden. Studien eftersträvar även att utforska sambandet mellan ett antal mjuka värden och lojaliteten hos medarbetare tillhörande generation Z. Detta för att skapa en förståelse för hur SMF kan arbeta med sitt employer brand gentemot generation Z. Metod: För att uppfylla studiens syfte undersöktes såväl medarbetare tillhörande generation Z som ledare i SMF. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i en förstudie för att samla in bakgrundsinformation om hur SMF idag arbetar med employer branding samt deras uppfattning om generation Z. En enkät framställdes och skickades ut till medarbetare tillhörande generationen i syfte att undersöka deras värderingar av mjuka, icke finansiella, värden samt dess samband med lojalitet. Flertalet analysmetoder, såsom multipel regressionsanalys, har nyttjats för att analysera det empiriska materialet. Resultat: Studien påvisar att generation Z värderar en tydlig och öppen kommunikation från ledaren, en trivsam social arbetsmiljö, att arbeta med något som intresserar dem, stolthet över sin arbetsgivare och ett individuellt perspektiv från ledaren. Lägst värderas utlandsresor i arbetet följt av möjligheten att arbeta hemifrån. Studien kan fastställa att stolthet över sin arbetsgivare, kultur, attraktiviteten som arbetsgivare tillsammans med identifiering med företaget har ett positivt signifikant samband med medarbetarlojalitet. / Background: Structural changes have characterized the Swedish labor market which have resulted in increased competition among employers. Therefore, employer branding becomes even more important since it is a possible competitive advantage. Previous research in the area has mainly studied the context of large companies, although most Swedish companies are SMEs. Generation Z is becoming an increasingly larger part of the workforce, which results in increased demand of employers offering non-financial values. It is therefore crucial to understand how SME should work with their employer brand to attract and retain the young generation. Purpose: This study aims to investigate what kind of non-financial values generation Z employees demand of an employer in a context of small and medium-sized enterprises (SME) in the Swedish market. The study also seeks to explore the connection between a number of non-financial values and the loyalty of generation Z employees, in order to create an understanding of how SMEs can work with their employer brand towards generation Z. Methodology: In order to fulfill the purpose of the study both generation Z employees and leaders of SMEs were investigated. Semi-structured interviews were conducted in a preliminary study to gather background information about SMEs current work with employer branding and their perception of generation Z. A questionnaire to employees of the generation was produced in order to investigate the generation's valuation of non-financial values and its relation to loyalty. Analytical methods, such as multiple regression analysis, have been used to analyze the empirical material. Conclusion: The study explains that generation Z values a clear and open communication from the leader, a pleasant social work environment, working with something that interests them, pride in their employer and an individual perspective from the leader. The least valued by generation Z is foreign trips, followed by the opportunity to work from home. The study can determine that pride in their employer, culture, attractiveness as an employer together with identification with the company has a positive significant correlation with employee loyalty

Bakgrund: Det diskuteras ideligen kring de fyra storbankerna i media angående trender och framtidsutsikter. I Sverige är utbudet av banker stort, trots det skiljer de sig inte mycket åt gentemot kunder. Företag arbetar ständigt med att positionera varumärket gentemot kunder, dock skall inte den interna marknadsföringen bortses. Företagsledningen kommunicerar internt med att förmedla värderingar samt visioner vilket motiverar de anställda. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och analysera Handelsbankens interna markandsföring samt integrationen av varumärket i organisationen för att sedan analysera effekterna utav det. Resultaten ur intervjuerna kommer att analyseras med hjälp av teorier.  Metod: En kvalitativ fallstudie med abduktion som forskningsansats. De empirska data har insamlats genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer. Samtliga respondenter var från Handelsbanken varav tre arbetar som frontpersonal samt tre chefer. Hermeneutik var en central metod för att tolka teorier samt respondenternas svar. Slutsats: I studien har vi kommit fram till att den interna marknadsföringen har en betydande roll gällande att kommunicera värderingar, visioner och organisationskultur. Detta bidrar till att frontpersonalen blir motiverade, stimulerade och engagerade i det vardagliga arbetet. Vi har identifierat ett samband med den interna marknadsföringen till att frontpersonalen är förberedda inför kundmötet. De kan uppfylla kundens förväntningar vilket leder till högre kundnöjdhet. / Background: It is continually discussed about the four major banks in media regarding trends and prospects. In Sweden there is a wide selection of banks, despite that they do not differ greatly towards customers. Banks are constantly working to positioning the brand to customers, however, they should not disregard the internal marketing. The management communicates internally to convey values and visions which motivates the employees. Purpose: The purpose of this paper is to investigate and analyze the internal marketing of Handelsbanken, and the integration of brand values in the organization to then analyze the outcoming effects. The results from the interviews will be analyzed using theories. Method: A qualitative case study with abductive research approach. The empirical data has been collected through six semi-structured interviews. All respondents were from Handelsbanken, three of them work as frontline staff and three as managers. Hermeneutics was a central method of interpreting theories as well as respondents' answers. Conclusion: The conclusions from our study are that internal marketing plays a significant role regarding communicating values, visions and organizational culture. This helps to motivate, stimulate and engage the frontline staff in their everyday work. We have identified a connection between the internal marketing and frontline staff, the management need to prepare them with values and necessary information before they face customers. They can therefor meet customer expectations which results in higher customer satisfaction.

Los esfuerzos de las marcas por fidelizar y conectar con sus clientes no solo se ven reflejados en la atención al cliente. Se reflejan en la forma en que estas pueden contar historias a través de personajes que empaticen, donde ellos transmiten valores, cultivan sentimientos en los clientes y generan emociones cada vez que tienen contacto. Estos objetivos se construyen a lo largo del tiempo, a través de estrategias de comunicación creativas que los ayudan a generar conexiones más cercanas con sus consumidores. El storytelling, es una herramienta que se utiliza para generar experiencias que ayudan a la marca a crear vínculos más cercanos con los clientes, donde se crea un ambiente en el que se comparten emociones y sueños. En esta experiencia, dentro de los servicios, los colaboradores tienen la responsabilidad de comunicar los valores de marca, creando momentos únicos que fortalezcan y ayuden en la construcción de esta. Para lo cual, el internal branding es de mucha utilidad. Esto se debe a que busca el compromiso de colaboradores en la transmisión de la esencia de marca, generando fidelidad. Un caso relevante en el uso de ambas herramientas es Starbucks, ya que comunica su valor a través de la experiencia que transmiten sus partners en los puntos de venta. Para este trabajo, será necesaria una investigación exploratoria de tipo cualitativa, llevando a cabo entrevistas a profundidad como técnica de recolección de datos, comprendiendo así si se construye una marca a través del uso del storytelling dentro del internal branding. / The efforts of brands to retain and connect with their customers are not only reflected in customer service. They are reflected in the way they can tell stories through characters who empathize, where they transmit values, cultivate feelings in clients and generate emotions every time they have contact. These goals are built over time, through creative communication strategies that help them build closer connections with their consumers. Storytelling is a tool that is used to generate experiences that help the brand to create closer links with customers, where an environment is created in which emotions and dreams are shared. In this experience, in the services area, employees have the responsibility of communicating brand values, creating unique moments that strengthen and help in the construction of the brand. For which, internal branding is very useful. This is because it seeks the commitment of collaborators in the transmission of the brand essence, generating loyalty. A relevant case in the use of both tools is Starbucks, since it communicates its value through the experience transmitted by its partners at the front desk. For this work, a qualitative exploratory research will be necessary, carrying out in-depth interviews as a data collection technique, thus understanding if a brand is built through the use of storytelling within internal branding. / Trabajo de investigación

Bakgrund: Samhällen förändras över tid. Kraven på företags ageranden i samhället har ökat, delvis på grund av en tilltagen globalisering och rörlighet, men även till följd av en ökad medvetenhet om företags påverkan på samhället. Utifrån dessa förändringar har begreppet Corporate Social Responsibility växt fram och tagit allt mer utrymme i diskussionen om företags sociala ansvar. Archie Carroll ämnade i sin CSR-pyramid att definiera gränserna för företags sociala ansvar och delades således in ansvarsområdena i fyra delar. Två utav dessa ansvarstaganden är etiskt och filantropiskt ansvar som denna studie riktar fokus på. Det etiska ansvaret omfattar aktiviteter och praxis som förväntas av samhället att företag ska utföra, men som inte har fastställts i lagar och förordningar. Det filantropiska ansvaret handlar om att företag kan vara goda samhällsmedborgare genom att bidra med sina resurser till samhället. Varken det etiska eller filantropiska ansvaret är lagstadgade, företag kan således själva välja om de vill delta i sådana aktiviteter. Det är inte enbart samhället som ställer krav på företags ageranden, utan även dess medarbetare. Det finns en avsaknad av studier som belyser medarbetarens perspektiv i frågan vilket gav inspiration till denna studie. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida medarbetare tycker att det är viktigt att företag tar ett etiskt och filantropiskt ansvar. Studien syftar även till att undersöka om etiska och filantropiska ansvarstaganden påverkar medarbetares benägenhet att identifiera sig med ett företag. Metod: Studien utgår ifrån en deduktiv ansats där hypoteser testas och analyseras. En kvantitativ metod valdes och en enkätundersökning genomfördes för insamling av datamaterialet. Medarbetarna som besvarade enkäten arbetar på köpcentret Asecs i Jönköpings kommun. Slutsats: Sammanställningen av enkäten visar att medarbetare tycker att det är viktigt att företaget tar ett etiskt ansvar. Det filantropiska ansvarstagandet ansågs inte som lika viktigt. Sammanställningen visar även att etiskt och filantropiskt ansvarstagande gör medarbetare mer benägna att identifiera sig med företaget. / Background: Communities change over time. Demands for corporate actions in society have increased, partly because of increased globalization and mobility, but also as a result of increased awareness of companies' impact on society. Based on these changes, the concept of Corporate Social Responsibility has grown and taken up space in the discussion about corporate responsibility. In his CSR pyramid, Archie Carroll intended to define the boundaries of Corporate Social Responsibility and divided the responsibility into four parts. Two of these responsibilities that this study focuses on are ethical and philanthropic responsibility. Ethical responsibility is activities and practices that society expects companies to carry out, but which have not been established in laws and regulations. The philanthropic responsibility is that companies can be good citizens by contributing their resources to society. Neither ethical nor philanthropic responsibility is statutory, so companies can choose whether or not to participate in such activities. It is not only society that sets demands on corporate actions, but also its employees. There is a lack of studies that shed light on the employee's perspective on the issue, which inspired this study. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether employees think it is important that companies take ethical and philanthropic responsibility. The purpose is also to investigate whether ethical and philanthropic responsibility affects employees' tendency to identify with a company. Method: The study is based on a deductive approach where hypotheses are tested and analyzed. A quantitative method was chosen and a survey was conducted to collect the data material. The employees who answered the questionnaire work at Asecs shopping center in Jönköping. Conclusion: The compilation of the survey shows that employees think it is important that the company takes ethical responsibility. Philanthropic responsibility was not considered as important. The compilation also shows that ethical and philanthropic responsibility makes employees more inclined to identify with the company.