<p>Rubrik: Ensam är stark, men tillsammans är vi starkare?</p><p>Problem: Synen på småföretagande har förändrats genom tiderna. Länge ansågs inte småföretagande som en viktig del i samhällsekonomin. Idag däremot, är småföretag centrala i Sveriges såväl som världens ekonomi då de utgör en betydande del av den ekonomiska tillväxten. Som småföretagare idag är det vanligt med problem som tidsbrist, för stort informationsflöde och avsaknad av affärskompetens. Det ställs även större krav på de mindre företagen att kunna anpassa sig till den ökade globaliseringen av marknaden. Denna problematik ligger till grund för organisationsskapande. Ett sätt för företag att träffa andra som befinner sig i samma situation och dra nytta av varandras erfarenheter. Företagarna är en organisation som verkar för att skapa ett bättre företagsklimat för dagens småföretagare. Trots att Företagarna tillhandahåller olika främjande tjänster för sina medlemmar är osäkerheten stor kring medlemmarnas behov och intressen. Av denna anledning har vi fått i uppdrag att undersöka vad Företagarna kan göra för att möta sina medlemmars önskemål. Vår problemformulering är därför: Vilka attityder och förväntningar har Företagarnas medlemmar i Umeå på organisationen?</p><p>Syfte: Det huvudsaliga syftet med denna studie är att kartlägga medlemmarnas uppfattning vad gället medlemskapet i Företagarna. Studien har även ett antal delsyften där vi kommer att redogöra för argument till varför ett företag väljer att vara medlem i en organisation som Företagarna. Vidare kommer vi att analysera och vägleda vad Företagarna bör arbeta framtidsmässigt med för att tillfredställa sina medlemmars behov. Vi avser även att undersöka vad medlemmarna redan vet om Företagarna idag, och huruvida kommunikationen organisation och medlemmar emellan fungerar.</p><p>Teori: Teorikapitel bygger på problembakgrunden och består av fyra olika huvuddelar; organisation och nätverk, kommunikation, tillväxt i småföretag samt kompetensutveckling.</p><p>Metod: Vi valde att använda oss av en kvantitativ undersökningsmetod i vår studie. Undersökningen genomfördes med hjälp av postenkäter då vi ansåg detta tillvägagångssätt vara mest lämpligt eftersom Företagarnas medlemmar är belägna på olika platser runt om i Umeåregionen.</p><p>Resultat: Utifrån våra resultat kan vi konstatera att Företagarnas medlemmar överlag visar ett lågt intresse för organisationen samt att deras förväntningar på medlemskapet inte uppfylls. Detta resultat finner vi bero på det faktum att medlemmarna inte upplever att organisationen bryr sig om dem som medlem. De uppfattar inte att organisationen skapar bättre förutsättningar för medlemmarna att starta, driva, utveckla och äga deras företag. Detta anser vi är en stark anledning till att Företagarnas medlemmar troligtvis inte vill fördjupa sitt engagemang i organisationen.</p>

Rubrik: Ensam är stark, men tillsammans är vi starkare? Problem: Synen på småföretagande har förändrats genom tiderna. Länge ansågs inte småföretagande som en viktig del i samhällsekonomin. Idag däremot, är småföretag centrala i Sveriges såväl som världens ekonomi då de utgör en betydande del av den ekonomiska tillväxten. Som småföretagare idag är det vanligt med problem som tidsbrist, för stort informationsflöde och avsaknad av affärskompetens. Det ställs även större krav på de mindre företagen att kunna anpassa sig till den ökade globaliseringen av marknaden. Denna problematik ligger till grund för organisationsskapande. Ett sätt för företag att träffa andra som befinner sig i samma situation och dra nytta av varandras erfarenheter. Företagarna är en organisation som verkar för att skapa ett bättre företagsklimat för dagens småföretagare. Trots att Företagarna tillhandahåller olika främjande tjänster för sina medlemmar är osäkerheten stor kring medlemmarnas behov och intressen. Av denna anledning har vi fått i uppdrag att undersöka vad Företagarna kan göra för att möta sina medlemmars önskemål. Vår problemformulering är därför: Vilka attityder och förväntningar har Företagarnas medlemmar i Umeå på organisationen? Syfte: Det huvudsaliga syftet med denna studie är att kartlägga medlemmarnas uppfattning vad gället medlemskapet i Företagarna. Studien har även ett antal delsyften där vi kommer att redogöra för argument till varför ett företag väljer att vara medlem i en organisation som Företagarna. Vidare kommer vi att analysera och vägleda vad Företagarna bör arbeta framtidsmässigt med för att tillfredställa sina medlemmars behov. Vi avser även att undersöka vad medlemmarna redan vet om Företagarna idag, och huruvida kommunikationen organisation och medlemmar emellan fungerar. Teori: Teorikapitel bygger på problembakgrunden och består av fyra olika huvuddelar; organisation och nätverk, kommunikation, tillväxt i småföretag samt kompetensutveckling. Metod: Vi valde att använda oss av en kvantitativ undersökningsmetod i vår studie. Undersökningen genomfördes med hjälp av postenkäter då vi ansåg detta tillvägagångssätt vara mest lämpligt eftersom Företagarnas medlemmar är belägna på olika platser runt om i Umeåregionen. Resultat: Utifrån våra resultat kan vi konstatera att Företagarnas medlemmar överlag visar ett lågt intresse för organisationen samt att deras förväntningar på medlemskapet inte uppfylls. Detta resultat finner vi bero på det faktum att medlemmarna inte upplever att organisationen bryr sig om dem som medlem. De uppfattar inte att organisationen skapar bättre förutsättningar för medlemmarna att starta, driva, utveckla och äga deras företag. Detta anser vi är en stark anledning till att Företagarnas medlemmar troligtvis inte vill fördjupa sitt engagemang i organisationen.

Företagsvärlden, med avseende på företagets mognad och om de väljer hemmamarknaden eller den internationella marknaden som den primära, tidigare var indelad i tre större områden. Dock har det under de senaste åren skapats en fjärde typ av företag, Born Globals. Dessa företag utnyttjar det faktum att världen virtuellt sett har blivit mindre, exempelvis genom användandet av Internet. Dessa verkar skilja sig från de traditionella företagen i både struktur och tillvägagångssätt. Vi analyserar därför i denna studie möjligheten att applicera traditionella affärsmodellsteorier på de nya Born Global företagen. Studien avser även delvis att identifiera potentiella faktorer för teoretiskt skapande av nya affärsmodellsteorier, men också till att identifiera en grund till en modell som Born Global företagen praktiskt kan använda i uppstartsfasen. Hur kan dagens traditionella affärsmodellsteorier appliceras på de moderna Born Global företagen, vilken är den eventuella diskrepansen och varför? För att besvara problemformuleringen på bästa sätt genomförde vi fyra djupintervjuer med nystartade företag som avser operera på den internationella marknaden redan i uppstartsfasen. Vid intervjuerna ställdes frågor kring det faktiska tillvägagångssättet företagen haft, men också frågor kring incitament till uppstarten. För att på bästa sätt analysera resultatet av den empiriska studien har vi tagit stöd i olika teorier. Dessa utgörs exempelvis av nätverkande, Flamholtz sexstegspyramid men också Uppsalamodellen. Denna modell har legat till grund för i stort sätt all övrig forskning kring internationaliserande företag. Vi identifierar en del tydliga kopplingar till att dessa modeller och teorier är applicerbara även på Born Globals, men vi ser också att de på flera signifikanta punkter skiljer sig. Detta ledde till att vi skapade en egen modell, baserad på det empiriska resultatet intervjuerna gav oss. Vi sammanlänkade dessa med de befintliga modellerna och teorierna för att sedan skapa den modell vi kallar I-STAND-modellen.

Sammanfattning   BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande konsulter som inredare och deras beskrivning samt användande av nätverkande. Egenföretagande konsulter är den målgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingår i en komplex och flexibel arbetssituation. Utifrån den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrån nätverkande belysts i relation till hälsa som välmående. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med denna studie är att studera nätverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill säga, utveckling av förmågor, färdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förståelse för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande konsulter i inredningsbranschen, beskriver och använder nätverkande som en källa till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers välmående i arbetslivet. Frågeställningarna löd: 1) Hur beskriver och använder egenföretagande konsulter nätverkande som ett sätt att utveckla sin kompetens? 2) Kan nätverkande inom en praktikgemenskap bidra till individers kompetensutveckling såväl som välmående i arbetslivet och i så fall, på vilket sätt? 3) Vilken betydelse har de egenföretagande konsulternas förmåga att nätverka för deras lärande? METOD: Studien har inspirerats av en hermeneutisk kvalitativ, abduktiv metodansats och har utförts genom intervjuer med sex stycken egenföretagande inredningskonsulter. Analys och tolkning utfördes genom att meningsbärande enheter kodades med stöd i en kvalitativ innehållsanalys samt behandlades utefter en mogen, hermeneutisk tolkning. RESULTAT: Studiens resultat visade att studiens informanter använde nätverkande på olika vis, en del öppnade upp för nätverkande via sociala medier, medan andra föredrog ett personligt och direkt möte. Resultaten redogjorde även för att motivation och vilja till att nätverka var viktiga aspekter för att få ut något kompetensutvecklande av nätverkandet. Andra resultat som visades var att informanterna verkar identifiera sig i sin praktikgemenskap genom nätverkande, samt se detta som en del av vad som utgör deras välmående i arbetslivet. DISKUSSION OCH SLUTSATS: I diskussionen förs ett resonemang om att förmågan att nätverka är av betydelse för individers kompetensutveckling, glädjen och utmaningarna i att nätverka i en praktikgemenskap, samt att lärande och identitetsskapande står i relation till hälsa som välmående vilket bekräftas genom tidigare forskning och teorier. Slutsatsen inbegriper den hälsopedagogiska aspekten genom att belysa den relation som finns mellan begreppen lärande, utveckling och hälsa samt hur de kan förstås i relation till varandra. NYCKELORD: Nätverkande, egenföretagande, kompetensutveckling, praktikgemenskap, lärande, identitet, välmående. / Abstract   BACKGROUND: This study involving self-employment consultans as interior designers and their description and use of networks. Self -employment consultans is the target group who’s representing this studys’ informants, on the occasion of their complex and flexible work situation. Based on the self-employment situation has this group of informants description of competence development, based on the networking, been illustrating the relation to health as well-being. OBJECTIVE: The purpose of this study was to study the importance of networking for competence development, ability and professional knowledge in a vocational profession. More specifically, the purpose is to seek an understanding of how individuals, who share a Community of Practice in form of self-eployment interiorconsultans, describe and use networking as a source for competence development and if this could contribute to this individuals well-being in their work situation. The questions were: 1) How does self- employment consultans describe and use networking as a way to develop their competence? 2) Is networking trough Community of Practice able to contribute to competence development for individuals, as well as well-being in their work situation and if so, in which way? 3) What is the importance of the self-employed consultants' ability to network for their learning? METHOD: The study was inspired by a hermeneutic qualitive and abductive research approach and has conducted interviews with six self-employed interior design consultants. The analysis and interpretation was performed by meaningful units were coded and processed along a mature, hermeneutic interpretation. RESULTS: The study results showed that the study's informants used the networking in various ways, some opened up networking trough social media, while others preferred a personal meeting. The results are also presented for motivation and willingness to networking, were important aspects to get something out competence development of networking. Other results that appeared was that the informants seem to identify themselves in their Community of Practice through networking, and see this as part of what constitutes their well-being at work. DISCUSSION AND CONCLUSION: In the discussion is an argument that the ability to network is relevant for individuals' skills, the joy and challenges to network in a Community of Practice, and that learning and identity formation is related to health as prosperous as confirmed by previous research and theories. The conclusion includes the health educational aspect by highlighting the relationship that exists between the concepts of learning, development and health, and how they can be understood in relation to each other. KEYWORDS: Networking, entrepreneurship, skills development, Community of Practice, learning, identity, well-being.

Introduktion: Det finns en obalans mellan könen i entreprenöriellt deltagande, vilket är ett område som anses vara en nyckelfaktor för den ekonomiska tillväxten. Vi ser indikationer i befintlig litteratur på att kvinnliga entreprenörer är i ett ofördelaktigt läge gällande att uppnå god nätverkskvalitet, och att de verkar uppleva särskilda utmaningar vid nätverkande. Det finns tecken på att dessa omständigheter kan vara mer påtagliga för nya verksamheter. Vidare kan kvinnors ogynnsamma nätverksposition vara särskilt intressant att utforska i techbranschen med hänsyn till dess relativt nya existens samt mansdominans. Tidigare forskning har studerat ämnet dels ur ett dynamiskt perspektiv, dels i andra kontexter. Däremot finns begränsat med studier som gjorts under en fas av verksamhetens livscykel i en specifik bransch. Utifrån denna problembakgrund besvarar vi problemformuleringen: Hur hanteras och utvecklas nätverk av kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter i Sverige, samt vilka är deras utmaningar i samband med nätverkande? Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur nätverk hanteras och utvecklas av kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter inom techbranschen i Sverige, samt synliggöra vilka deras utmaningar i samband med nätverkande är. Med denna kunskap kan vår uppsats förhoppningsvis hjälpa beslutsfattare och företagare att förstå kvinnliga entreprenörers nätverk, och i förlängningen bidra till att öka det kvinnliga entreprenöriella deltagandet. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är byggd på tidigare forskning om entreprenörskap och nätverk; beskrivet både specifikt för kvinnliga entreprenörer och generellt. Därutöver inkluderas nätverksteorier om styrkan i svaga band och strukturella hål samt begreppet inbäddning.   Metod: Studien utförs med en kvalitativ forskningsmetod och ett deduktiv angreppssätt. Urvalet är ett bekvämlighets- och målinriktat urval med fokus på kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter i den svenska techbranschen. Med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod samlas data in från åtta kvinnliga entreprenörer. Data som transkriberas, kodas och kategoriseras i en tematisk analys. Slutsats: Studien resulterar i slutsatsen att kvinnliga entreprenörer använder en balanserad variation av relationer i sina entreprenöriella nätverk, och således hanterar effektiva nätverksstrukturer. Därutöver har de ett strategiskt nätverksbeteende då entreprenörerna ägnar tid och energi åt att skapa nya värdefulla relationer, samtidigt som de även fokuserar på att underhålla existerande kontakter. Kombinationen av dessa nätverksprocesser skapar en balans i deras nätverksbeteende, vilket ger förutsättningar för att kunna nyttja olika kontakter i de situationer som deras resurser efterfrågas. Några av de utmaningar som de kvinnliga entreprenörerna upplever i samband med nätverkande är tillgång till relevanta nätverk, maskulin kultur, kvinnonätverk och föräldraskap. I vår slutsats konstaterar vi även att kvinnornas olikartade bakgrunder och erfarenheter också kan påverka deras initiala tillgång till betydelsefulla nätverk.

Forskningsfråga: Vilka faktorer kan hjälpa studenter som strävar att bli entreprenörer, från idé till produkt/tjänst på marknaden? -          Hur kan den strävande entreprenören förbereda sig på hinder och på så sätt underlätta processen?   Syfte: Syftet med forskningen är att kunna ge information om faktorer som kan hjälpa studenter som strävar efter en karriär som entreprenör vid uppstartsfasen av sin entreprenöriella process. Med det menas fasen som pågår från idéstadiet till produkt/tjänst på marknaden. Hur eget agerade och entreprenöriellt beteende kan påverka möten med hinder och hur den blivande entreprenören ska gå vidare efter motgångar under processen. Dessa råd ska även vara tilltalande för personer som vill starta en entreprenörsresa.   Metod: Kvalitativ metod, systematisk litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med verksamma entreprenörer.   Sammanfattning: I detta arbete kommer ett kandidat-examensarbete presenteras i innovationsteknik. Forskningen kommer mynna ut i en handbok med råd för studenter som strävar efter en karriär som entreprenör och kan se handboken som ett hjälpmedel i processen idé till produkt/tjänst på marknaden. Handboken kommer att arbetas fram genom studier kring entreprenöriellt beteende samt kompletteras med entreprenörers erfarenheter och lärdomar från misslyckade samt lyckade projekt. Entreprenörerna som kommer delta ska ha gått igenom processen idé till realiserad tjänste- eller produktidé inom de senaste tio åren.

I dagens samhälle ökar intresset för, och vikten av, småföretagande alltmer. För den enskilde entreprenören handlar det om att en dröm kan gå i uppfyllelse, medan det för hela samhället innebär ett bidrag till ökad tillväxt. En viktig aspekt i sammanhanget är att små företag behöver byggas upp på ett sätt som ger en hållbar utveckling på lång sikt.Att utforma en marknadsplan kan hjälpa företag att definiera verksamheten och identifi-era konkurrensfördelar. Planen är därmed ett verktyg för att nå lönsamhet och utveckling på lång sikt. Uppfattningen i litteraturen är dock att marknadsplanering inte är generellt tillämpbart i alla typer av företag. Anledningen till det är små företags unika förutsätt-ningar. Forskare är av skilda åsikter och menar att entreprenörer måste välja att antingen arbeta ad hoc eller med stöd av planering.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag kan arbeta med marknads-planering, så att de på ett effektivt sätt kan kombinera kreativitet och innovation med planering för att överleva de första kritiska åren och bli konkurrenskraftiga. Studien är av kvalitativ karaktär och är baserad på en fallbeskrivning av tvåmannaföretaget BittraBritta. Genom en semistrukturerad intervju med ägarna har det framkommit att de upplever att sitt breda produkt- och tjänsteutbud har lett till att företaget och dess erbjudande är svårt att definiera och kommunicera.Studien visar att det behövs ett mer långsiktigt tänkande i små företag. Det är dock viktigt entreprenörsandan inte kommer i skymundan av planering, utan att innovationen och kreativiteten i företaget fortsätter att stimuleras. Studien har mynnat ut i modellen Den lilla marknadsplanen, vilken är en arbetsmetod som syftar till att hjälpa små företag att kombinera kreativitet med planering. Genom att tänka långsiktigt, arbeta mer marknadsorienterat och planera kan entreprenören uppskatta den framtida lönsamheten i företaget och olika projekt. Det ger även en översikt kring hur företagets resurser kan fördelas så att de räcker till, eftersom det gäller att se att projekt kan underhållas efter att de startats. Genom att bli mer selektiva i satsningar på projekt kan företagaren få mer tid till att vara kreativ. På så vis kan planering leda till bättre kvalité på projekt från början till slut, vilket i sin tur bidrar till en ökad lönsamhet.

Our society has faced monumental changes and therefore our working life has changed as well. We are now in the twentieth first century and still our labor market is gender-segregated. Today networking is an important part of working life and one cannot emphasize enough the importance of having good connections in your network. Networking is now seen as an important tool when it comes to your career. In the past networking has been the men’s arena and it has almost been seen as a male institution. Women networks have now emerged and one can see more and more women engaging together. But how does it really appear in real life? In our survey we have been interviewing 6 women leaders all engaging in several professional networks. We have asked them how they use their networks, both their women-only networks and the gender-mixed. But above all we have been interested in knowing how the women support each other and whether the women are helping each other career wise. Our theoretical framework has it is focus in gender research but we have also been helped by leader management literature. Our wish is to give a comprehensive understanding. The social structures will follow through the paper. Our hope is that networking can help lift women so that we can get a more equal gender balance among leaders on the Swedish labor market. In our analysis and discussion we have been able to identify that networking in general is of great importance to the interviewed women in our survey. Gender-mixed and women-only networks are complementary. It is noticeable that women use them in different ways. The women-only networks have a tendency of relational characteristics and are used as a support function. The gender-mixed networks are seen upon as more rational and are used in a more business like way. But one can also see that the women consider the male and gender-mixed networks as easier to be a part of. And based on the results we have also identified that the gender system has a big impact on the women’s relations between each other. As mentioned before networking in general is an important tool career wise. And the results show that the women agree with that. At the same time they stress that the women-only network are without power. Which means, that if you want to climb in your career you will have to join the male or gender mixed networks because they are the once with the power.

The need to manage an unpredictability and to defuse uncertainties in the market is of great interest for SMEs, especially since many actors are forced to interact almost instantly upon inception. The strategic management of SMEs, within a networking context and through their internationalization process, is the primary focus of this research paper. Building on discoveries from the clean tech industry and facilitators surrounding those actors, the knowledge of firm´s network embeddedness and the importance of a network proficiency for business development is discussed as a point of supply to strategic actions in a highly competitive environment. A conceptual model is constructed, building on existing theories regarding internationalization to further expand current theories regarding networks, entrepreneurial effectuation, International Entrepreneurship (IE), International Business (IB), in order to create an applicability for an industry that is notably influenced by the political sphere. The analysis, stemming from an explorative multiple case study, illustrates the empirical data through the conceptual model. Key findings include that the environment can be said to be partly non-conducive for SMEs international venturings, due to the disruptive nature of the technologies and at times opposing cognitive mindsets. The conclusion points to a general need for an ability to augment a liable position through a mastery within networking realms along with a purposeful cognition, something these authors have labeled a Networking intelligence (NI) in its entirety. NI would, for this reason, be equivalent to obtaining a mastery within three networking dimensions with the additional feed-in mechanism of purposeful cognition. NI would as such constitute an advantage, ultimately leading to firms gaining a greater impact in regards to a commercial development through an internationalization processes. NI would in this regard act as a facilitator for growth, promoting more effective, efficient, and possibly more balanced actions on the international scene. NI would also enable SMEs to mirror the capabilities of an embedded MNC, with its heterogeneous resources.

Having recognized the merits of social capital research within other study areas, the authors of this degree project take a look at this concept from a relatively untouched perspective, banks. Social capital has long been a staple in both political science as well as sociology discourse. In recent history, the principles of social capital theory, which entail deriving benefits from building and nurturing social relationships, have been applied to a limited number of organizational contexts. The banking industry is one such organizational context that has remained relatively untouched by the extant body of research on the concept. Given the implied fixation of banks on more so financial capital than social capital, the authors of this degree project found this perspective to be a potentially interesting area of research. Social capital’s strong emphasis on trust also made the bank context appealing as the current climate within the financial services industry is that of widespread distrust, from the outside world, as a result of the financ ia l crisis of 2007 to 2009. As a consequence, the following research question emerged: how do banks invest in social capital? The purpose of this study has thus been to gain insight s into how social capital is invested in by banks, through their network reach, from these banks’ own perspectives, using a qualitative research method. In order to do so, the authors delved into the body of research on social capital and accounted for relevant elements therein, thereby laying the theoretical foundation for an exploratory study. Amongst other elements, this study features a tri- dimensional view of social capital, which has constituted one of the bases upon which banks’ practical approach to the phenomenon have been analyze. This study, which gives credence to a subjective view of reality, provides insights into the social capital investment activities of eight Swedish banks. Furthermore, this study, which depicts sampled banks’ situation in the spring of 2014, analyzes each organization individually based on data derived from semi- struct ured interviews, while making on inferences rooted in theory. What has been found is that banks do not seem to engage in the investment of social capital to the degree that is typical for the concept. Rather, banks have been observed to prefer more superficial, or weak, ties to other parties, more so than strong ones. Furthermore, this study uncovers the lack of bonding among bank members and their ability to attain social capital assets without, in actual fact, needing to invest in deep - seated relationships. Moreover, the completio n of this study calls for inquisitions into other low trust industries, amongst other future research area suggestions. Implications for both the practical and academic worlds are also provided, there among this study's contribution to banking industry constituents in the form of a look into the current techniques used to build relationships by their banking counterparts.