Introduktion: Det finns en obalans mellan könen i entreprenöriellt deltagande, vilket är ett område som anses vara en nyckelfaktor för den ekonomiska tillväxten. Vi ser indikationer i befintlig litteratur på att kvinnliga entreprenörer är i ett ofördelaktigt läge gällande att uppnå god nätverkskvalitet, och att de verkar uppleva särskilda utmaningar vid nätverkande. Det finns tecken på att dessa omständigheter kan vara mer påtagliga för nya verksamheter. Vidare kan kvinnors ogynnsamma nätverksposition vara särskilt intressant att utforska i techbranschen med hänsyn till dess relativt nya existens samt mansdominans. Tidigare forskning har studerat ämnet dels ur ett dynamiskt perspektiv, dels i andra kontexter. Däremot finns begränsat med studier som gjorts under en fas av verksamhetens livscykel i en specifik bransch. Utifrån denna problembakgrund besvarar vi problemformuleringen: Hur hanteras och utvecklas nätverk av kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter i Sverige, samt vilka är deras utmaningar i samband med nätverkande? Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur nätverk hanteras och utvecklas av kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter inom techbranschen i Sverige, samt synliggöra vilka deras utmaningar i samband med nätverkande är. Med denna kunskap kan vår uppsats förhoppningsvis hjälpa beslutsfattare och företagare att förstå kvinnliga entreprenörers nätverk, och i förlängningen bidra till att öka det kvinnliga entreprenöriella deltagandet. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är byggd på tidigare forskning om entreprenörskap och nätverk; beskrivet både specifikt för kvinnliga entreprenörer och generellt. Därutöver inkluderas nätverksteorier om styrkan i svaga band och strukturella hål samt begreppet inbäddning.   Metod: Studien utförs med en kvalitativ forskningsmetod och ett deduktiv angreppssätt. Urvalet är ett bekvämlighets- och målinriktat urval med fokus på kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter i den svenska techbranschen. Med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod samlas data in från åtta kvinnliga entreprenörer. Data som transkriberas, kodas och kategoriseras i en tematisk analys. Slutsats: Studien resulterar i slutsatsen att kvinnliga entreprenörer använder en balanserad variation av relationer i sina entreprenöriella nätverk, och således hanterar effektiva nätverksstrukturer. Därutöver har de ett strategiskt nätverksbeteende då entreprenörerna ägnar tid och energi åt att skapa nya värdefulla relationer, samtidigt som de även fokuserar på att underhålla existerande kontakter. Kombinationen av dessa nätverksprocesser skapar en balans i deras nätverksbeteende, vilket ger förutsättningar för att kunna nyttja olika kontakter i de situationer som deras resurser efterfrågas. Några av de utmaningar som de kvinnliga entreprenörerna upplever i samband med nätverkande är tillgång till relevanta nätverk, maskulin kultur, kvinnonätverk och föräldraskap. I vår slutsats konstaterar vi även att kvinnornas olikartade bakgrunder och erfarenheter också kan påverka deras initiala tillgång till betydelsefulla nätverk.

Underpricing is a subject that is well documented, there is a lot of different theories that claims special traits of companies that affect underpricing which some of these are age, growth and size of a company. There is also a difference amongst industries and especially the Tech industry which show a higher percentage of underpricing. Baker Mckenzie reports that the number of IPO: s in Sweden will grow in 2017, further one can see that under the year 1980-2011 there was an average underpricing of 27,3 percentage in Swedish companies. The study aims to analyze if there is a difference in underpricing within the first day when it comes to the Tech industry and the markets as a whole. The study also intends to prove that there is a significant relationship between underpricing, age, revenue growth, revenue and number of employees. Data was collected from databases and was analyzed through a regression analysis and comparing underpricing between the Tech industry and the other companies in the study. These analyzes was used to accept or reject the studies four hypothesizes and answer the questions of the study. The analysis and research showed a higher underpricing amongst the Tech industry then the rest of the companies but the study could not prove a significant relationship between underpricing and age, turnover growth, revenue and number of employees. / Underprissättning är ett ämne som är välstuderat och väldokumenterat, det finns många teorier som hävdar vilka egenskaper hos ett bolag som påverkar till underprissättning. Några av de faktorerna är ålder, tillväxt samt storlek. Det finns en skillnad bland branscher enligt tidigare undersökningar som hävdar att Tech branschen underprissätts i högre grad jämfört med andra branscher. Baker Mckenzie rapporterar att börsnoteringar i Sverige kommer öka under 2017, vidare kan man se att under åren 1980–2011 var det i snitt en första dagsavkastning på 27,3 procent på svenska börsnoteringar. Syftet med studien är att analysera om det finns en skillnad på första dagens avkastning inom Tech branschen jämfört med marknaden som helhet, studien ämnar också att påvisa om det finns signifikanta samband mellan underprissättning och ålder, omsättningstillväxt, omsättning samt antalet anställda. Information har samlats in från databaser och analyserats genom en regressionsanalys samt en komparativ studie av prissättning mellan Tech branschen och resterande branscher. De genomförda analyserna användes för att acceptera eller förkasta studiens fyra hypoteser samt svara på studiens frågeställningar. Analyserna och forskningen påvisade en större grad av underprissättning bland Tech bolagen än övriga bolag men studien kunde ej påvisa ett signifikant samband mellan underprissättning och bolagets omsättning, ålder, antal anställda samt omsättningstillväxt.