Syfte: Vilken effekt som publiceringar från media med dåliga ekonomiska tider har på aktiespararna på stockholmsbörsen samt undersöka om dessa nyheter påverkar aktiepriset på ett negativt eller positiv samt hur aktiesparare reagerar på ekonomiska indikationer samt om aktiespararens utbildningsnivå har någon effekt på om aktiespararen använder sig av media som beslutsunderlag i sin aktiehandel. Metod: Det är två undersökningar varav den ena är en kvantitativ enkätundersökning utan kvalitativa element. Den andra är ett stickprov på aktiekurser i samband med specifika artiklars publiceringsdatum. Slutsats: Utifrån de resultat som presenterats så går det att utläsa att aktiesparare sällan använder sig av media som beslutsunderlag när de handlar med aktier samt så finns inget negativt samband med de valda artiklarna och aktiekursen. Det fanns dock ett sammanband i det att aktiesparare med högra utbildning är mindre benägna att använda sig av media och dess indikationer som beslutsunderlag i deras handel med aktier. Fortsatt forskning: Det finns flera intressanta undersökningsfrågor kvar, bland annat så skulle undersökningen behövas göras på mer än ett område av media samt på flera olika områden av aktiemarknaden än dagligvaruhandeln. En annan intressant fråga är att enligt enkätundersökningen så är många aktiesparare högt utbildade inom ämnet men är fortfarande osäkra på deras effekt på aktiemarknaden när de handlar. Uppsatsens bidrag: Ett försök till att undersöka om media skapar sina egna självuppfyllande profetior i samband med att de publicerar nyheter med en negativ vinkling på det kommande ekonomiska klimatet. Enligt undersökningen så har inga tidningsartiklar någon märkbar effekt på aktiekursen.

<p>Sammanfattning</p><p>Behovet för företag inom dagligvaruhandeln av att anpassa sig till en ökad förändringstakt är ett fenomen som inte studerats tidigare. Denna studie utgår därför ifrån generell managementlitteratur som behandlar förändring för att bilda en teoretisk referensram, som sedan används för att analysera situationen på ett företag inom dagligvaruhandeln. Studien har genomförts utifrån metoden för en fallstudie, då syftet har varit att ge en djupare beskrivning av situationen på ett undersökt företag. Frågeställningen har besvarats utifrån ett ledningsperspektiv och resultatet består av en lista med förslag på åtgärder som företagsledningen kan genomföra för att öka företagets förmåga att möta förändring.</p><p>Den rådande situationen på marknaden som det undersökta företaget befinner sig på, ledde till följande problemformulering:</p><p>Hur kan ett undersökt företag inom dagligvaruhandeln anpassa sig för att möta den ökande förändringstakten på marknaden?</p><p>Genom att analysera resultatet från tre intervjuer med personer på olika nivåer i det undersökta företaget relativt den teoretiska referensramen, kan det konstateras att anpassningen som den studerade organisationen måste genomgå för att förbättra sin förmåga att möta förändring, inte kan sammanfattas i några få termer. Det handlar i stället om en rad små justeringar som måste genomföras successivt.</p><p>Förslag till förändringar är bland annat att förskjuta ansvaret för att ta fram strategier, från företagsledningen till mellanchefer och butikschefer. Företagsledningen bör i stället fokusera på att utforma och kommunicera en stark vision, som leder företaget i förändringsarbetet. Mellanchefsrollen, i nivån mellan företagsledning och butikschefer, har identifierats som en felande länk, som hindrar en effektiv förändringsprocess. Studier med större urval bör genomföras för att bättre kartlägga mellanchefens betydelse för genomförandet av förändring i företag inom dagligvaruhandeln.</p>

Sammanfattning Behovet för företag inom dagligvaruhandeln av att anpassa sig till en ökad förändringstakt är ett fenomen som inte studerats tidigare. Denna studie utgår därför ifrån generell managementlitteratur som behandlar förändring för att bilda en teoretisk referensram, som sedan används för att analysera situationen på ett företag inom dagligvaruhandeln. Studien har genomförts utifrån metoden för en fallstudie, då syftet har varit att ge en djupare beskrivning av situationen på ett undersökt företag. Frågeställningen har besvarats utifrån ett ledningsperspektiv och resultatet består av en lista med förslag på åtgärder som företagsledningen kan genomföra för att öka företagets förmåga att möta förändring. Den rådande situationen på marknaden som det undersökta företaget befinner sig på, ledde till följande problemformulering: Hur kan ett undersökt företag inom dagligvaruhandeln anpassa sig för att möta den ökande förändringstakten på marknaden? Genom att analysera resultatet från tre intervjuer med personer på olika nivåer i det undersökta företaget relativt den teoretiska referensramen, kan det konstateras att anpassningen som den studerade organisationen måste genomgå för att förbättra sin förmåga att möta förändring, inte kan sammanfattas i några få termer. Det handlar i stället om en rad små justeringar som måste genomföras successivt. Förslag till förändringar är bland annat att förskjuta ansvaret för att ta fram strategier, från företagsledningen till mellanchefer och butikschefer. Företagsledningen bör i stället fokusera på att utforma och kommunicera en stark vision, som leder företaget i förändringsarbetet. Mellanchefsrollen, i nivån mellan företagsledning och butikschefer, har identifierats som en felande länk, som hindrar en effektiv förändringsprocess. Studier med större urval bör genomföras för att bättre kartlägga mellanchefens betydelse för genomförandet av förändring i företag inom dagligvaruhandeln.

Företag har idag svårt att behålla kompetenta medarbetare och en viktig faktor som påverkar medarbetares beslut att lämna eller stanna i en organisation, är introduktionsprocessen. Därför är syftet med denna studie att undersöka nyanställdas upplevelser av introduktionsprocessen inom dagligvaruhandeln. För att besvara detta syfte har vi använt oss utav sex stycken semistrukturerade intervjuer med nyanställda från olika livsmedelsbutiker. Valet av metod är grundat på att studiens syftar på att undersöka subjektiva upplevelser. Studien är inramad av teorier som Bauers modell över introduktion, Lindelöws teori kring introduktion samt olika teorier om arbetsplatslärande. Upplevelserna har redovisats inom följande områden: Introduktionernas utformning, förväntningar, självförtroende och inflytande, feedback och uppföljning, social integrering och organisationskultur samt individualisering och helhetsbild. Studien visar att upplevelsen av introduktionen är individuell och varierar även inom samma organisation. Det framkommer både positiva och negativa aspekter av introduktionsprocessen. Resultatet pekar på att det lärande som förekommer är av främst informell karaktär. Vissa delar av hur informanterna upplever introduktionen kan ses som förstärkande faktorer för det informella lärandet medan andra kan utgöra ett hinder. Resultatet visar att trots att introduktionerna delvis upplevs som bristfälliga, visar de nyanställda inga intentioner att lämna sitt arbete. Deras upplevelser bör dock inte undermineras och de viktigaste delarna som framkommer kring utvecklingsområden är att lägga mer tid på introduktionen, få till en större systematik, individualisera processen efter individen, utse en handledare samt att följa upp introduktionen och på så sätt även ge feedback. Dessa faktorer belyser viktiga aspekter över delar av introduktionsprocessen inom dagligvaruhandeln som det råder generell missnöje över, och som kan ses över i andra organisationer.

Allt fler dagligvarukedjor erbjuder produkter vid sidan av leverantörernas, dessa säljs under ett flertal egna varumärken som delas in i olika prissegment. Med det ökade utbudet av varumärken blir konsumenterna allt mer selektiva vilket ställer högre krav på en tydlig differentiering för att varumärkena ska kunna konkurrera och nå målsegmentet. Denna studie undersöker hur lågprisvarumärkena differentierar sig genom förpackningsdesign och vilka konsumentreaktioner det medför. Detta görs genom att identifiera och utvärdera de typiska stildrag som idag tycks gälla vid formgivningen av distributörers egna lågprisförpackningar. Stildragen fastställs utifrån kulör, typografi, bildspråk och visuell hierarki. De lågprisvarumärken som undersöktes var Ica Basic, Coop X-tra och Eldorado, vilka tillhör de tre ledande aktörerna på den svenska livsmedelsmarknaden; Ica, Coop och Axfood. För att uppfylla syftet och besvara de preciserade frågorna genomfördes en visuell datainsamling samt fokuserade gruppintervjuer. Under den visuella datainsamlingen fotograferades aktuella förpackningar i sina respektive butiker, där bilderna sedan användes för att identifiera de gemensamma stildragen. För att utvärdera de identifierade stildragen genomfördes därefter fokusgruppsintervjuer som undersökte konsumenternas reaktioner på förpackningarna. Studien visade att stildragen som lågprisvarumärkena använder sig av utgörs av ett utbrett användande av kulören vitt tillsammans med mättade kulörer, ofta i stora block. För typografin används grova linjära typsnitt satta i stor teckengrad. Stildragen för bildspråk utgörs av användandet av avskalade produktbilder samt enkla illustrationer. Den visuella hierarkin utmärktes av att förpackningsdesignen inkluderade få designelement och ett tydligt fokus på produktnamn, produktbild och logotyp. Stildragen har visat sig vara väl inarbetade indikatorer för lågpris hos konsumenterna då de har lärt sig associera dessa med lågprissegmentet. Det har även visat sig att stildragen medför associationer till låg kvalitet och att de överlag ofta uppfattas som icke attraktiva, detta väljer dock många att bortse från då engagemanget rörande livsmedelsprodukter visat sig vara lågt när det kommer till förbrukningsvaror. Att signalera en högre kvalitet och attraktivitet utan att avvika från stildragen har visat sig möjligt då Eldorados alternativa implementering väckt dessa känslor hos flertalet av studiens deltagare. Dock så medför detta även en problematik då varumärkets differentiering som lågpris tycks vara otydligare och därför riskerar att bli insorterad i fel prisgrupp hos konsumenterna.

Syftet med denna studie är att belysa vilka faktorer som ligger bakom företags beslut att själva äga eller outsourca hela eller delar av transportfunktionen. På en global marknad inser fler och fler företag att de inte besitter den kompetens som krävs i den allt tuffare konkurrensen. Det blir nödvändigt att samarbeta med andra företag för att kunna utnyttja deras kompetens och därigenom skapa konkurrensfördelar. Det har länge pågått en diskussion kring outsourcing som ett svar på detta ökade konkurrenstryck. Debatten kring in- och outsourcing har historiskt fokuserats mycket på kärnkompetens som en drivande faktor när företag ska besluta vad de själva ska producera kontra att lägga ut på marknaden. Röster har dock höjts för att utvidga förklaringsmodellen till att inkludera transaktionskostnadsperspektivet. Studien inriktar sig på den svenska livsmedelsbranschen och på hur företag har valt att organisera sin transportfunktion med avsikt på in- och outsourcing. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats. Empiri samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer från tio företag som alla är verksamma inom den svenska livsmedelsbranschen. Fyra företag är verksamma inom dagligvaruhandeln, tre företag är verksamma inom restaurant- och grossisthandeln och tre företag är producenter och leverantörer av dryckes- och färskvaror till både dagligvaru- och grossisthandeln. Bland företagen finns några av de största aktörerna på den svenska marknaden. En genomgång av tidigare forskning genomfördes för att konstruera en teoretisk referensram som sedan låg till grund för analysen. De begrepp som används i teoriavsnittet är Marknadsfaktorer, Specifika tillgångar, Osäkerhet/Mätning samt det Resursbaserade synsättet. Studien visar att företag in- eller outsourcar på grund av olika faktorer. Den visar i likhet med tidigare forskning att transaktionskostnadsperspektivet kombinerat med kärnkompetens ger en grund utifrån vilken beslut om in- och outsourcing kan förklaras. Vidare visar studien tydligare än tidigare studier att Marknadsfaktorer såsom svängningar i efterfrågan, fyllnadsgrad och transportavstånd spelar roll för företags sourcingbeslut. Detsamma gäller transaktionens Osäkerhet/Mätning, en hög grad av osäkerhet i transaktionen ökar företags benägenhet att insourca transportfunktionen.

Sammanfattning   Uppsatsens titel: Motivation till avancemang inom dagligvaruhandeln Uppsatsnivå: Kandidatuppsats inom ledarskap Författare: Ahmed Ismail och Johan Karlsson Handledare: Henrik Barth Nyckelord: Dagligvaruhandeln, avancemang, behov, mål samt inre och yttre motivation Problemformulering: Vad motiverar personal inom dagligvaruhandeln att avancera?   Syfte: Studien syftar till att få en förståelse för vad som motiverar personal inom dagligvaruhandeln genom undersöka områdena behov, mål samt inre och yttre motivation. Vidare vill vi förstå vad som motiverar personal att avancera. Undersökningen genomförs i form av intervjuer med ett antal avdelningsansvariga samt säljledare och butikschef i en fallstudie inom dagligvaruhandeln.   Teoretisk referensram: Vi utgår från fyra huvudbegrepp i vår teoretiska referensram vilka är behov, mål samt inre och yttre motivationsfaktorer. I dessa teorier utgår vi huvudsakligen från fem författare men det tas även upp flera andra författare som styrker deras påståenden. Den teoretiska referensramen är sammanställd i en modell där vi visar hur teorin hänger samman. Metod: För att kunna besvara syftet i studien användes en kvalitativ undersökning vilken genomfördes i form av sex besöksintervjuer. Resultat: Resultatet i studien visar att alla huvudbegrepp har en påverkan på motivationen att avancera dock i varierande grad. Eftersom dagligvaruhandeln är en kundintensiv bransch som kräver mycket ansvar behöver personalen motiveras av utmaningar. Personal som drivs av utmaningar har ett högt prestationsbehov och en högre inre motivation. De föredrar även utmanande mål. Samhörighet har visat sig vara mer av en förutsättning eftersom personalen inom dagligvaruhandeln arbetar tätt inpå varandra med ett intensivt kundbemötande. / Abstract   Title: Motivation to advance in grocery retailing Course: Bachelor dissertation in leadership Authors: Ahmed Ismail and Johan Karlsson Tutor: Henrik Barth Keywords: Grocery retailing, advance, needs, goals, intrinsic and extrinsic motivation Problem statement: What motivates staffs to advance in grocery retailing? Purpose: The Purpose in this is to gain an understanding of what motivates employees in the retail sector by examining the areas of needs, goals, intrinsic and extrinsic motivation. Furthermore, we want to understand why employees are interested to advance. The survey will be conducted through interviews with a number of department managers, a sales manager and a store manager in a case study in grocery retailing. Theoretical frame: We used the four main concepts in our theoretical frame which are need, goals, intrinsic and extrinsic motivation. In these theories we have mainly five authors but we also have other authors as evidence of their claims. The theoretical frame is summarized in a model where we show how the theories are related. Methodology: In order to answer the purpose of the study a qualitative survey was used which was conducted in six interviews. Conclusions: The conclusion of the study shows that all the main concepts have an impact on the motivation to advance but they are in varying degrees. Since grocery retailing is a costumer intensive industry that requires a lot of responsibility, it requires staff to be motivated by challenges. Staff are driven by challenges have a high need of achievement and a higher intrinsic motivation. They also prefer challenging goals. The need of affiliation has proven to be more of a basis because the staff in the grocery retailing is working close to each other with an intense costumer service.

Den 1 november 2009 infördes en ny lag med bestämmelser som säger att det är tillåtet att bedriva detaljhandel utanför öppenvårdsapotek med nikotinläkemedel och vissa andra receptfria läkemedel. Under 2010, som var det första hela året då receptfria läkemedel fick säljas utanför apotek, uppgick den totala försäljningen av dessa till ungefär 614 miljoner kronor. Det motsvarade ungefär 15 % av den totala försäljningen av receptfria läkemedel för egenvård. De läkemedel som säljs mest utanför apotek är smärtstillande läkemedel, nässprayer mot förkylningsnästäppa och nikotinläkemedel.      Att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln påverkar sannolikt apotekens omsättning. Hur mycket detta påverkat är dock svårt att säga, då även avregleringen av apoteksmarknaden skett inom samma tidsperiod. Syftet med denna uppsats var att därför ta reda på hur försäljningen av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln har påverkat apoteken.   För att besvara frågeställningen har en kvalitativ metod använts.  Intervjuer har genomförts med åtta apotekschefer i ett geografiskt område i västra Östergötland  inkluderandes orterna Mjölby, Motala och Skänninge.   Generellt sett har apotekscheferna varit positiva till den ökade tillgänglighet av läkemedel som uppstått då receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln. De påpekar dock att det kan föreligga en risk för felanvändning av ett läkemedel som säljs utan rådgivning.   Sortimenten på apoteken har påverkats och de flesta apotekskedjorna har valt att ta fram egna märkesvaror, vilket ger en ytterligare skillnad i sortiment mellan de olika apoteken. En annan förändring som har skett på apoteken är att apoteksmedarbetarna inom de flesta kedjorna har fått säljutbildning.    De resultat som framkommit i denna studie visar att avregleringen av apoteksmarknaden och konkurrensen från andra apotekskedjor har påverkat apoteken mer än det faktum att receptfria läkemedel numera får säljas i dagligvaruhandeln. Det krävs dock en studie över ett större geografiskt område och därmed med ett större antal apotek involverade för att komma fram till om det är så och få ett mer rättvisande resultat.

Problemformulering: Vår studie handlar om konsumenters relation till butikspersonalen inom dagligvaruhandeln, alltså butiker som i första hand säljer livsmedel men även andra dagligvaror. Hur interaktionen mellan konsument och produkt är och hur situationen vid konsumtionen ser ut är faktorer som Laaksonen (2010) menar påverkar den engagemangsnivå konsumenten upplever. Vi vill därför studera hur relationen till butikspersonalen kan påverka hur konsumtionssituationen upplevs av konsumenten och hur den påverkar engagemangsnivån, då dagligvaror ofta anses som lågengagemangsprodukter. Det behövs mer studier som skapar förståelse om vilken påverkan personalen har på konsumentens upplevelse av relationen, då relationen är en faktor som bidrar till konsumentens lojalitet. Syfte: Studien syftar till att få större kunskap om vilken betydelse relationen med butikspersonalen har för konsumentens upplevelse av lojalitet. Lojalitet innefattar många faktorer, vi har valt att fokusera på faktorn relationer. Detta för att bidra till en ökad förståelse om konsumentens relation till butikspersonalen då det kan hjälpa butiken att förstå hur de kan arbeta vidare med relationsskapandet till konsumenten. Detta är viktigt för butiken att ha förståelse om då relationen även påverkar konsumentens relation till butiken som i sin tur påverkar konsumentens lojalitet. Metod: För att få större kunskap om hur viktigt konsumenter upplever att personalen i butiken är och vad hos butikspersonalen som konsumenten efterfrågar i relationen, valde vi att samla in data från konsumenter och analysera svaren, vilket i detta fall gjorts via intervjuer. Teori: Den teori som vi främst använt oss av är lojalitetsbegreppet och relationsmarknadsföring. Slutsats: Priser, öppettider och sortiment är viktiga faktorer vid skapandet av en långvarig relation med butiken men för att konsumenten ska välja en butik framför en annan måste bemötandet från personalen vara bra. Det finns många dagligvarubutiker att välja på i konsumenternas närområde vilket gör att faktorerna priser, öppettider och sortiment inte blir avgörande. Det är istället relationen till butikspersonalen och att konsumenten känner sig speciell, respekterad och betydelsefull som blir en konkurrensfördel och avgörande faktor för konsumenternas val av butik. En tillmötesgående och positiv personal gör att relationen stärks och konsumenterna får en mer positiv inställning till butiken. Även i de fall där konsumenterna inte upplever personalen som så viktig bidrar ändå en tillmötesgående personal till att konsumenten uppfattar butiken som mer attraktiv. / Problem: Our study is about consumers' relationship with the store staff in the grocery store, then stores that primarily sell food but also other consumer goods. How the interaction between the consumer and the product is and how the situation looks at consumption are factors Laaksonen (2010) argues affect the commitment level of the consumer experience. We therefore want to study how the relationship with the store staff can affect the consumption situation experienced by the consumer and how it affects the level of commitment, then consumer goods often considered low-engagement products. It needs more studies to create understanding about the impact staff have on the consumer's perception of the relationship, then the relationship is a factor contributing to consumer loyalty. Objective: This study aims to gain greater knowledge of the importance of the relationship with the store staff for the consumer’s experience of loyalty. Loyalty involves many factors, we have chosen to focus on the factor relationships. This will contribute to a better understanding of the consumer's relationship with the store staff as it can help the store to understand how they can work on creating relationships with the consumer. This is important for the store to have an understanding of because the relationship also affects the consumer's relationship with the store, which in turn affects the consumer's loyalty. Method: To gain greater knowledge of how important the consumer experience that the staff in the shop is and what the consumer request of the staff in the relationship, we chose to collect data from consumers and analyze the responses, which in this case was collected by interviews. Secondary data that we used was collected from books and scientific articles. Theory: The main theory that we used was the concept of loyalty and relationship marketing. Conclusion: Prices, opening hours and range are important factors in creating a long-lasting relationship with the store, but for the consumer to choose one store over another the personal treatment from the staff must be good. There are many grocery stores to choose from in the immediate area of consumer, making the elements of prices, opening hours and range not crucial. It is instead the staff and their attitude that becomes a competitive advantage and crucial factor in consumers' choice of store. An accommodating and positive staff makes the relationship stronger and the consumer gets a more positive attitude to the store. Even in cases where consumers do not experience the staff as an important contribution they still experience that an accommodating staff makes the shop more attractive.

Bakgrund: Matsvinn har på senare tid fått stor medial uppmärksamhet samtidigt som konsumenters miljömedvetenhet har ökat. Matsvinn uppstår i hela produktflödet och anses vara ett stort miljöproblem samtidigt som det utgör en kostnad för företag. Det finns ett flertal identifierade reaktiva åtgärder för hur distributions- och butiksledet ska kunna minska detta. Däremot saknas kunskap beträffande orsaker för uppkomsten av matsvinn samt proaktiva åtgärder för att minska detta. Tidigare forskning pekar på att effektivisering av produkters flöde skulle kunna minska matsvinn. Stora livsmedelskedjor utomlands har implementerat styrningsverktyget lean för att effektivisera dess verksamhet samt minska dess matsvinn. På grund av bristen när det gäller forskning om proaktiva åtgärder samt implementering av lean-verktyg för att minska matsvinn krävs ytterligare studier för att undersöka verktygets möjlighet inom svensk dagligvaruhandel. Syfte: Syftet med denna studie är att redovisa faktorer som kan förklara uppkomsten av matsvinn av färskvaror inom dagligvaruhandeln. Vidare syftar studien till att redovisa en flödeskartläggning och en beskrivning av beställningsprocessen för att undersöka vilka verktyg inom styrningsverktyget lean som kan implementeras för att leda till en minskning av matsvinn. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär och har en multipel fallstudiedesign. Dess empiri är insamlad från fyra organisationer inom dagligvaruhandeln där intervjuer utförts på både distributionsenheter samt livsmedelsbutiker. Sammanlagt har tolv respondenter intervjuats. Slutsats: Studien konstaterar att vissa styrningsverktyg inom lean kan implementeras på företag inom den svenska dagligvaruhandeln för att minska matsvinn. Däremot har en problematisk balansgång mellan minskat matsvinn och kund nöjdhet identifierats vilket hämmar matsvinnsreducering en. Vidare har studien gett praktiska tillvägagångssätt för att effektivisera distributions- och butiksledet. Dessa hjälpmedel ska användas för att reducera aktörernas matsvinn vilket leder till minskad negativ miljöpåverkan samt ökad lönsamhet.