Allt fler dagligvarukedjor erbjuder produkter vid sidan av leverantörernas, dessa säljs under ett flertal egna varumärken som delas in i olika prissegment. Med det ökade utbudet av varumärken blir konsumenterna allt mer selektiva vilket ställer högre krav på en tydlig differentiering för att varumärkena ska kunna konkurrera och nå målsegmentet. Denna studie undersöker hur lågprisvarumärkena differentierar sig genom förpackningsdesign och vilka konsumentreaktioner det medför. Detta görs genom att identifiera och utvärdera de typiska stildrag som idag tycks gälla vid formgivningen av distributörers egna lågprisförpackningar. Stildragen fastställs utifrån kulör, typografi, bildspråk och visuell hierarki. De lågprisvarumärken som undersöktes var Ica Basic, Coop X-tra och Eldorado, vilka tillhör de tre ledande aktörerna på den svenska livsmedelsmarknaden; Ica, Coop och Axfood. För att uppfylla syftet och besvara de preciserade frågorna genomfördes en visuell datainsamling samt fokuserade gruppintervjuer. Under den visuella datainsamlingen fotograferades aktuella förpackningar i sina respektive butiker, där bilderna sedan användes för att identifiera de gemensamma stildragen. För att utvärdera de identifierade stildragen genomfördes därefter fokusgruppsintervjuer som undersökte konsumenternas reaktioner på förpackningarna. Studien visade att stildragen som lågprisvarumärkena använder sig av utgörs av ett utbrett användande av kulören vitt tillsammans med mättade kulörer, ofta i stora block. För typografin används grova linjära typsnitt satta i stor teckengrad. Stildragen för bildspråk utgörs av användandet av avskalade produktbilder samt enkla illustrationer. Den visuella hierarkin utmärktes av att förpackningsdesignen inkluderade få designelement och ett tydligt fokus på produktnamn, produktbild och logotyp. Stildragen har visat sig vara väl inarbetade indikatorer för lågpris hos konsumenterna då de har lärt sig associera dessa med lågprissegmentet. Det har även visat sig att stildragen medför associationer till låg kvalitet och att de överlag ofta uppfattas som icke attraktiva, detta väljer dock många att bortse från då engagemanget rörande livsmedelsprodukter visat sig vara lågt när det kommer till förbrukningsvaror. Att signalera en högre kvalitet och attraktivitet utan att avvika från stildragen har visat sig möjligt då Eldorados alternativa implementering väckt dessa känslor hos flertalet av studiens deltagare. Dock så medför detta även en problematik då varumärkets differentiering som lågpris tycks vara otydligare och därför riskerar att bli insorterad i fel prisgrupp hos konsumenterna.

Syfte: Syfte med uppsatsen är att öka vår kunskap om product displacement samt att utreda den påverkan product displacement har på mottagaren sett ur ett marknadsföringsperspektiv. Pararellt undersöks om fenomenet kan vara en fördel eller nackdel i marknadskommunikationen. Utgångspunkten i utredningen är att varumärkesinnehavare själva använder sig av product displacement. Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod och induktiv ansats. Metodvalet har sin utgångspunkt i den bristande teorin då fenomenet product displacement är ett nytt begrepp sett ur ett marknadsföringsperspektiv. Undersökningen bygger på tjugo kvalitativa intervjuer med mottagare av product displacement samt två respondenter med yrkesanknytning inom marknadsföring. Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast product displacements effekter på mottagaren som i vårt fall är begränsat till studenter i ålder 20-25 år. Product displacement behandlas som en möjlig marknadsföringsstrategi förutsatt att varumärkesinnehavare själva använder denna. Slutsatser: Product displacement medför ett överraskningsmoment som genererar känslor för mottagaren. Mottagaren gör associationer till det ursprungliga varumärket och får därmed en ökad brand awareness som i sin tur leder till engagemang i form av bland annat word-of-mouth. / The purpose of this thesis is to discuss the impact that product displacement has on the receiver from a marketing communication perspective. This thesis is built upon that the companies themselves make use of this possible marketing strategy. This study is based on a qualitative method with an inductive approach. The main choice of methods has its origins in the lack of product displacements theory since it is a new concept from a marketing communication perspective. The survey is based on twenty interviews with recipients of the phenomenon and two respondents with professional ties.  This thesis deals only with the effects off the product displacement phenomenon on the receiver, as in our case, is limited to students with 20-25 years of age.