Climate change is a global and slow process that affects humans all over the world. Climate adaption within agriculture is important to reduce the risks that agricultures are exposed to because of climate change.  Through climate adaption you can improve the positive effects and take advantage of them optimally. How the climate change affects agricultures varies depending on regions and societies. The purposes of the study are to examine how different actors experience the impacts of climate change on the agriculture in Värmland. And what different actors think about climate adaption within the agriculture.    Through a survey and structured interviews with open-ended questions the purpose was to document experienced affects and opinions from different actors. Altogether nine respondents have been interviewed to answer the research questions and they represent farmers, organizations and authorities. The study show that actors experience fluctuations in the weather and the climate, they think climate adaption within the agriculture is important. Rain and moisture are observed to affect the agriculture in larger scales than before, but climate change can also have positive effects like longer growing seasons and the ability to grow new crops.  Some respondents perceive that there are uncertainties about climate change which obstruct climate adaption in the agriculture. According to several respondents information is important to improve the climate adaption, but at the same time other factors like economics, politics and laws influence how climate adaption are administered within agricultures.      Keywords: Climate change, climate adaption, agriculture, actors / Klimatförändringarna är en global och långsam process som påverkar människor världen över. Klimatanpassning inom lantbruket är därmed viktigt för att reducera de risker som lantbruket utsätts för. Genom att tillämpa klimatanpassning kan man främja de positiva effekterna av klimatförändringarna och utnyttja dem optimalt. Hur lantbruket påverkas av klimatförändringarna varierar beroende på region och samhälle. Syftena med studien är att undersöka hur olika aktörer upplever att klimatförändringarna påverkar lantbruket i Värmland. Och vad olika aktörer anser om klimatanpassning inom lantbruket Genom en survey med strukturerade intervjuer och öppna svar är avseendet att kartlägga och dokumentera upplevda effekter och åsikter från olika aktörer. Sammanlagt har nio respondenter intervjuats för att besvara frågeställningarna, varav de representerar lantbrukare, organisationer och myndigheter. Undersökningen visar att flera aktörer upplever förändringar i vädret och klimatet, de tycker det är viktigt med klimatanpassning inom lantbruket. Regn och fukt upplevs påverka lantbruket i större omfattning nu jämfört med tidigare. Men klimatförändringarna kan också medföra positiva effekter som längre växtsäsonger och möjligheter att odla nya grödor. Några respondenter upplever dock att det finns en osäkerhet kring klimatförändringarna vilket försvårar klimatanpassningen inom lantbruket. Enligt flera respondenter är information viktigt för att förbättra arbetet samtidigt som ekonomiska, politiska och juridiska aspekter influerar hur klimatanpassning tillämpas inom lantbruket.   Nyckelord: Klimatförändringar, klimatanpassning, lantbruk, aktörer

Följande studie syftar till att analysera mindre kommuners hinder och möjligheter i det kommunala klimatanpassningsarbetet. Studien belyser även hur kritiska faktorer tar sig form som betydande i klimatanpassningsarbetet enligt aktörerna. Studiens empiriska material är baserat på sex semistrukturerade intervjuer, genomförda med aktörer med varierande yrkesroll i fyra svenska kommuner. Analysen av det empiriska materialet identifierade ett antal teman som lyfte faktorer som ansågs betydelsefulla att belysa i mindre kommuners kommunala klimatanpassningsarbete. Identifierade teman var följande: ekonomiska barriärer, politik, kompetens, interna och externa samverkansprocesser och stöd och vägledning i klimatanpassningsarbetet. Studien visade att mindre kommuner har ett antal möjligheter som ansågs betydande i det kommunala klimatanpassningsarbetet och dessa bestod av korta beslutsvägar och god intern och extern kommunikation. Studien pekade på att mindre kommuners klimatanpassningsarbete karaktäriseras av fler hinder än möjligheter, något som anses hämma implementeringen i det kommunala klimatanpassningsarbetet. Hindren utgörs av bristande förståelse från allmänheten, bristande intresse på politisk nivå, svårigheter i att rekrytera relevant kompetens samt att definiera och strukturera det egna klimatanpassningsarbetet. Studien visar även att det är komplext för mindre kommuner att endast tala om översvämningar i klimatanpassningsarbetet, därav pekar studien på att mindre kommuner behöver få hjälp att skala ner riktlinjer till den egna kommunens kapacitet. Mindre kommuners långsiktiga och strategiska mål i kommunalt klimatanpassningsarbete anses vara viktiga variabler att belysa i framtida studier. / The following study aims to analyze the barriers and opportunities for less-populous municipalities in the climate adaptation work. The study also highlights critical issues taking shape as important to climate adaptation work according to the actors and how they differ in their work towards higher populated municipalities. The study's empirical material is based on six semi-structured interviews, conducted with actors with varying professional roles in four Swedish municipalities. The analysis of the empirical material identified several themes that were considered important in the municipalities' climate adaptation work. Identified themes were as follows: economic barriers, politics, competence, internal and external collaboration processes and support and guidance in climate adaptation work.The study showed that less-populous municipalities have a number of opportunities that were considered significant in the municipal climate adaptation work and these consisted of short decision paths and good internal and external communication. The study pointed out that less-populous municipalities' climate adaptation work is characterized by more obstacles than opportunities, something that is considered to impede the implementation. The obstacles consist of a lack of understanding from the public, a lack of interest at the political level, difficulties in retaining and recruiting relevant competence, and defining and structuring the local climate adaptation work. The study also shows that it is complex for less-populous municipalities to only talk about flooding in the climate adaptation work, hence the study points out that less-populous municipalities need to acquire tools to be able to scale down guidelines to their own municipality's capacity. The municipalities' long-term and strategic goals in the climate adaptation work are considered to be important variables to highlight in future studies.

<p>Scania, the southernmost region in Sweden, is facing a changing climate, and even if we limitcarbon emissions the climate will continue to change. Increasing amounts of precipitation, butalso an increased frequency of heavy rainfall, drought and increased temperature are examplesof some consequences, but it is uncertain how these will affect water supplies. To understandthe whole picture of the climate adaption, we have to reach out with information, knowledge,advice and together during training courses, seminars and workshops incorporate climateadaptation efforts. The basis of this project is a telephone interview with Scania´s 33municipalities over with the contingency contained in a changing climate. Work on coastalerosion and flooding risks to coastal communities is fairly well inventoried, but equalattention has not been given to threats and risks that exist to our water, especially drinkingwater. Many times an alternative water supply does not exist if current supplies are impacted.Municipalities must plan for our water resources in the long term, because safe and securedrinking water supplies are needed today and in the future. An important part of climateadaptation efforts is the establishment of water supply plans, in order to ensure the long-termsupply of drinking water. The plan should include two main parts; the first part is an inventoryof water resources and water conservation for current and future drinking water supply andthe second part is action-oriented and based on the first part with an inventory of the potentialimpacts and threats to these resources.</p>

Scania, the southernmost region in Sweden, is facing a changing climate, and even if we limitcarbon emissions the climate will continue to change. Increasing amounts of precipitation, butalso an increased frequency of heavy rainfall, drought and increased temperature are examplesof some consequences, but it is uncertain how these will affect water supplies. To understandthe whole picture of the climate adaption, we have to reach out with information, knowledge,advice and together during training courses, seminars and workshops incorporate climateadaptation efforts. The basis of this project is a telephone interview with Scania´s 33municipalities over with the contingency contained in a changing climate. Work on coastalerosion and flooding risks to coastal communities is fairly well inventoried, but equalattention has not been given to threats and risks that exist to our water, especially drinkingwater. Many times an alternative water supply does not exist if current supplies are impacted.Municipalities must plan for our water resources in the long term, because safe and securedrinking water supplies are needed today and in the future. An important part of climateadaptation efforts is the establishment of water supply plans, in order to ensure the long-termsupply of drinking water. The plan should include two main parts; the first part is an inventoryof water resources and water conservation for current and future drinking water supply andthe second part is action-oriented and based on the first part with an inventory of the potentialimpacts and threats to these resources.

Uppsatsens syfte är att belysa hur den kommunala planeringen hanterar problematiken kring översvämningsrisker i praktiken vid waterfront housing-projekt. Genom att ta utgångspunkt i Granberg, Nyberg &amp; Modhs, (2016) artikel om konkurrens och klimatanpassning i Karlstad, ämnar uppsatsen besvara frågeställningar kring hur klimatanpassning tillämpas i praktiken inom den kommunala planeringen, kopplat till översvämningsrisker vid waterfront housing-projekt. Dessutom undersöks kommunens påverkansmöjligheter när det kommer till att föra in klimatanpassning, kopplat till översvämningsrisken, vid waterfront housing-projekt. För att besvara frågeställningarna har en fallstudie genomförts på Kvarteret Kanoten i Karlstad. Uppsatsen tillämpar en kvalitativ metod i form av innehållsanalys av tillhörande kommunala handlingar för området och kompletteras med två intervjuer med två kommunala tjänstemän som varit delaktiga i planprocessen. Resultatet visar att den kommunala planeringen, med hjälp av tekniska lösningar, försöker förhindra, reducera samt vara beredda på översvämningsrisken. På så sätt översvämningsskyddas området samtidigt som exploatering möjliggörs. Resultatet pekar även på stora påverkansmöjligheter från den kommunala planeringens sida att föra in klimatanpassning. Främst genom den stora kunskap kring översvämningsnivåer och riskscenarion som finns tillgänglig. Det stora antalet exploatörer i området gör även att den kommunala planeringen kan lägga kostnaderna för översvämningsskyddet på de som vill bebygga området, vilket ökar de ekonomiska möjligheterna att få till ett bra skydd. Slutligen identifieras en brist på ett övergripande perspektiv som studerar översvämningshotet som helhet och på så sätt skapar möjligheter att urskilja lösningar som skyddar större områden. Som slutsats bekräftas Granberg, Nyberg &amp; Modhs, (2016) forskningsartikel om att det ekonomiska perspektivet styr klimatanpassningsåtgärder. Klimatanpassning sker inte genom att undvika exploatering av dessa attraktiva områden, utan appliceras snarare när beslut om exploatering tagits. Skydd mot översvämning tillämpas i form av tekniska lösningar, vilket vittnar om en stor tilltro till tekniska lösningar och ekologisk modernisering från den kommunala planeringens sida att hantera problematiken. / The aim of this essay is to illustrate how the municipal planning deal with problems regarding the risk of flooding in practice, specifically in waterfront housing-projects. Taking a starting point in an article of Granberg, Nyberg &amp; Modh (2016) about competitiveness and climate adaption in the city of Karlstad, this essay intends to answer research questions about how climate adaption is implemented practically in municipal planning, linked to the risk of flooding, in waterfront housing-projects. Also, the level of influence from the municipal planning to implement climate adaption measures in waterfront housing-projects is also investigated. To answer the research questions, a case study is applied on Kanoten, a waterfront area in Karlstad, Sweden. The essay applies a qualitative research approach with an analysis of content on related municipal documents and is supplemented with interviews with two municipal officials who were involved in the planning process of the area. The results show that the municipal planning, with the help of technical solutions, tries to handle the problem by preventing, reducing and preparing for the risk of flooding. In that way, the area is protected from flooding and available for exploitation at the same time. As it turns out, the result also indicates great possibilities for the municipal planning to implement climate adaption, mostly thanks to the great amount of knowledge on levels and potential scenarios on flooding that is available. The many developers in the area means that the municipal is able to put the costs of the flooding protection on those who want to exploit the area, making financial support and opportunities for protecting the area from flooding much better. Lastly, a deficiency is identified in terms of a broader perspective when looking at the threat of flooding in the city, a perspective that would be able to find solutions that protect larger areas. As a conclusion, the main findings of Granberg, Nyberg &amp; Modh, (2016), regarding the superiority of the economical perspective that controls climate adaption measures, are confirmed by this essay. Climate adaption is not practiced by avoiding these attractive areas, but rather, it is applied when the decision to exploit the area is taken. Protection against flooding is applied through technical solutions which speaks of a great belief in these measures and ecological modernization from the perspective of the municipal planning to be able to handle the problem.

Klimatet är föränderligt och jordens medeltemperatur har ökat. Troligen kommer det att leda till större kontraster med perioder av torka och perioder med kraftigt regn. Detta kan påverka skogsbruket genom att leda till en ökad risk för bränder, stormskador och insektsangrepp. Den främsta skogsskötselåtgärden inför ett framtida förändrat klimat är att anpassa trädslagsvalet och sprida riskerna på flera trädslag.   Syftet med studien var att undersöka privata skogsägare i Bohuslän och Dalslands inställning till klimatförändring, intresse av att klimatanpassa sitt skogsbruk över tid samt vad som motiverar dem till det.   En enkätstudie genomfördes och skickades till 400 skogsägare som var medlemmar i Södra Skogsägarna. 69% av skogsägarna trodde att klimatet förändras i sådan omfattning att det avsevärt kommer att påverka deras skog.   Skogsägarna svarade att ett anpassat trädslagsval och att öka andelen blandskog är en lämplig klimatanpassning. Oavsett om de tror på klimatförändringar och dessas påverkan på deras skog eller inte så kan de tänka sig att klimatanpassa sitt skogsbruk.

The climate is about to change to a warmer state. At least according to global and Swedish national climate prognoses from IPCC and SMHI. According to the same prognoses these changes will have an significant impact on cities. Impacts such as, for example, more intense and frequently occuring downpours and raised sea levels which leaves cities at the risk of flooding. The process of adapting cities to climate changes can be seen as a task for the spatial planing, a process that can be called climate adaption. However, the question of adapting cities to future climate changes is at low priority due to many causes. This study aims to examine what happens if a prognosed risk of climate change precedes the actual changes. Could such an inident lead to a more proactive planning for adaption to climate changes? In 2nd of July 2011 there was a skyfall in Copenhagen, Denmark. An incident that lead to an extensive flooding of the city. The municipality of Copenhagens process for climate adaption, in terms of making Copenhagen resilient to floodings caused by heavy downpours, through strategical documents constitutes the Case in this study. The aim of this essay is to study the connection between crises and the process of climate adaption. An aim that’s going to be achieved by examining if the incident in 2011 have been a window of opportunity for the process of climate adaption that constitutes the Case in this essay.

Studiens syfte är att öka förståelsen om arbetet med klimatanpassning och hur frågan kan integreras i kommunala sektorer som inte har klimatanpassning som sitt främsta uppdrag. Genom att öka kunskapen om det praktiska arbetet inom utbildnings- samt vård och omsorgssektorer bidrar studien med insikter om faktorer som påverkar effektiviteten av integrering av klimatanpassning. Arbetet bygger på totalt 10 semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom kommunala utbildnings- samt vård- och omsorgssektorer i Norrköping. Intervjuerna gav en bred bild av medarbetarnas erfarenheter och insyn genom deras dagliga arbete. Materialet analyserades och diskuterades i relation till vad tidigare forskning kommit fram till. Resultatet visar att arbetet med klimatanpassning inom kommunen har kommit långt, men att det saknas en klar strategi för hur kommunens riktlinjer för klimatanpassning ska integreras i organisationen. Identifierade faktorer för en effektiv implementering är tydligt uppsatta mål, koordination, politiskt engagemang, ökade och riktade ekonomiska resurser samt kunskapsutbyte. / The purpose of the study is to increase the understanding of the work with climate adaptation and how the issue can be integrated in municipal sectors that do not have climate adaptation as their main task. By increasing the knowledge of the practical work in education- as well as care and nursing sectors, the study add insights into factors that influences the effectiveness of the integration of climate adaptation. The work is based on 10 semi-structured interviews with key staff within education as well as care and nursing sectors in Norrköping municipality. The interviews provided a broad overview of experiences and insights by the staff through their daily work. The material was analyzed and discussed in relation to what previous research had concluded. The results show that the work with climate adaptation within the municipality has come a long way, but that there is no clear strategy for how the municipal guidelines for climate adaptation should be integrated into the organization. Found factors for an effective implementation are clearly set goals, coordination, political commitment, increased and targeted financial resources and knowledge exchange.

Klimatförändringarna kommer med flera utmaningar. Det handlar inte enbart om att försöka minimera utsläppen av växthusgaser utan också om att anpassa samhället till ett nytt klimat och nya förutsättningar som kommer med det. Sverige kommer påverkas på flera sätt, och frågan om klimatanpassning av svenska samhällen är därmed högst aktuell. Som ansvariga för den fysiska planeringen ligger en stor del av klimatanpassningsarbetet hos kommunerna, med stöd från andra myndigheter såsom länsstyrelser, SMHI, MSB och Boverket.   En viktig del i klimatanpassningsarbetet i Sverige handlar om att hantera en ökad översvämningsrisk. I slutet av seklet väntas en ökning av nederbörden med upp till 40% i Sverige, och med den ökar även flödena i de svenska vattendragen. Arbetet med klimatanpassning i svenska kommuner kan försvåras av intressekonflikter, exempelvis mellan attraktiva bostäder nära vatten och hotet om ökad översvämningsrisk. Dessutom har forskning visat att det finns kunskapsluckor när det kommer till hur översvämningsrisken ska hanteras. För att hantera den ökade översvämningsrisken som klimatförändringarna medför finns riktlinjer på nationell, regional och lokal nivå att tillgå. Dessa riktlinjer kan dels vara till hjälp för kommunerna, men även något som de måste förhålla sig till i sin fysiska planering. Trots ett stort utbud av riktlinjer finns en efterfrågan hos många kommuner på ytterligare vägledning.   Detta arbete har till syfte att undersöka vilka riktlinjer som existerar idag som hjälpmedel för hantering av de framtida utmaningar som kommer med klimatförändringarna, med fokus på översvämningsrisker. Genom en fallstudie undersöks vilka riktlinjer som används i ett urval av svenska kommuner. Riktlinjerna och dess praktiska användning granskas därefter. Då översvämningar från sjöar och vattendrag varit mest vanligt förekommande i Sverige historiskt har arbetet avgränsats till att fokusera enbart på dessa. Resultatet visar att det stora utbudet av riktlinjer inte alltid är till hjälp för kommunerna. De kan skilja sig åt eller säga emot varandra vilket medför missförstånd eller förvirring. För mindre kommuner kan dock ett stort utbud av riktlinjer vara till hjälp då de har sämre möjligheter att ta fram egna och utreda riskerna på egen hand.   Många av riktlinjerna är formulerade på ett flexibelt och övergripande sätt för att vara anpassningsbara, men detta gör dem ofta svåra att implementera och många kommuner efterfrågar mer specifika riktlinjer. Det är dock tydligt att översvämningsrisken ser mycket olika ut i olika svenska kommuner idag, och klimatförändringarna kan komma att förstärka dessa skillnader. Det är därför mycket svårt att ta fram specifika riktlinjer som på nationell nivå ska fungera för alla kommuners olika förutsättningar och det kan vara mer lämpligt att ta fram dessa på regional eller lokal nivå. Resultatet har även visat att översiktsplanen är ett viktigt verktyg för implementering av riktlinjer i svenska kommuner idag. / A challenge that arises with climate change is the adaption of society to the new climate. In Sweden an important part of this work is about handling an increased flood risk due to increased precipitation. The municipalities are responsible for the spatial planning and therefore also in many ways responsible for this adaption, with help from other national authorities. In the climate adaption work various conflicts of interest can emerge, for instance when it comes to buildings in attractive areas by the water, and there are inadequacies of knowledge among the municipality officials. To deal with these issues multiple guidelines on climate adaption exists on national, regional and local level to assist the municipalities in their task. This thesis investigates what guidelines are available today and how they are used by the municipality officials by conducting a field study on six municipalities. The results show that there is a wide selection of guidelines available from several different authorities and that this sometimes generates confusion rather than guidance. The large variety of guidelines can however be helpful for smaller municipalities with inadequate resources to assess the risks on their own. The guidelines are often phrased in an inexplicit way to enable flexibility, which can make them hard to implement and many officials ask for more specific guidelines. Due to different needs and conditions in the municipalities there are difficulties in developing specific guidelines on a national level and these might be more suitable on a regional level. The results also shows that the comprehensive plan is an important tool for implementation of guidelines in the municipalities.

<p>Economics is about the management of scare resources. In agricultural production, water stress and excess heat are the main constraints. The three essays of this dissertation try to improve our understandings of how climate and water resources interact with agricultural markets, and how global changes in agricultural markets may affect water resources. I construct empirical and simulation models to explain the interplay between agriculture and water. These models integrate economic theories with environmental sciences to analyze the hydroclimatic and economic information at different geospatial scales in a changing climate. </p> <p>In the first essay, I illustrate how irrigation, as a potential adaptation channel, can reduce the volatility of crop yields and year-on-year variations caused by the projected heat stress. This work includes estimation of yield response to climate variation for irrigated and rainfed crops; and global projections of change in the mean and the variation of crop yields. I use my estimated response function to project future yield variations using NASA NEX-GDDP climate data. I show that the impact of heat stress on rainfed corn is around twice as big as irrigated practices. </p> <p>In the second essay, I establish a framework for estimating the value of soil moisture for rainfed production. This framework is an extension of Schlenker and Roberts (2009) model enabled by the detailed soil moisture information available from the Water Balance Model (WBM). An important contribution is the introduction of a cumulative yield production function considering the daily interaction of heat and soil moisture. I use this framework to investigate the impacts of soil moisture on corn yields in the United States. However, this framework can be used for the valuation of other ecosystem services at daily basis.</p> <p>In the third essay, I have constructed a model that explains how the global market economy interacts with local land and water resources. This helps us to broaden the scope of global to local analysis of systems sustainability. I have employed SIMPLE-G-W (a Simplified International Model of agricultural Prices, Land use, and the Environment- Gridded Water version) to explain the reallocation across regions. The model is based on a cost minimization behavior for irrigation technology choice for around 75,000 grid cells in the United States constrained by water rights, water availability, and quasi-irreversibility of groundwater supply. This model is used to examine the vulnerability of US land and water resources from global changes.</p>