In this paper, I estimate the economic cost associated with flood risks in Sweden. A hedonic price model combined with a distance defined difference-in-differences method is used to estimate the marginal change in property prices due to new information regarding flood risks. The results reveal a robust effect on owner-occupied properties from predicted floods from the sea. The willingness to pay for increasing the distance to the predicted flooded area is estimated to be 0.187% per meter. A similar, though smaller (0.045% per meter) effect is found for all properties in proximity to floods from streams. The effects of the information regarding flood risks are limited to the year after the release. The results are especially important in a Swedish setting due to its numerous streams and lakes and extensive coastline. That the value of the risk of floods is limited to one year should be further investigated and considered when establishing policies regarding the information provided when a property is listed for sale.

Syftet med studien är att kartlägga och utreda det juridiska ramverk som kommunerna ska följa samt undersöka praktisk tillämpning hos tre kommuner. Studien ska även belysa eventuella svårigheter i planarbetet och ge en kunskapsöversikt. I denna studie analyseras främst plan- och bygglagens innebörd och hur den kan användas vid anpassning till klimatförändringarna vid plan- och bygglovsarbete. Som komplement intervjuas plan- och bygglovshandläggare i tre kommuner samt en planhandläggare på länsstyrelse i Västra Götalands län. Klimatförändringarna är ett faktum, och som en följd kommer bland annat vattennivåerna att fortsätta stiga i landet. Klimatforskningen består av prognoser som dock är behäftade med ett viss mått av osäkerhet. På grund av klimatförändringarna har det skett tillägg i plan- och bygglagens 2 kapitel för att kommunerna måste ta hänsyn till framtida översvämningsrisk vid fysisk planering. Det är därmed inte endast dagens förhållanden som ska beaktas vid planläggning och lovgivning. Det finns en stor mängd rekommendationer och riktlinjer som kommunerna har att förhålla sig till och som kan underlätta arbetet för att följa de regelverk som gäller. Att anpassa den fysiska planeringen till framtida klimatförändringar bör påbörjas nu, eftersom byggnadernas livscykel sträcker sig långt in i framtiden. Kommunerna kan arbeta fram specifika dokument som är anpassade efter deras förutsättningar och karterade risker för att underlätta sitt arbete i frågan. Det finns en mängd skeden i plan- och bygglovsprocesserna och det är viktigt att en samverkan finns mellan dem, för att det ska bli ett helhetsperspektiv. Det är en viktig förutsättning för att uppnå en hållbar bebyggd miljö. Eftersom klimatförändringar inte stannar vid kommungränser är det lämpligt att kommunerna samverkar i frågan. Samtliga aktörer behöver en aktuell och bra kunskapsgrund för att underlätta arbetet med översvämningsrisker. Lagtext och riktlinjer är tydliga med hur kommunerna ska arbeta, detta kan vara enkelt att genomföra om det finns oexploaterad mark, men vid anpassning till befintlig bebyggelse och infrastruktur uppstår problem. I och med intervjuerna framkom komplexiteten med att tillämpa lagtext i realiteten. En av de tre kommunerna har ändrat i befintliga detaljplaner för att klimatanpassa. Två av tre har egna översvämnings-program vilket är goda exempel på integrering av klimatarbetet. Det finns ingen rättspraxis idag, men det finns motsvarande situationer där kommunens ansvar vid lämplighetsprövningen ifrågasatts.

<p>Generellt går det att hantera klimatförändringar på två sätt. Dels genom att minska utsläppen av växthusgaser och dels genom att anpassa sig till de klimatförändringar som kommer. I denna uppsats kommer jag att fokusera på klimatanpassning. Ett av de områdena i Sverige som beräknas drabbas värst är runt Vänern, framförallt då sannolikheten för översvämningar väntas öka på grund av klimatförändringarna. Syftet är att ta reda på vilka problem det finns med att genom klimatanpassning minska risken vid översvämningar kring Vänern, samt undersöka vem som har ansvaret att lösa dessa problem. Metoden är en kvalitativ fallstudie med semi-strukturerade intervjuer som analyserats enligt ”grounded theory”. Även en mindre litteratundersökning har genomförts. Slutsatsen är att de övergripande problemen är att det finns en osäkerhet angående förutsättningen för klimatanpassning, att klimatanpassning är ett så nytt begrepp att det inte riktigt är implementerat i den politiska strukturen än, att det finns bristande medel för genomförandet samt att det finns en brist på samordning. Det övergripande ansvaret att minska sannolikheten för översvämningar ligger på staten. Det övergripande ansvaret att minska sårbarheten ligger till viss del på kommunerna, men är till stor del oklart. Något som skulle vara intressant att studera vidare är kopplingen i praktiken mellan klimatanpassning och hållbar utveckling.</p> / <p>In general there are two ways of coping with climate change. One way is through mitigation and the other is through climate adaptation. This essay will focus on climate adaptation. One of the areas in Sweden which is expected to be the most afflicted is around the lake Vänern, mainly because of the flooding risk which is expected to rise because of climate change. The purpose of this study is to find out what kind of problems there are with climate adaptation as a way of reducing flooding risk around the lake Vänern, and to find out who is responsible to solve these problems. The method used is a qualitative case study with semi-structured interviews. A miner literature study has also been made. The conclusion is that the general problems are insecurity about the background of climate adaptation, climate adaptation is a new concept which has not been implemented in the political structure yet, there is shortage of means for the implementation and there is a lack of coordination. The main responsibility of decreasing the probability of flooding is on the state. The main responsibility to reduce the vulnerability is partly on the county but for some part unclear. Something interesting to study further is the connection between climate adaptation and sustainable development.</p>

<p>Översvämningar är ett stort problem på flera håll i Sverige och klimatförändringarna väntas förvärra situationen i vissa delar av landet. I syfte att strukturera arbetet med översvämningsrisker togs översvämningsdirektivet (2007:60:EG) fram i EU år 2007. Direktivet genomförs som förordning (SFS 2009:956) i Sverige och denna infördes i svensk lagstiftning den 26 november 2009. Enligt förordningen om översvämningsrisker har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap en viktig roll då de ska utföra den preliminära bedömningen av översvämningsrisker, bl.a. genom framtagande av kartor som redovisar översvämningshotade områden. Vattenmyndigheter och länsstyrelser ska ansvara för framtagandet av kartor med risker inom de översvämningshotade områdena, samt riskhanteringsplaner för att minska de möjliga ogynnsamma följderna.</p><p>För att underlätta arbetet med översvämningsrisker behöver samtliga aktörer ha en bra och aktuell kunskapsgrund. Ett av syftena med detta examensarbete var därför att ta fram en kunskapsöversikt inom området. Denna översikt togs fram genom en litteraturstudie och den redovisar bl.a. information om EU-projekt med översvämningsanknytning samt fakta om olika höjdmodeller och översvämningskarteringar.</p><p>En annan del av examensarbetet syftade till att besvara ett antal uppställda frågeställningar, som bl.a. behandlade hur god medvetenheten, samverkan och krisberedskapen är hos myndigheter i Sverige. För att avgöra ovanstående utfördes en intervjustudie med ett antal kommuner och länsstyrelser, samt med Vattenmyndigheten för Västerhavet. Resultatet visade att samtliga tillfrågade aktörer hade god medvetenhet om översvämningsrisker. En inträffad översvämning medför en utökad prioritering av arbetet med översvämningsrisker och även en större angelägenhet att samverka med andra aktörer om dessa risker. Krisberedskapen var även den mest uttalad hos de som drabbats av översvämningar och visade sig ha en nära koppling till god medvetenhet och samverkan.</p><p>Slutligen skulle examensarbetet ge svar på vilka riskobjekt som bör bedömas i översvämningshotade områden. För att optimera arbetet med skadereducerande och förebyggande åtgärder bör objekten inom ett översvämningshotat område prioriteras efter sannolikheten att de drabbas, samt hur stora konsekvenserna skulle bli om detta hände. I examensarbetet besvarades denna frågeställning med hjälp av litteraturstudier. Där fokuserades på vilka konsekvenser som kan uppkomma av en översvämning. Ett förslag på riskobjekt togs fram och en översiktlig indelning av hur objekten skulle kunna prioriteras i en akut situation utfördes. Dessutom sammanställdes var data för kartframställning kan hittas för respektive riskobjekt.</p> / <p>Flooding is a major problem in many parts of Sweden and climate changes are expected to aggravate the situation in some parts of the country. In order to structure the work on flood risks the flood directive (2007:60:EG) was initiated by the EU in 2007. The directive is implemented as a regulation in Sweden (SFS 2009:956) and this regulation was introduced in Swedish legislation in November 26th 2009. According to this regulation, the Swedish Civil Contingencies Agency (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) plays an important role as they will perform the preliminary assessment of flood risks, including the production of maps of floodthreatened areas. Water authorities and other county administrative boards will be responsible for the preparation of maps of risks within the flood-threatened areas and risk management plans in order to reduce the potential adverse consequences.</p><p>To facilitate the process of flood risks all the players need to have a good and current knowledge. Therefore, one aim of this thesis was to develop a knowledge overview in the field. This overview was prepared by a literature review and includes information on flood-related EU projects, and facts about different elevation models and flood mapping. Another part of the thesis aimed to answer a number of set questions, such as: how good is the awareness, collaboration and emergency preparedness among the Swedish authorities. To determine this an interview study with a number of municipalities and county administration boards, and the Water Authority for the Western Sea (Vattenmyndigheten för Västerhavet) was carried out. The results showed that all the approached players had good awareness of flood risks. A past flood involves results in an expanded priority to work on flood risks and also a major concern to interact with other players on those risks. Crisis preparedness was also most expressed among those affected by floods and was found to have close links to good awareness and interaction.</p><p>Finally, the thesis aimed to answer the risk items that should be considered in floodthreatened areas. To optimize the process of damage reduction and prevention, the objects in a flood-threatened area should be prioritized by the likelihood that the objects will be affected, and also by how big the impact would be if this happened. In the thesis, this question was answered by means of literature studies which focused on the consequences that may arise from a flood. A proposal on the risk properties was developed and an overall breakdown of how the items could be given priority in an emergency was carried out. In addition, it was compiled where data for mapping can be found for each risk item.</p>

Generellt går det att hantera klimatförändringar på två sätt. Dels genom att minska utsläppen av växthusgaser och dels genom att anpassa sig till de klimatförändringar som kommer. I denna uppsats kommer jag att fokusera på klimatanpassning. Ett av de områdena i Sverige som beräknas drabbas värst är runt Vänern, framförallt då sannolikheten för översvämningar väntas öka på grund av klimatförändringarna. Syftet är att ta reda på vilka problem det finns med att genom klimatanpassning minska risken vid översvämningar kring Vänern, samt undersöka vem som har ansvaret att lösa dessa problem. Metoden är en kvalitativ fallstudie med semi-strukturerade intervjuer som analyserats enligt ”grounded theory”. Även en mindre litteratundersökning har genomförts. Slutsatsen är att de övergripande problemen är att det finns en osäkerhet angående förutsättningen för klimatanpassning, att klimatanpassning är ett så nytt begrepp att det inte riktigt är implementerat i den politiska strukturen än, att det finns bristande medel för genomförandet samt att det finns en brist på samordning. Det övergripande ansvaret att minska sannolikheten för översvämningar ligger på staten. Det övergripande ansvaret att minska sårbarheten ligger till viss del på kommunerna, men är till stor del oklart. Något som skulle vara intressant att studera vidare är kopplingen i praktiken mellan klimatanpassning och hållbar utveckling. / In general there are two ways of coping with climate change. One way is through mitigation and the other is through climate adaptation. This essay will focus on climate adaptation. One of the areas in Sweden which is expected to be the most afflicted is around the lake Vänern, mainly because of the flooding risk which is expected to rise because of climate change. The purpose of this study is to find out what kind of problems there are with climate adaptation as a way of reducing flooding risk around the lake Vänern, and to find out who is responsible to solve these problems. The method used is a qualitative case study with semi-structured interviews. A miner literature study has also been made. The conclusion is that the general problems are insecurity about the background of climate adaptation, climate adaptation is a new concept which has not been implemented in the political structure yet, there is shortage of means for the implementation and there is a lack of coordination. The main responsibility of decreasing the probability of flooding is on the state. The main responsibility to reduce the vulnerability is partly on the county but for some part unclear. Something interesting to study further is the connection between climate adaptation and sustainable development.

Översvämningar är ett stort problem på flera håll i Sverige och klimatförändringarna väntas förvärra situationen i vissa delar av landet. I syfte att strukturera arbetet med översvämningsrisker togs översvämningsdirektivet (2007:60:EG) fram i EU år 2007. Direktivet genomförs som förordning (SFS 2009:956) i Sverige och denna infördes i svensk lagstiftning den 26 november 2009. Enligt förordningen om översvämningsrisker har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap en viktig roll då de ska utföra den preliminära bedömningen av översvämningsrisker, bl.a. genom framtagande av kartor som redovisar översvämningshotade områden. Vattenmyndigheter och länsstyrelser ska ansvara för framtagandet av kartor med risker inom de översvämningshotade områdena, samt riskhanteringsplaner för att minska de möjliga ogynnsamma följderna. För att underlätta arbetet med översvämningsrisker behöver samtliga aktörer ha en bra och aktuell kunskapsgrund. Ett av syftena med detta examensarbete var därför att ta fram en kunskapsöversikt inom området. Denna översikt togs fram genom en litteraturstudie och den redovisar bl.a. information om EU-projekt med översvämningsanknytning samt fakta om olika höjdmodeller och översvämningskarteringar. En annan del av examensarbetet syftade till att besvara ett antal uppställda frågeställningar, som bl.a. behandlade hur god medvetenheten, samverkan och krisberedskapen är hos myndigheter i Sverige. För att avgöra ovanstående utfördes en intervjustudie med ett antal kommuner och länsstyrelser, samt med Vattenmyndigheten för Västerhavet. Resultatet visade att samtliga tillfrågade aktörer hade god medvetenhet om översvämningsrisker. En inträffad översvämning medför en utökad prioritering av arbetet med översvämningsrisker och även en större angelägenhet att samverka med andra aktörer om dessa risker. Krisberedskapen var även den mest uttalad hos de som drabbats av översvämningar och visade sig ha en nära koppling till god medvetenhet och samverkan. Slutligen skulle examensarbetet ge svar på vilka riskobjekt som bör bedömas i översvämningshotade områden. För att optimera arbetet med skadereducerande och förebyggande åtgärder bör objekten inom ett översvämningshotat område prioriteras efter sannolikheten att de drabbas, samt hur stora konsekvenserna skulle bli om detta hände. I examensarbetet besvarades denna frågeställning med hjälp av litteraturstudier. Där fokuserades på vilka konsekvenser som kan uppkomma av en översvämning. Ett förslag på riskobjekt togs fram och en översiktlig indelning av hur objekten skulle kunna prioriteras i en akut situation utfördes. Dessutom sammanställdes var data för kartframställning kan hittas för respektive riskobjekt. / Flooding is a major problem in many parts of Sweden and climate changes are expected to aggravate the situation in some parts of the country. In order to structure the work on flood risks the flood directive (2007:60:EG) was initiated by the EU in 2007. The directive is implemented as a regulation in Sweden (SFS 2009:956) and this regulation was introduced in Swedish legislation in November 26th 2009. According to this regulation, the Swedish Civil Contingencies Agency (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) plays an important role as they will perform the preliminary assessment of flood risks, including the production of maps of floodthreatened areas. Water authorities and other county administrative boards will be responsible for the preparation of maps of risks within the flood-threatened areas and risk management plans in order to reduce the potential adverse consequences. To facilitate the process of flood risks all the players need to have a good and current knowledge. Therefore, one aim of this thesis was to develop a knowledge overview in the field. This overview was prepared by a literature review and includes information on flood-related EU projects, and facts about different elevation models and flood mapping. Another part of the thesis aimed to answer a number of set questions, such as: how good is the awareness, collaboration and emergency preparedness among the Swedish authorities. To determine this an interview study with a number of municipalities and county administration boards, and the Water Authority for the Western Sea (Vattenmyndigheten för Västerhavet) was carried out. The results showed that all the approached players had good awareness of flood risks. A past flood involves results in an expanded priority to work on flood risks and also a major concern to interact with other players on those risks. Crisis preparedness was also most expressed among those affected by floods and was found to have close links to good awareness and interaction. Finally, the thesis aimed to answer the risk items that should be considered in floodthreatened areas. To optimize the process of damage reduction and prevention, the objects in a flood-threatened area should be prioritized by the likelihood that the objects will be affected, and also by how big the impact would be if this happened. In the thesis, this question was answered by means of literature studies which focused on the consequences that may arise from a flood. A proposal on the risk properties was developed and an overall breakdown of how the items could be given priority in an emergency was carried out. In addition, it was compiled where data for mapping can be found for each risk item.

Uppsatsens syfte är att belysa hur den kommunala planeringen hanterar problematiken kring översvämningsrisker i praktiken vid waterfront housing-projekt. Genom att ta utgångspunkt i Granberg, Nyberg &amp; Modhs, (2016) artikel om konkurrens och klimatanpassning i Karlstad, ämnar uppsatsen besvara frågeställningar kring hur klimatanpassning tillämpas i praktiken inom den kommunala planeringen, kopplat till översvämningsrisker vid waterfront housing-projekt. Dessutom undersöks kommunens påverkansmöjligheter när det kommer till att föra in klimatanpassning, kopplat till översvämningsrisken, vid waterfront housing-projekt. För att besvara frågeställningarna har en fallstudie genomförts på Kvarteret Kanoten i Karlstad. Uppsatsen tillämpar en kvalitativ metod i form av innehållsanalys av tillhörande kommunala handlingar för området och kompletteras med två intervjuer med två kommunala tjänstemän som varit delaktiga i planprocessen. Resultatet visar att den kommunala planeringen, med hjälp av tekniska lösningar, försöker förhindra, reducera samt vara beredda på översvämningsrisken. På så sätt översvämningsskyddas området samtidigt som exploatering möjliggörs. Resultatet pekar även på stora påverkansmöjligheter från den kommunala planeringens sida att föra in klimatanpassning. Främst genom den stora kunskap kring översvämningsnivåer och riskscenarion som finns tillgänglig. Det stora antalet exploatörer i området gör även att den kommunala planeringen kan lägga kostnaderna för översvämningsskyddet på de som vill bebygga området, vilket ökar de ekonomiska möjligheterna att få till ett bra skydd. Slutligen identifieras en brist på ett övergripande perspektiv som studerar översvämningshotet som helhet och på så sätt skapar möjligheter att urskilja lösningar som skyddar större områden. Som slutsats bekräftas Granberg, Nyberg &amp; Modhs, (2016) forskningsartikel om att det ekonomiska perspektivet styr klimatanpassningsåtgärder. Klimatanpassning sker inte genom att undvika exploatering av dessa attraktiva områden, utan appliceras snarare när beslut om exploatering tagits. Skydd mot översvämning tillämpas i form av tekniska lösningar, vilket vittnar om en stor tilltro till tekniska lösningar och ekologisk modernisering från den kommunala planeringens sida att hantera problematiken. / The aim of this essay is to illustrate how the municipal planning deal with problems regarding the risk of flooding in practice, specifically in waterfront housing-projects. Taking a starting point in an article of Granberg, Nyberg &amp; Modh (2016) about competitiveness and climate adaption in the city of Karlstad, this essay intends to answer research questions about how climate adaption is implemented practically in municipal planning, linked to the risk of flooding, in waterfront housing-projects. Also, the level of influence from the municipal planning to implement climate adaption measures in waterfront housing-projects is also investigated. To answer the research questions, a case study is applied on Kanoten, a waterfront area in Karlstad, Sweden. The essay applies a qualitative research approach with an analysis of content on related municipal documents and is supplemented with interviews with two municipal officials who were involved in the planning process of the area. The results show that the municipal planning, with the help of technical solutions, tries to handle the problem by preventing, reducing and preparing for the risk of flooding. In that way, the area is protected from flooding and available for exploitation at the same time. As it turns out, the result also indicates great possibilities for the municipal planning to implement climate adaption, mostly thanks to the great amount of knowledge on levels and potential scenarios on flooding that is available. The many developers in the area means that the municipal is able to put the costs of the flooding protection on those who want to exploit the area, making financial support and opportunities for protecting the area from flooding much better. Lastly, a deficiency is identified in terms of a broader perspective when looking at the threat of flooding in the city, a perspective that would be able to find solutions that protect larger areas. As a conclusion, the main findings of Granberg, Nyberg &amp; Modh, (2016), regarding the superiority of the economical perspective that controls climate adaption measures, are confirmed by this essay. Climate adaption is not practiced by avoiding these attractive areas, but rather, it is applied when the decision to exploit the area is taken. Protection against flooding is applied through technical solutions which speaks of a great belief in these measures and ecological modernization from the perspective of the municipal planning to be able to handle the problem.

Allteftersom dag- och spillvattenledningarna blir äldre så uppstår skador och defekter som ökar riskenför att vatten läcker in i dessa ledningar. Detta inläckage kan leda till att ledningarnas kapacitetöverskrids med en möjlig bräddning eller översvämning som resultat. Detta examensarbete använde sig av modellering, TV-inspektion, jämförelse av meteorologiska datamot spillvattenavrinning och fältarbete i form av områdesinspektion, okulärbesiktning,ammoniummätning och flödesmätning i spillvattenledning. Med hjälp av dessa moment fastställdesbelastningen på ledningar och pumpstationer, genom att bestämma volym på spillvattenproduktion ochdagvattenbildning i det studerade område i östra Knivsta. Beräkningar visade att utan inläckage var belastningen på spillvattenledningarna långt under denmaximala kapaciteten. Simulering av dagvattenbildningen visade dock att dagvattenledningarnaskapacitet är för liten för 2-, 5- och 10-årsregn. Ur TV-inspektionen framgick att det fanns många defekter på både dag- och spillvattensystemen,vilket kan leda till inläckage. Öppna sprickor kan under kraftig nederbörd innebära en stor extra volymi spillvattenledningen. Under den period som flödesmätaren var i drift beräknades ungefär 2 liter persekund extra vatten ha passerat spillvattenledningarna, genom en jämförelse mellan uppskattaddricksvattenanvändningen och spillvattenflödet i ledningen under denna period. Med resultat som framkommit i detta examensarbete skulle flera ledningar behöva lagas och deledningarna som har störst flöde (både dag- och spillvattenledning) skulle kunna behöva bytas ut tillen större dimension för att minska risken för översvämning. Det inläckage eller den felkoppling somsker är för stor att tolerera och en större felsökning skulle behöva göras för att mer exakt hittaproblemet. / The risk of water leakage into storm water and sewer pipes increases as the pipes age and are damagedor incur defects. This leakage may cause the capacity of pipes to be exceeded, resulting in a possiblesanitary sewer overflow. This thesis combined fieldwork, modeling and TV inspection, with a comparison of meteorologicaldata and waste water runoff to determine the load on the pipes and pumping stations in the studiedarea in eastern Knivsta. The fieldwork was carried out through visual inspection of the area, gatheringof ammonium measurements and flow measurement in waste water pipes. Calculations show that without leakage the loads on the waste water pipes were well below maximumcapacity. Simulation of storm water formation showed however that the capacities of the storm waterpipes were too low for 2 year, 5 year and 10-year rains. TV inspections showed that there were many defects in both storm water and sewer systems, whichcould result in a large leakage into the pipes. Open cracks could add a large volume of water into thepipes during periods of heavy rainfall or snowmelt. During the period of the flow measurements, aflow of additional water of around 2 liters per second has been calculated to enter the waste waterpipes, compared to estimated drinking water usage. The result from this study showed that a lot of pipes need to be repaired and the pipes with highestflow (both storm water and waste water pipes) might need to be replaced to a higher dimension toreduce the flooding risk. The leakage or misconnection that occurs is too big to be tolerated and alarger troubleshooting is needed to find the problem more specific.

Klimatförändringarna ökar havsnivåer och nederbörd, vilket påverkar våra samhällen. Svensk lagstiftning kräver att kommuner klimatanpassar och inte utsätter bebyggelse för risk. Trots detta driver politiska viljor och attraktivitet på exploatering i havsnära lägen, som anses vara sårbara för översvämningsrisk. Därför syftar uppsatsen till att undersöka hur två svenska kommuner (Norrköping &amp; Nyköping) arbetat med strategisk planering vid byggnation i havsnära lägen, för att se hur kommunerna säkerställer plan- och bygglagen och medborgarnas trygghet. Studien bygger på kvalitativa metoder och har genomförts med dokumentanalys och intervjuer med kommunala tjänstemän. Resultatet visar att det finns stora skillnader i hur kommunerna arbetar med strategisk planering för att hantera översvämningsrisker. Detta visar sig i kommunernas planprocess och hur dessa har gått till. Uppsatsens slutsatser är att den strategiska planeringen är ett viktigt verktyg vid planering för översvämningsrisker, då den kan hjälpa till att skapa riktlinjer och utredningar kring en svår och komplex samhällsutmaning. / Climate change increases sea levels and precipitation, which affects our communities. Swedish legislation requires municipalities to work with climate adaptation and not expose buildings to risk. Despite this, political wills and attractiveness drive development in coastal locations, which are considered vulnerable to flood risk. Therefore, the essay is aimed to investigate how two Swedish municipalities (Norrköping &amp; Nyköping) worked with strategic planning when building in locations close to the sea, to see how the municipalities ensure the planning and building law and the safety of the citizens. The study is carried out with document analysis and interviews with municipal officials. The results show that there are large differences in how the municipalities work with strategic planning to manage flood risks. This is also evident in the municipalities' planning process and how these have been carried out. The essay's conclusions are that strategic planning is an important tool when planning for flood risks, as it can help create guidelines and investigations around a difficult and complex societal challenge.

Pågående klimatförändringar med påföljande ökad nederbörd ger förhöjd risk för översvämningar. Det är därför viktigt att kunna göra förutsägelser för var översvämning riskerar att ske. Förutsättningarna att göra sådana prediktioner med geografiska informationssystem ökar då Sveriges geografi karteras i allt större utsträckning. Syftet med uppsatsen är att utföra och analysera en modell för kartering av översvämningsrisk av väg. Det görs genom GIS-analys av geografiska data, baserade på platsspecifika egenskaper i landskapet, för ett område i Östersunds kommun där två vägavsnitt översvämmades 2008. De platsspecifika egenskaperna kvantifieras i s.k. fysikaliska avrinningsområdesegenskaper (FAE). Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur dessa FAE kan kopplas till översvämningsrisk, på vilket sätt vägen inverkat på risken för att översvämning uppstår och hur modellen kan användas i ett allmänt syfte att kartera översvämningsrisk. Resultatet visar att det finns en korrelation mellan ett flertal FAE och risken för översvämning. Det kan dock göras gällande från resultatet att dessa inte är så entydiga att det med användning av FAE går att allmänt förutsäga översvämningsrisk och riskkarteringen indikerar inte heller att det förelåg större risk i de områden där översvämning dokumenterades. Slutsatsen gällande om det går att applicera den här metoden allmänt för att kartera översvämningsrisk för andra områden är att det i dagsläget är komplicerat och osäkert att göra den här typen av kartering. Med förfinade metoder och noggrannare kartering av geografin kan den här typen av modellering få större träffsäkerhet då sambanden mellan platsspecifika egenskaper i landskapet och översvämningsrisken är vetenskapligt belagd. / Ongoing climate change with increasing levels of precipitation elevates the risk of flooding. It is therefore important to be able to make predictions of when and where such flooding events will occur. The conditions for making such predictions in geographic information systems is increasing at pace with the mapping of the geography of Sweden. The purpose of this paper is to conduct and analyze a planning model for flood hazard by GIS-analysis for an area located in Östersund municipality where two road sections were flooded in 2008. The analysis is based on site specific properties in the terrain. The site specific properties are quantified as Physical Catchment Descriptors. The purpose is furthermore to investigate how these FAE can be linked to the risk of flooding, which role the road plays in causing flooding and in what way the planning model can be used to map flood hazard. The result shows that there is a correlation between several of the FAE and the risk of flooding. These findings are however not that unambiguous to make use of the FAE as general indicators of flood hazard. The mapping of flood hazard in the studied area did not implicate a clear correlation between flood hazard and the flooding events. The conclusion regarding if it is possible to apply this method for mapping probability of flood hazards is that it is uncertain and complicated. With more sophisticated models and more detailed geographical data this type of modelling can get more accurate, since the relation between FAE and flood hazard has been verified.