Climate change affects Sweden by causing mild winters and increased precipitation during the winter season. This will affect the risk for flooding in areas close to water. Flood warnings mean to mitigate and prevent damages that may occur due to flooding.  The purpose of this study is to research how Swedish municipalities and county administrations communicate flood risks and risk preparedness with each other and the Swedish meteorological and hydrological institute (SMHI) to avoid damages. The study also researches how a consequence based early warning system affects the communication and preparedness for flood risks between municipalities, county administrations and SMHI. The subjects of the study are four municipalities and two county administrations that have a significant risk of flooding around the lake Vänern. The methods used are semi-structured interviews for data collection and qualitative data analysis. The result is discussed in relationship to the theoretical frameworks risk governance, risk society and risk communication.  The results of the study show that there is a difference between how municipalities and county administrations perceive the communication between them and SMHI which is the official source of weather-related warnings in Sweden. The relationship between the municipalities and county administrations is mostly good while the relationship between municipalities and SMHI is less so. The communication between county administrations and SMHI is better than that between SMHI and the municipalities. The county administrations believe a new, consequence based early warning system may have a positive impact on the communication between the stakeholders while the municipalities believe the impact will be small or none. The municipalities and county administrations agree that a consequence based early warning system will have a positive effect on the preparedness for floods. / Klimatförändringarna påverkar Sverige med mildare vintrar och en ökad nederbörd under vinterhalvåret som kommer påverka översvämningsrisken i vattennära områden. Översvämningsvarningar är en åtgärd för att mildra och förebygga skador som kan uppstå till följd av höga vattenflöden, höga vattennivåer och skyfall. Studiens syfte är att undersöka hur kommuner och länsstyrelser kommunicerar med varandra och med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) om översvämningsrisker och beredskap för att anpassa och undvika skador. Studien undersöker även hur ett konsekvensbaserat varningssystem påverkar översvämningsberedskap och kommunikation mellan kommuner, länsstyrelser och SMHI. Undersökningens urval består av fyra kommuner och två länsstyrelser med utpekad översvämningsrisk i området kring Vänern. I studien används metoderna semi-strukturerad intervju och kvalitativ innehållsanalys som datainsamlings- och analysmetoder och dess resultat diskuteras utifrån de teoretiska ramverken om riskstyrning, risksamhället och riskkommunikation.  Resultatet pekar mot att det finns en dissonans mellan kommuner och länsstyrelsers uppfattning av den kommunikation som bedrivs mellan dem och SMHI som utfärdar vädervarningar i Sverige. Kommunernas relation till länsstyrelserna är mestadels god medan deras relation till SMHI är mindre god. Kommunikationen mellan Länsstyrelse och SMHI är bättre än den mellan kommun och SMHI. Kommunerna upplever inte att ett konsekvensbaserat varningssystem kommer påverka kommunikationen mellan dem, länsstyrelserna och SMHI. Länsstyrelserna tror däremot att den nya kommunikationskedja som följer med det konsekvensbaserade varningssystemet kan ha en positiv effekt på kommunikationen. Både kommuner och länsstyrelser anser att ett konsekvensbaserat varningssystem kan påverka översvämningsberedskapen positivt.

Klimatförändringarna kommer med flera utmaningar. Det handlar inte enbart om att försöka minimera utsläppen av växthusgaser utan också om att anpassa samhället till ett nytt klimat och nya förutsättningar som kommer med det. Sverige kommer påverkas på flera sätt, och frågan om klimatanpassning av svenska samhällen är därmed högst aktuell. Som ansvariga för den fysiska planeringen ligger en stor del av klimatanpassningsarbetet hos kommunerna, med stöd från andra myndigheter såsom länsstyrelser, SMHI, MSB och Boverket.   En viktig del i klimatanpassningsarbetet i Sverige handlar om att hantera en ökad översvämningsrisk. I slutet av seklet väntas en ökning av nederbörden med upp till 40% i Sverige, och med den ökar även flödena i de svenska vattendragen. Arbetet med klimatanpassning i svenska kommuner kan försvåras av intressekonflikter, exempelvis mellan attraktiva bostäder nära vatten och hotet om ökad översvämningsrisk. Dessutom har forskning visat att det finns kunskapsluckor när det kommer till hur översvämningsrisken ska hanteras. För att hantera den ökade översvämningsrisken som klimatförändringarna medför finns riktlinjer på nationell, regional och lokal nivå att tillgå. Dessa riktlinjer kan dels vara till hjälp för kommunerna, men även något som de måste förhålla sig till i sin fysiska planering. Trots ett stort utbud av riktlinjer finns en efterfrågan hos många kommuner på ytterligare vägledning.   Detta arbete har till syfte att undersöka vilka riktlinjer som existerar idag som hjälpmedel för hantering av de framtida utmaningar som kommer med klimatförändringarna, med fokus på översvämningsrisker. Genom en fallstudie undersöks vilka riktlinjer som används i ett urval av svenska kommuner. Riktlinjerna och dess praktiska användning granskas därefter. Då översvämningar från sjöar och vattendrag varit mest vanligt förekommande i Sverige historiskt har arbetet avgränsats till att fokusera enbart på dessa. Resultatet visar att det stora utbudet av riktlinjer inte alltid är till hjälp för kommunerna. De kan skilja sig åt eller säga emot varandra vilket medför missförstånd eller förvirring. För mindre kommuner kan dock ett stort utbud av riktlinjer vara till hjälp då de har sämre möjligheter att ta fram egna och utreda riskerna på egen hand.   Många av riktlinjerna är formulerade på ett flexibelt och övergripande sätt för att vara anpassningsbara, men detta gör dem ofta svåra att implementera och många kommuner efterfrågar mer specifika riktlinjer. Det är dock tydligt att översvämningsrisken ser mycket olika ut i olika svenska kommuner idag, och klimatförändringarna kan komma att förstärka dessa skillnader. Det är därför mycket svårt att ta fram specifika riktlinjer som på nationell nivå ska fungera för alla kommuners olika förutsättningar och det kan vara mer lämpligt att ta fram dessa på regional eller lokal nivå. Resultatet har även visat att översiktsplanen är ett viktigt verktyg för implementering av riktlinjer i svenska kommuner idag. / A challenge that arises with climate change is the adaption of society to the new climate. In Sweden an important part of this work is about handling an increased flood risk due to increased precipitation. The municipalities are responsible for the spatial planning and therefore also in many ways responsible for this adaption, with help from other national authorities. In the climate adaption work various conflicts of interest can emerge, for instance when it comes to buildings in attractive areas by the water, and there are inadequacies of knowledge among the municipality officials. To deal with these issues multiple guidelines on climate adaption exists on national, regional and local level to assist the municipalities in their task. This thesis investigates what guidelines are available today and how they are used by the municipality officials by conducting a field study on six municipalities. The results show that there is a wide selection of guidelines available from several different authorities and that this sometimes generates confusion rather than guidance. The large variety of guidelines can however be helpful for smaller municipalities with inadequate resources to assess the risks on their own. The guidelines are often phrased in an inexplicit way to enable flexibility, which can make them hard to implement and many officials ask for more specific guidelines. Due to different needs and conditions in the municipalities there are difficulties in developing specific guidelines on a national level and these might be more suitable on a regional level. The results also shows that the comprehensive plan is an important tool for implementation of guidelines in the municipalities.

Denna undersökning syftar till att undersöka svenska kommuners bemötande och hantering av översvämningsrisker kopplade till en höjd havsvattennivån. Undersökningen belyser problematiken med översvämningsrisk både ur ett globalt perspektiv men också i ett svenskt. Detta då runt en tredjedel av Sveriges befolkning bodde i kustnära områden 2007 (inom fem km från strandlinjen), och det verkar vara en trend som håller i sig med att vilja bo i kustnära område. En översvämning i Sverige hade kunnat innebära stora materiella skador på exempelvis infrastruktur såsom vägar, elförsörjning och byggnader. Vidare tar undersökningen upp olika orsaker till varför havsvattennivån stiger och vad som påverkar detta. Exempelvis lyfts globala orsaker som termisk expansion av havsvatten, smältande av glaciärer och inlandsisar. Men också mer lokala företeelser som exempelvis den rådande landhöjningen och lokala väderförhållanden är några som tas upp i kunskapsöversikten. Liksom framtagen forskning inom ämnet och då främst från FN:s klimatpanel IPCC, vilka är dem som tagit fram fyra olika scenarier om framtida klimatutveckling. IPCC:s scenarier ligger också till grund för flera framtagna rapporter av bland annat MSB och SMHI. Det tas även upp relevant aktuell lagstiftning i form av lagar och förordningar från riksdagen respektive regeringen, samt EU-direktiv från Europeiska rådet. Men också vad dessa styrande dokument innebär för klimatanpassningsarbetet och vad de reglerar.

Syfte: I många städer finns områden som ligger lägre än omgivande terräng (lågstråk). I dessa lågstråk finns det stor risk att dagvatten ansamlas vid skyfall och medför över-svämningar och skador på byggnader och anläggningar. I denna studie har det genom-förts en undersökning av olika teorier, metoder och tillämpningar som kan ligga till grund för en teknisk lösning för att lösa problematiken med översvämningsrisken i en urban miljö (dvs stadsmiljö) med lågstråk. Metod: Först genomfördes en litteraturstudie i syfte att bland annat fördjupa kunskapen om ämnet. Därefter gjordes fyra intervjuer där målet var att tillgodogöra den kunskap som sakkunniga har om bland annat vilka tekniska lösningar som är lämpliga i urban miljö och vilka kostnader som olika dagvattenanläggningar har. Det sista steget var att utföra en fallstudie i Växjö stad där en utvald lösning studerades med målet att under-söka lämpligheten i att anlägga just den lösningen. Resultat: Av intervjuerna framgick det att det är många parametrar att ta hänsyn till när man ska projektera och bygga dagvattenanläggningar som är effektiva vid skyfall. Öppna lösningar såsom översvämningsytor och diken/kanaler föredrogs då de dels var mer effektiva, dels att de oftast var billigare att konstruera. Även litteraturstudien gav liknande resultat men det var större variation på vilka lösningar som var lämpliga. Fall-studien visade att den föreslagna lösningen kunde svälja upp till 60% av nederbörden vid ett 30-årsregn men endast i värsta fall 16% av ett 100-årsregn. Konsekvenser: Av resultatet att döma var den föreslagna lösningen inte tillräcklig för att lösa översvämningsproblematiken vid ett 100-årsregn, vilket var den återkomsttid som Växjö kommun har störst problem vid. För att hantera den stora nederbördsmäng-den måste det till mycket stora magasinsvolymer eller många små lösningar för att en accepterad nivå kan uppnås, vilket den lösning som testades inte klarade av. I intervju-erna framgick detta också att det ofta var detta som var problemet vilket i grunden beror på för liten tillgänglig yta och för mycket hårdgjord yta. Rekommendationen blir att komplettera med flera andra lösningar alternativt anlägga så kallade kassetter under gatan för att öka magasineringskapaciteten. Begränsningar: Resultatet begränsas av att det är platsspecifikt och därmed svårare att applicera på andra platser. Eftersom det har genomförts intervjuer på flera olika kom-muner så har dock denna aspekt minskat något eftersom många olika åsikter har note-rats och presenterats. De beräkningar som utfördes var inte genom en datamodellering vilket möjligtvis kan påverka tillförlitligheten något även om det enligt litteraturen an-sågs hålla en tillräcklig nivå för att kunna användas på mindre arealer. / Purpose: In many cities there are areas that are lower than the surrounding terrain (low-lying areas). In these low-lying areas, there is a great risk that stormwater will accumu-late in the event of heavy rainfall and cause floods and damage to buildings and facili-ties. In this study, a review has been carried out of various theories, methods and appli-cations that can form the basis for a technical solution to solve the problem of flood risk in an urban environment with low-lying areas. Method: First, a literature study was conducted to, among other things, deepen the knowledge of the subject. Subsequently, four interviews were conducted where the goal was to utilize the knowledge that experts have about which technical solutions are suit-able in an urban environment and what costs different stormwater facilities have. The last step was to carry out a case study where a selected solution was studied with the aim of investigating the suitability of constructing that solution. Findings: The interviews showed that there are many parameters to take into account when designing and building stormwater facilities that are effective in the event of a downpour. Open solutions such as flood surfaces and ditches / canals were preferred as they were partly more efficient and partly because they were often cheaper to construct. The literature study also gave similar results, but there was greater variation in which solutions were suitable. The case study showed that the proposed solution could swal-low up to 60% of the precipitation in a 30-year rain but in the worst case only 16% of a 100-year rain. Implications: Judging by the results, the proposed solution was not sufficient to solve the flood problem in the event of a 100-year rain, which was the return time that Växjö municipality has the biggest problem with. To handle the large amount of precipitation, very large magazine volumes or many small solutions are needed in order for an ac-cepted level to be achieved, which the solution that was tested could not achieve. In the interviews, it also emerged that this was often the problem, which is basically due to too little available space and too much hardened surface. The recommendation will be to supplement with several other solutions or to install so-called cassettes under the street to increase storage capacity. Limitations: The result is limited by the fact that it is site-specific and thus more diffi-cult to apply in other locations. Since interviews have been conducted in several differ-ent municipalities, however, this aspect has diminished somewhat as many different opinions have been noted and presented. The calculations performed were not through a data modelling, which could possibly affect the reliability somewhat, even though according to the literature it was considered to maintain a sufficient level to be able to be used on smaller areas.

Denna rapport presenterar en förstudie om digitalisering av Mörrumsåns avrinningsområde. Studien undersökte möjligheterna att använda digitala verktyg och tekniker för att förbättra vattenreglering och engagemang från intressenter, särskilt kommunerna i området. Förstudien visade att det fanns generellt gott intresse för att införa digitala lösningar för att förbättra samordningen av vattenreglering. Totalt identifierades 36 potentiella mätpunkter i avrinningsområdet, varav vissa betraktades som högre prioritet. En viktig del av förstudien var ett visualiseringsförslag, där geografiska informationssystem (GIS) är ett möjligt exempel till visualiseringen. Utmaningar identifierades kring sensorval och deras hållbarhet samt noggrannhet i olika miljöer.  Framtidsvisionen inkluderade användning av artificiell intelligens (AI) och maskininlärning (ML) för att förutsäga torka och översvämningar. Slutsatserna visade att digitalisering av vattenhantering kan förbättra samordningen och effektiviteten samt minska risken för torka och översvämningar, men kräver mer datainsamling, standardisering och samarbete mellan intressenter för framgångsrik implementering. Genom att använda digitala verktyg kan samordningen, effektiviteten och hållbarheten förbättras i Mörrumsåns avrinningsområde med målet att bevara ekosystem och vattenresurser för framtida generationer.

Floods are natural disasters that often have significant socio-economic consequences. Urban areas with uncontrolled urban development, rapid population growth, an unregulated municipal system and an unplanned change in land use belong to the very sensitive areas where floods cause devastating economic and social losses. This study aims to present a reliable GIS multi-criteria methodology for risk zone mapping of flood-prone areas in urban areas. This study also intends to study and investigate the relationship between criteria and field of study. This was carried out with a literature study to investigate and determine the criteria to be used. In this study, the focus is on fluvial flooding. The study area is the centre of Karlstad (17.5 km²) in Värmland County. The study area is interesting because the municipality of Karlstad is trying to increase the number of inhabitants in the city and invest manyresources to build attractive areas close to water, even though those areas were affected by flooding from 2000 to 2001. All data processing was performed in ArcGIS Pro 3.1.0 and FME 2022.2.2 software. All hydrological analyses such as flow direction, accumulation and DEM sinks were performed in System for Automated Geoscientific Analyses (SAGA) 8.0.1 software.  The criteria used in this study are land use, DEM, slope, curvature, flow accumulation and distance from water. The result was then validated with MSB's flood model, previous studies and reports, on the Vänern flood 2000/2001 and insurance claims, because there are no previous flood risk maps in the study area to directly validate the maps generated in this study. In addition, 3D models were generated to facilitate visualization and simulation of the event. The proposed method is based on a combined application of geographic information systems (GIS) and multi-criteria analysis (MKA). AHP was used as a weighting method with the help of five experts from Karlstad University. Flood risk maps were constructed and classified into five classes with flood potential from very low to very high. Respectively 0.5 % (very low), 10 % (low), 28.9 % (moderate), 43 % (high), and 17.6 % (very high). The result of this study shows that 60.6 % of the area is associated with areas of high to very high flood risk. This study is a valuable practical tool for flood risk analysis. / Översvämningar är naturkatastrofer som ofta har betydande socioekonomiska konsekvenser. Stadsområden med okontrollerad stadsutveckling, snabb befolkningstillväxt, ett oreglerat kommunsystem och en oplanerad förändring av markanvändningen tillhör de mycket känsliga områden där översvämningar orsakar förödande ekonomiska och sociala förluster. Denna studie syftar till att presentera en tillförlitlig GIS-multikriteriemetodik för kartläggning av riskzoner av översvämningsbenägna områden i stadsområden.Denna studie ämnar också studera och undersöka sambandet mellan kriterier och studieområde. Detta genomfördes med en litteraturstudie för att undersöka och bestämma de kriterier som ska användas. I denna studie ligger fokus på fluviala översvämningar. Studieområdet är Karlstads centrum (17,5 km²) i Värmlands län. Studieområdet är intressant eftersom Karlstads kommun försöker öka invånarantalet i staden och satsar mycket resurser för att bebygga attraktiva vattennära områden, även om området drabbades av översvämning år 2000 till 2001. All databearbetning utfördes i programvara ArcGIS Pro 3.1.0 och FME 2022.2.2. Alla hydrologiska rasteranalyser såsom flödesriktning, -ackumulering och DEM-gropar utfördes i programvaran System for Automated Geoscientific Analyses (SAGA) 8.0.1. Kriterierna som används i denna studie är: markanvändning, DEM, lutning, krökning, flödesackumulering och avstånd från vatten. Resultatet validerades sedan med MSB:s översvämningsmodell, tidigare studier och rapporter, om Vänern översvämningen 2000/2001 och försäkringsskador därför att det inte finns några tidigare översvämningsriskkartor i studieområdet för att direkt validera de i denna studie genererade kartorna. Därutöver genererades 3D-modeller för att underlätta visualisering och simulering av händelsen. Den föreslagna metoden är baserad på en kombinerad tillämpning av geografiska informationssystem (GIS) och multikriterieanalys (MKA). AHP användes som viktningsmetod med hjälp av fem experter från Karlstads universitet. Översvämningsriskkartor konstruerades och klassificerades i fem klasser med översvämningspotential från mycket låg till mycket hög. Respektive 0,5 % (väldigt låg), 10 % (låg), 28,9 % (måttlig), 43 % (hög), och 17,6 % (väldigt hög). Resultatet av denna studie visar att 60,6 % av området är förknippade med områden med hög till väldigt hög översvämningsrisk. Denna studie är ett värdefullt praktiskt verktyg för analys av översvämningsrisker.

Klimatförändringarna påverkar Sverige med intensifierade nederbörds- och översvämningshändelser. Sverige har de senare åren utsatts för fler översvämningar, bland annat i Vänern år 2000/2001. Baserat på tidigare studier har översvämningen inom området för Vänern och Klarälven påvisat drabbat miljöfarliga verksamheter.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur översvämningsrisk uppfattas av representanter med ansvar kopplat till miljöfarlig verksamhet som befinner sig i riskzonen för Klarälvens och Vänerns höga flöden. Uppsatsen syftar även till att undersöka vilka omständigheter som påverkar representanternas riskuppfattning, om de uppfattar översvämning som en problematik i framtiden gentemot miljöfarliga verksamheter och hur de tre aktörerna samverkar med varandra. Uppsatsen baseras på grupp- och semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehållsanalys för att samla in och bearbeta data. Resultatet från metoderna diskuteras utifrån tidigare forskning inom området och ett teoretiskt ramverk baserat på riskuppfattning och Protection Motivation Theory [PMT].  Resultatet redovisar att uppfattningen av att en miljöfarlig verksamhet inom området ska drabbas av en översvämning är låg, vilket beror på att det krävs väldigt höga vattenflöden. Samverkan mellan parterna sker bland annat utifrån arbetet mot att minimera riskerna att drabbas av översvämningar. Risken kan dock inte uteslutas helt på grund av osäkerheten i klimatförändringarna. För att motverka översvämningsriskerna i framtiden arbetar aktörerna huvudsakligen med att reducera koldioxidutsläpp för att minska påverkan på klimatförändringarna. / Climate change is affecting Sweden with intensified rainfall and flooding events. In recent years, Sweden has been exposed to more floods, including in Lake Vänern in 2000/2001. Based on previous studies, the flooding in the Vänern and Klarälven area has affected environmentally hazardous activities.   The purpose of this essay is to investigate how flood risk is perceived by representatives with responsibilities linked to environmentally hazardous activities who are in the risk zone for the high flows of the Klarälven and Vänern rivers. The essay also aims to investigate which circumstances affect the representatives' perception of risk, if they perceive flooding as a problem in the future compared to environmentally hazardous activities and how the three actors cooperate with each other. The essay is based on group and semi-structured interviews and qualitative content analysis to collect and process data. The results from the methods are discussed based on previous research in the field and a theoretical framework based on risk perception and Protection Motivation Theory [PMT].   The results show that the perception that an environmentally hazardous activity in the area will be affected by a flood is low, which is due to the fact that very high water flows are required. Cooperation between the parties takes place, among other things, based on the work towards minimizing the risks of being affected by floods. However, the risk cannot be completely ruled out due to the uncertainty of climate change. In order to counteract the flood risks in the future, the actors mainly work to reduce carbon dioxide emissions in order to reduce the impact on climate change.

Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen är ett faktum som kan leda till kraftigare nederbördstillfällen samt öka risken för bland annat översvämningar. Översvämningsrelaterade katastrofer har under de senaste 20 åren ökat och översvämningsrelaterade händelser står för 44 procent av världens naturkatastrofer. Samtidigt ökar tillväxten av många städer och samhällen vilket sätter större krav på beslutsfattare och kommuner att välja lämpliga platser för exploatering. Syftet med studien är att undersöka hur en GIS-baserad multikriterieanalys kan användas för att identifiera översvämningsrisker samt hur karteringen över översvämningsrisker vidare kan användas för att identifiera lämpliga platser för bostadsexploatering. Studien utfördes genom att intervjua översvämningsexperter och samhällsplanerare, samt genom att använda geografiska informationssystems (GIS)-baserade metoder såsom Multikriterieanalys (MKA), Analytisk hieratisk process (AHP) och känslighetsanalys. Intervjuerna gav värdefulla synpunkter på kriterier, rangordning och viktning. Resultaten av översvmningsriskkarteringen visar de områden som har mycket hög till mycket låg risk att exponeras för en översvämning. För att identifiera lämpliga platser för bostadsutveckling användes översvämningsriskkarteringen som ett kriterium tillsammans med andra viktiga komponenter såsom fysiska och sociala faktorer. Resultaten visar att den lämpligaste platsen är lokaliserad i den sydvästra delen av Näringen och har en storlek på 25 737 kvadratmeter (kvm). Den känslighetsanalys som utfördes i studien, genom att ändra rangordningen på kategorierna (översvämningsrisk, fysiska- och sociala faktorer), visade det att den största förändringen skedde när de sociala faktorerna fick en hög rangordning och vikt. Diskussionen och slutsatsen visar hur bland annat valet av kriterier och intervjupersoner kan påverka resultatet och att det finns många osäkerheter med att använda MKA. Resultatet av en MKA bör därför utvärderas om det ska vara möjligt att avgöra om bostäder kan exploateras på Näringen. / Climate change and global warming are some causes that can lead to heavier precipitation and increased risk of floods. Flood-related disasters have increased over the past 20 years and 44 percent of the world's natural disasters are due to flood-related events. At the same time, the growth is increasing in many of the world's cities and communities, which places greater demands on decision-makers and municipalities to choose suitable places for exploitation. The purpose of the study is to investigate how a GIS-based multi-criteria analysis can be used to identify flood risks and how the mapping of flood risks can be used further to identify suitable sites for housing development. The study was conducted by interviewing flood experts and urban planners and implementing Geographic Information Systems (GIS)-based method such as Multi-criteria Analysis (MCA), Analytical Hierarchy Process (AHP) and Sensitivity Analysis to produce the results. The respondents provided valuable views on the criteria, ranking and weighting of criteria. The results of the flood hazard map show the areas that are at high and low risk of being flooded. In finding suitable sites for housing development, the flood hazard map was used as an input together with other important components such physical and social factors. The results show that the most suitable place is in the southwestern part of Näringen, which has a size of 25 737 m2. In the sensitivity analysis that was performed where ranking of the categories was changed (flood risk, physical and social factors), it showed that the biggest change took place when the social factors received high ranking and weight. The discussion and conclusion show how the choice of criteria, weighting and interviews can affect the results and the many uncertainties with using MCA. The results of an MCA should therefore be evaluated if it is to be possible to decide whether housing can be exploited on Näringen.