Klimatförändringarna påverkar Sverige med intensifierade nederbörds- och översvämningshändelser. Sverige har de senare åren utsatts för fler översvämningar, bland annat i Vänern år 2000/2001. Baserat på tidigare studier har översvämningen inom området för Vänern och Klarälven påvisat drabbat miljöfarliga verksamheter.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur översvämningsrisk uppfattas av representanter med ansvar kopplat till miljöfarlig verksamhet som befinner sig i riskzonen för Klarälvens och Vänerns höga flöden. Uppsatsen syftar även till att undersöka vilka omständigheter som påverkar representanternas riskuppfattning, om de uppfattar översvämning som en problematik i framtiden gentemot miljöfarliga verksamheter och hur de tre aktörerna samverkar med varandra. Uppsatsen baseras på grupp- och semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehållsanalys för att samla in och bearbeta data. Resultatet från metoderna diskuteras utifrån tidigare forskning inom området och ett teoretiskt ramverk baserat på riskuppfattning och Protection Motivation Theory [PMT].  Resultatet redovisar att uppfattningen av att en miljöfarlig verksamhet inom området ska drabbas av en översvämning är låg, vilket beror på att det krävs väldigt höga vattenflöden. Samverkan mellan parterna sker bland annat utifrån arbetet mot att minimera riskerna att drabbas av översvämningar. Risken kan dock inte uteslutas helt på grund av osäkerheten i klimatförändringarna. För att motverka översvämningsriskerna i framtiden arbetar aktörerna huvudsakligen med att reducera koldioxidutsläpp för att minska påverkan på klimatförändringarna. / Climate change is affecting Sweden with intensified rainfall and flooding events. In recent years, Sweden has been exposed to more floods, including in Lake Vänern in 2000/2001. Based on previous studies, the flooding in the Vänern and Klarälven area has affected environmentally hazardous activities.   The purpose of this essay is to investigate how flood risk is perceived by representatives with responsibilities linked to environmentally hazardous activities who are in the risk zone for the high flows of the Klarälven and Vänern rivers. The essay also aims to investigate which circumstances affect the representatives' perception of risk, if they perceive flooding as a problem in the future compared to environmentally hazardous activities and how the three actors cooperate with each other. The essay is based on group and semi-structured interviews and qualitative content analysis to collect and process data. The results from the methods are discussed based on previous research in the field and a theoretical framework based on risk perception and Protection Motivation Theory [PMT].   The results show that the perception that an environmentally hazardous activity in the area will be affected by a flood is low, which is due to the fact that very high water flows are required. Cooperation between the parties takes place, among other things, based on the work towards minimizing the risks of being affected by floods. However, the risk cannot be completely ruled out due to the uncertainty of climate change. In order to counteract the flood risks in the future, the actors mainly work to reduce carbon dioxide emissions in order to reduce the impact on climate change.