Sverige anses ha en välfungerande dricksvattenproduktion på grund av stor tillgång på råvatten med god kvalitet. För att kunna möta utmaningarna i framtiden, så som klimatförändringar och en ökad befolkning, krävs en ökad digitalisering på vattenverken för att erhålla en säker dricksvattenproduktion. Projektet syftar till att utreda vilka hinder och möjligheter som finns för en ökad digitalisering av övervakning och styrning på svenska vattenverk. Detta har gjorts genom en litteraturstudie som bidragit med kunskap för utformningen av en enkätundersökning där vattenverk fått svara på frågor gällande digitalisering av övervakning och styrning. Enkäten skickades ut till 370 vattenverk i Sverige varav 14 av dessa svarade och utgör underlaget för resultatet i denna rapport. Resultatet visar att samtliga vattenverk som har besvarat enkäten har ett behov av en ökad digitalisering av övervakning och styrning som utgörs av • Tidiga varningssystem • Förbättrad övervakning • Styrning av beredningsprocessen • Modeller för processer • Förbättrad IT-säkerhet Av resultatet framgår även att det finns en viss spridning av vilka behov som vattenverken anser som mest angelägna. I många fall upplever de 14 vattenverken organisatoriska, tekniska och ekonomiska hinder för att implementera eller utveckla digitaliseringen av övervakning och styrning. Den låga svarsfrekvensen gjorde att det inte erhölls en generell bild av svenska vattenverks syn på en ökad digitalisering. Inom projektet har även ett modellverktyg för kemisk fällning konstruerats med syfte att undersöka automatisk online-dosering av koaguleringsmedlet Al2(SO4)3* 14 H2O (ALG). En jämförelse mellan online-mätningens direkta dosering och en fördröjd mänsklig dosering har gjorts för att stödja argumentet om varför en automatisk dosering kan vara fördelaktig ur ett ekonomiskt och kvalitetsmässigt perspektiv. Undersökningen visade att det finns möjlighet att spara 330 000 SEK/år i enbart kostnad för ALG, vid en övergång från manuell till automatisk dosering.

Climate change affects Sweden by causing mild winters and increased precipitation during the winter season. This will affect the risk for flooding in areas close to water. Flood warnings mean to mitigate and prevent damages that may occur due to flooding.  The purpose of this study is to research how Swedish municipalities and county administrations communicate flood risks and risk preparedness with each other and the Swedish meteorological and hydrological institute (SMHI) to avoid damages. The study also researches how a consequence based early warning system affects the communication and preparedness for flood risks between municipalities, county administrations and SMHI. The subjects of the study are four municipalities and two county administrations that have a significant risk of flooding around the lake Vänern. The methods used are semi-structured interviews for data collection and qualitative data analysis. The result is discussed in relationship to the theoretical frameworks risk governance, risk society and risk communication.  The results of the study show that there is a difference between how municipalities and county administrations perceive the communication between them and SMHI which is the official source of weather-related warnings in Sweden. The relationship between the municipalities and county administrations is mostly good while the relationship between municipalities and SMHI is less so. The communication between county administrations and SMHI is better than that between SMHI and the municipalities. The county administrations believe a new, consequence based early warning system may have a positive impact on the communication between the stakeholders while the municipalities believe the impact will be small or none. The municipalities and county administrations agree that a consequence based early warning system will have a positive effect on the preparedness for floods. / Klimatförändringarna påverkar Sverige med mildare vintrar och en ökad nederbörd under vinterhalvåret som kommer påverka översvämningsrisken i vattennära områden. Översvämningsvarningar är en åtgärd för att mildra och förebygga skador som kan uppstå till följd av höga vattenflöden, höga vattennivåer och skyfall. Studiens syfte är att undersöka hur kommuner och länsstyrelser kommunicerar med varandra och med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) om översvämningsrisker och beredskap för att anpassa och undvika skador. Studien undersöker även hur ett konsekvensbaserat varningssystem påverkar översvämningsberedskap och kommunikation mellan kommuner, länsstyrelser och SMHI. Undersökningens urval består av fyra kommuner och två länsstyrelser med utpekad översvämningsrisk i området kring Vänern. I studien används metoderna semi-strukturerad intervju och kvalitativ innehållsanalys som datainsamlings- och analysmetoder och dess resultat diskuteras utifrån de teoretiska ramverken om riskstyrning, risksamhället och riskkommunikation.  Resultatet pekar mot att det finns en dissonans mellan kommuner och länsstyrelsers uppfattning av den kommunikation som bedrivs mellan dem och SMHI som utfärdar vädervarningar i Sverige. Kommunernas relation till länsstyrelserna är mestadels god medan deras relation till SMHI är mindre god. Kommunikationen mellan Länsstyrelse och SMHI är bättre än den mellan kommun och SMHI. Kommunerna upplever inte att ett konsekvensbaserat varningssystem kommer påverka kommunikationen mellan dem, länsstyrelserna och SMHI. Länsstyrelserna tror däremot att den nya kommunikationskedja som följer med det konsekvensbaserade varningssystemet kan ha en positiv effekt på kommunikationen. Både kommuner och länsstyrelser anser att ett konsekvensbaserat varningssystem kan påverka översvämningsberedskapen positivt.