Klimatförändringarna kommer med effekter så som ökade skyfall och stigande havsnivåer vilket ökar risken för översvämning, något kommuner behöver förhålla sig till i den fysiska planeringen. Den här intervjustudien syftar till att skapa en förståelse för hur södra Sveriges kustkommuner arbetar med klimatanpassning av vattennära bebyggelse utifrån kommuntjänstemännens perspektiv, samt vilka utmaningar och möjligheter de beskriver att det finns vid planeringen av områdena. Syftet är också att undersöka hur arbetet kan förstås utifrån resiliens och hur det kan implementeras i planeringen av vattennära områden. Resultatet visar att kommunerna implementerar resiliens genom att klimatanpassa ny vattennära bebyggelse men att kommuntjänstemännen upplever en svårighet med att klimatanpassa redan befintlig bebyggelse. Avslutningsvis upplevs politiken ha en stor betydelse för kommuntjänstemännens förutsättningar att arbeta proaktivt och långsiktigt med klimatanpassning. / The climate changes come with effects as increased rainfall and rising sea levels, which increases the risk for flooding, something that municipalities must consider in their spatial planning. This interview study aims to create an understanding of how coastal municipalities in southern Sweden work with climate adaption of waterfront buildings from the municipal officials' perspective. The purpose is to investigate how the municipals officials describe what type of challenges and opportunities there are when planning these areas. The aim is to examine how to understand the working process from a resilience perspective and how resilience can be implemented in the planning of waterfront areas. The findings show that municipalities implement resilience by adapting new waterfront buildings for climate change. However, they have found it difficult to adapt the already existing buildings. Finally, politics has a major role for the municipal officials' ability to work proactively and long-term with climate adaption.

I Sverige kommer klimatförändringarna innebära ett varmare klimat med kraftigare nederbörd. I kombination med en stor andel hårdgjorda ytor i våra växande städer kommer detta innebära en risk för dagvattenöversvämningar. Ett angreppssätt för att klimatanpassa städerna och öka dess resiliens är att använda sig av gröna dagvattenåtgärder för hanteringen av dagvatten. Gröna dagvattenåtgärder, till exempel gröna tak eller växtbäddar, är multifunktionella då de bidrar med flera ekosystemtjänster samtidigt. Exempel på ekosystemtjänster är rening och fördröjning av dagvatten och lokal sänkning av temperaturen. Studier visar även en lägre mortaliteten hos människor boende i områden med mer grönska. Syftet med examensarbetet var att utforma en multikriterieanalys för att föreslå placering av gröna dagvattenåtgärder inom ett sjukhusområde. Akademiska sjukhuset i Uppsala användes som fallstudie. Multikriterieanalys är en väletablerad metod för att utvärdera olika alternativ baserat på en uppsättning kriterier. Metoden beaktar hur de undersökta alternativen uppfyller de olika kriterierna och kan användas som beslutsunderlag. Multikriterieanalysens kriterier baserades på en litteraturstudie samt samtal med personer som i sitt yrkesliv kommer i kontakt med dagvattenhantering. De resulterande kriterierna delades in i tre grupper: Primära och sekundära restriktioner samt faktorer. De primära restriktionerna representerade markområden som helt uteslöts ur analysen. Faktorerna och de sekundära restriktionerna poängsattes på ett enhetligt vis (mellan 0 och +1 respektive med -1 och 0 poäng) samt tilldelades vikter baserat på hur viktiga de ansågs vara att ta hänsyn till vid beslut om plats för en grön dagvattenåtgärd. Vikterna beräknades enligt två metoder, vilka baseras på rangordning av kriterierna. Metoderna var centroid rangordning (ROC) och summerad rangordning (RS). Rangordningen av kriterierna utfördes under en workshop enligt Delphimetoden. Multikriterieanalysens resultat summerades i ArcMap enligt linjär additiv metod, vilket innebär att en slutpoäng beräknades som summan av respektive kriteriums poäng multiplicerat med dess vikt. Resultatet bestod av rasterkartor över Akademiska sjukhuset, där varje pixel tilldelats en slutpoäng som visade dess lämplighet för placering av en grön dagvattenåtgärd. Resultatet visade att kriterier kopplade till rening av dagvatten, klimatanpassning (flödesfördröjning, temperatursänkning) samt praktiska genomförande- och kostnadsaspekter prioriterades högst av workshopgruppen. Enligt multikriterieanalysen var följande områden mest lämpliga för placering av gröna dagvattenåtgärder: marken runt hus A9, marken söder om J-huset och centralblocket samt mark i anslutning till parkeringsplatser och den Inre sjukhusvägen. En känslighetsanalys med avseende på val av viktningsmetod visade inga större skillnader i resultatet framtaget med vikter beräknade enligt ROC- respektive RS-metoden. / Climate change is resulting in both a warmer climate and heavier rains. At the same time the amount of paved surfaces in the cities are increasing. This will lead to both higher urban temperatures and higher risks of urban flooding. One way to tackle this and to increase urban resilience is by adapting to the climate change using green infrastructure for stormwater management. Green infrastructure has the potential to contribute with several ecosystem services, for example purification of stormwater and reducing the stormwater discharge. The aim of the thesis was to conduct a multicriteria analysis for localisation of green infrastructure for stormwater management in a hospital setting. The hospital Akademiska sjukhuset was used as a case study. The criteria for the analysis was based on a search of the literature and on conversationswith people who come in contact with stormwater management in their professional lives. The analysis was carried out using the linear additive method in ArcMap. Each criterion was assigned weights according to how important the criterion was to take into account when choosing a location for green infrastructure such as green roofs. The importance of the criteria was established by conducting a workshop according to the Delphi method. The workshop established a list ranking the criteria. The weights were then calculated using two methods: Rank Order Centroid and Rank Sum. The results conclude that criteria linked to purification of stormwater, climate adaptation (reducing discharge, lowering temperature) and aspects having to do with costs and practical feasibility were given the highest priority by the workshop group. Accordingto the multicriteria analysis, areas most suitable for installation of green infrastructurefor stormwater management were areas adjacent to house A9 and the southern parts ofCentralblocket and house J, together with areas in connection to parking lots and the road Inre sjukhusvägen.

Uppvärmningen av klimatet resulterar i att havsnivån stiger globalt. Detta riskerar att få omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet för områden som angränsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och förväntas ta ett stort ansvar för klimatanpassning. I Stockholm antas havet stiga cirka 0,5 meter till år 2100 och det kommer troligtvis att fortsätta stiga efter det. Denna studie bygger främst på intervjuer i syftet att utreda huruvida det råder konsensus mellan stadens planerare och politikerna i Stockholms stad gällande hur hantering av en förhöjd havsnivå bör ske. Frågan är relativt ny och i ett spekulativt stadium vilket gör att det är svårt att se tydliga skiljelinjer. Samtliga personer som ingått i denna studie är dock överens om att problematiken kring ett stigande hav är en viktig fråga i behov av mer djupgående utredningar. Även att det i slutänden kommer att bli en samhällsekonomisk analys som blir avgörande för vad, när och hur något ska genomföras. / The warming of the climate will result in rising sea levels globally. This is likely to result in widespread social, economic and environmental consequences, especially for areas adjacent to the coast. In Sweden the municipalities have a monopoly for planning and the municipalities are expected to take a substantial responsibility for the city’s adaptation to the new sea levels. In Stockholm, the expected sea level rise is approximately 0.5 meters until 2100 and the sea is expected to continue to rise after 2100. This study is based on interviews with the purpose to investigate whether there is consensus between the city planners and the politicians in the City of Stockholm in how the management of the rising sea levels should be handled. The question is relatively new and rather in a speculative stage which makes it difficult to see clear dividing lines. However all interviewees in this study agreed that the problem of rising sea levels is an important issue that is in need of more in-depth investigation. Although it will ultimately become an economic analysis that will determine what, when, and how something should be implemented.

The climate means a number of different challenges for the forest, which can both suffer large-scale negative consequences, and at the same time create the conditions for more growth, depending on regional conditions. The Swedish forest industry has contributed to the development of Swedish welfare, which historically has also been supported by the government through laws and regulations that made this development possible. The historically strong support for the forest industry is argued in this work to have led to a path dependency in how Swedish forests should be managed in order to optimize growth in the way that the forest industry wants it. Furthermore, it is described how the path-dependent management methods were able to continue, and how today it creates problems when forest management methods need to be adapted in order to be resistant to a changing climate in the long term. A reluctance to adapt the industry's management methods instead puts great trust for climate adaptation in Sweden's large proportion of private forest owners and their local knowledge. This paper aims to investigate how the important local conditions affect forestry climate adaptation efforts, by collecting mixed quantitative and qualitative data with a survey, and using descriptive statistics and a thematic analysis to analyze the survey responses. The result shows that local forest owners have been given a role as forestry climate adaptation agents as a result of a deep-rooted path dependency in Swedish forestry methods, and that information about management methods and climate change affects the forest owners' knowledge of climate adaptation of forestry at the local level.

Bakgrund: Klimatförändringarnas effekter globalt som på lokal nivå, kan redan noteras. För skyfallsöversvämningar har det ökat och kommer öka än mer framöver. Olika sektorer i ett samhälle påverkas när en stad översvämmas, varav en stor grupp består av samhällets medborgare. Individer upplever skyfall som oförutsägbara och slumpmässiga. Konsekvenserna efter en skyfallsöversvämning har effekt på både de sociotekniska och socioekonomiska dimensionerna för en individ på kort och lång sikt. Med detta perspektiv anses det intressant att undersöka hur individer resonerar kring framtida skyfallsöversvämningar på lokal nivå. Studien avgränsas till privata fastighetsägare, då tidigare forskning pekar på att de som äger sin egen bostad är mer benägna att anta skyddande anpassningar på sina enskilda fastigheter, vilket antas bidra till den totala samhällssäkerheten. Syftet: Syftet med studien var att öka förståelsen för privata fastighetsägares syn på skyfall som leder till översvämning och hur det motiverar dem att vilja skydda sin privata fastighet innan en översvämning sker. Metod: Studiens kvalitativa forskningsinriktning utgick från en hermeneutisk vetenskapsteori med inriktning åt samhälls- och beteendevetenskap. Datainsamlingen genomfördes som semi-strukturerade intervjuer som analyserades utifrån en kvalitativ konventionell innehållsanalysmetod med induktiv ansats. Totalt genomfördes sex kvalitativa intervjuer. Områdesurvalet utgick från ett strategiskt icke-sannolikhetsbaserat urval medan respondenturvalet var ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval. En testintervju genomfördes innan själva studien påbörjades, för att säkerställa att frågorna var relevanta. Som teoretiskt ramverk valdes Protection motivation theory för att fånga upp likheter och skillnader i individers resonemang kopplat till skyfallsöversvämningar. Resultat: Det induktiva analysförfarandet resulterade i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Förmågor, riskhantering och samhällspåverkan belyser olika perspektiv hur privata fastighetsägare resonerar kring sin kapacitet innan en skyfallsöversvämning sker. Kunskapsbrist och individnivån; intra- och interpersonlighet inverkar på individernas förmågor och beslut. Medan valet av anpassningar av fastigheten vägdes mellan kostnaden i relation till tid och nyttovärdet. Vidare pekade resultatet på att samhällspåverkan var bidragande till en känsla av utsatthet, detta främst inom ansvarsfördelning och information hos respondenterna då de upplevde ett beroendesamband till kommunen och försäkringsbolagen. Utmärkande för studien: Respondenterna upplever skyfallsöversvämningar som ett abstrakt fenomen, vilket påvisas av en uttalad kunskapsbrist kopplat till området. Vidare har tidsfaktorn tillsammans med ansvarskostnaden inverkan på hur nyttovärdet av en anpassning upplevs. Mest framträdande är hur den sociala omgivningen tillsammans med individens självförmåga kan påverka riskbedömning och hanteringsförmåga i relation till skyfallsöversvämningar. Slutligen upplever den undersökta populationen privata fastighetsägare samhällspåverkan i form av beroendesamband och utsatthet till både kommun och försäkringsbolag, vilket pekar på att individperspektivet med inriktning på hantering av skyfallsrisker bör inkluderas i framtida forskning. / Background: The effects of climate change globally as well as at the local level can already be noted. Pluvial flood events have increased and will increase even more in the future. Different sectors of a society are affected when a city is flooded, of which a large group consists of the citizens of the society. Individuals experience extreme rains as unpredictable and random. The consequences after pluvial floods have an effect on both the socio-technical and socio-economic dimensions of an individual in the short and long term. With this perspective it is considered interesting to do research, to capture how individuals reason about future pluvial floods, at the local level. The study is limited to private property owners, as previous research indicates that those who own their home are more aware and prone to adopt protective adaptations to protect their property, which is assumed to contribute to overall social security. Purpose: The aim of the study was to increase the understanding of private property owners´ views on pluvial floods that lead to flooding and how it motivates them to want to protect their private property before a flood occurs. Method: The qualitative research was based on a hermeneutic theory of science with a focus on social and behavioural sciences. The data collection was conducted as semi-structured interviews. The collected data material was analyzed by applying a qualitative conventional content analysis method with an inductive approach. A total of six qualitative interviews were conducted. The area of the sample was based on a strategic non-probability sample, while the respondent sample was a non-random convenience sample. A test interview was conducted before the actual study began, to ensure that the questions were relevant. The Protection Motivation Theory, was chosen as the theoretical framework to capture similarities and differences in the individuals´ reasoning, linked to pluvial floods. Results: The inductive analysis procedure resulted in three main categories and nine sub-categories. Abilities, risk management and societal impact shed light on perspectives on how private property owners’ reason about their abilities before a pluvial flood occurs. Lack of knowledge and the level of the individual; intra- and interpersonal levels affect individuals´ inner abilities and decisions. While the choice of adaptations of the property was weighed between the cost in relation to time and utility value. Furthermore, the results indicated that social impact was contributing to a feeling of vulnerability, mainly within the division of responsibilities and information among the respondents when they experienced a dependency relationship with the municipality and the insurance companies. Characteristic of the study: The respondents experience pluvial floods as an abstract phenomenon, which is expressed as a lack of knowledge linked to the area of research. Furthermore, the time factor together with the cost of liability has an impact on how the utility value of the adaptation measure is perceived. Most prominent is how the social environment together with the individual´s self-efficacy can affect risk assessment and coping ability in relation to pluvial floods. Finally, the surveyed population of private property owners’ experiences societal impact in the form of dependency and vulnerability to both municipality and insurance companies, which indicates that the individual perspective with a focus on managing pluvial flood risks, should be included in future research.

Klimatförändringarnas påverkan på stadsmiljöer blir alltmer påtagligt med ökande frekvenser av extrema väderfenomen, vilket kräver resilienta städer med förmågan att anpassas till framtida störningar. Urbaniseringen förtätar städerna och leder till mer hårdgjord mark och minskad vegetation som kan resultera i fenomenet urbana värmeöar. Fenomenet koncentrerar och förlänger värmen i städer, vilket hotarmänniskors hälsa, särskilt under extrema värmeböljor. Värmeöar är väldokumenterade globalt men är en förbisedd fråga i Sverige. Examensarbetets syfte var därför att öka förståelsen kring värmeöar för svenska kommuner och myndigheter med exempel från städerna Gävle, Sundsvall och Uppsala. Målen var att föreslå resilienta planeringsåtgärder som både kan förbättra det pågående arbetet mot värmeöar samt nya inslag från internationell forskning.Studiens metoder var litteraturstudie, dokumentstudie av översiktsplaner (ÖP) samtintervjuer. En spatial multikriterieanalys (MKA) användes för att skapa farokartor av var värmeöar kan uppstå. Kriterier valdes genom litteratur, viktades med analytisk hierarkiprocess samt genomgick en känslighetsanalys. Farokartorna valideradessedan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) värmekartering. Resultaten visade att värmeöar behandlades på en övergripande nivå i ÖP. Varierade kunskaper om fenomenet framkom av respondenter från både kommuner och myndigheter. Flera utmaningar, möjligheter och planeringsåtgärder identifierades iarbetet mot värmeöar. Resiliens framhölls som ett nyckelkoncept i stadsplaneringen för att beakta olika klimatrisker där värmeöar är ett exempel. Litteraturstudien gav förslag på resilienta planeringsåtgärder i arbetet mot värmeöar som kan användas i svensk stadsplanering, vilka sedan sammanställdes. För att skapa resilienta städer krävs både reduceringsåtgärder (minska den byggda miljöns påverkan på stadsvärme)samt hanteringsåtgärder (förebyggande arbeten för att minska människors värmeexponering).  Farokartorna visade att värmeöar framför allt kan uppstå i bostads-, handels- och industriområden. MKA som metod för kartläggning av värmeöar överensstämdedelvis med marktemperaturer från MSB:s värmekartering. Slutsatsen av studien var att värmeöar behöver uppmärksammas mer i den svenska stadsplaneringen. Utmaningarna inkluderade att inkorporera värmefrågor i befintlig bebyggelse, medan möjligheterna fanns i fler planeringsunderlag och detaljerade kartläggningar. Främjandet av resiliens, särskilt genom reducerings- och hanteringsåtgärder,behöver utvecklas i Sverige för att stärka planeringsarbetet mot värmeöar i både nutida och framtida stadsplanering. / The impact of climate change on urban environments is becoming increasinglyapparent with higher frequencies of extreme weather phenomena, which requires resilient cities with the ability to adapt to future disturbances. Urbanization densifies cities and leads to more hard surfaces and reduced vegetation which can result in urban heat islands (UHI). This phenomenon concentrates and prolongs heat in citieswhich threatens human health, especially during extreme heat waves. UHI are well documented globally but are an overlooked issue in Sweden.  The aim of the study was therefore to increase the understanding of UHI for Swedish municipalities and authorities with examples from the cities of Gävle, Sundsvall and Uppsala. The goals were to propose resilient planning measures that can both improve the ongoing work against UHI as well as new elements from international research. The study's methods were a literature study, a document study of comprehensive plans (översiktsplan) and interviews. A spatial multicriteriaanalysis (MCA) was used to create hazard maps of where UHI can occur. Criteria were selected through literature, weighted using analytic hierarchy process and underwent a sensitivity analysis. The hazard maps were validated with the Swedish Civil Contingencies Agency’s (MSB) heat mapping. The results showed that UHI were treated at an overall level in comprehensiveplans. Varied knowledge about the phenomenon emerged from respondents from both municipalities and authorities. Several challenges, opportunities and planning measures were identified in the work against UHI. Resilience was highlighted as a key concept in urban planning to consider various climate risks where UHI are an example. The literature study provided suggestions for resilient planning measures in the work against UHI that can be used in Swedish urban planning, which were then compiled. To create resilient cities, both reduction measures (reducing the built environment's impact on urban heat) and management measures (preventive work to reduce people's heat exposure) are required.  The hazard maps showed that UHI mainly occur in residential, commercial and industrial areas. MCA as a method for UHI mapping partially matches ground temperatures from MSB's heat mapping. The conclusion of the study was that UHIneed more attention in Swedish urban planning. Challenges included incorporating heating issues into existing buildings, while the opportunities were in more planning documents and detailed mapping. The promotion of resilience, especially through reduction and management measures, needs to be developed in Sweden to strengthen the planning against UHI in both present-day and future urban planning.

Med hänsyn till förhöjda temperaturer, som i framtiden kan uppstå till följd av klimatförändringar, finns det ett behov av att undersöka energieffektiviteten och energiförbrukningen i byggnader. En möjlig åtgärd, för att motverka effekten av de förhöjda temperaturerna, kan vara att anpassa kraven som BBR ställer på bland annat U-värde och andra faktorer som påverkar inomhusklimatet. Studien undersöker om det finns ett behov av att klimatanpassa byggnaders klimatskal och tillhörande krav. Det har undersökts om behovet av att anpassa BBR:s krav på U-värden, energiprestanda och inomhusklimat, för att motverka påverkan av klimatförändringar, är aktuellt. Målet med studien är att undersöka och analysera om det är nödvändigt att anpassa kraven som BBR ställer på byggnader och därifrån utvärdera och se vilka metoder och designlösningar som skulle fungera som åtgärder till problemet. Resultatet av studien påvisade vikten av krav och hur de anpassar byggnaders energiprestanda. En möjlig anpassning av BBR:s krav är att minska de maximala tillåtna U-värdena för en byggnads ytterväggar, tak och fönster. Vid förhöjda temperaturer kommer antalet uppvärmningsdagar för byggnader att minska och därmed minskar även energiförbrukningen för uppvärmning. Däremot uppstår ett kylbehov där det i många fall kommer behövas installationer av kylsystem och ventilation. Plötsligt förändrade temperaturer kan även leda till problem i inomhusklimatet och därav är byggnadens tidskonstant av stor vikt för att hålla byggnader tåliga mot förändringar av utomhustemperatur. Metoder för att ta fram ett optimalt U-värde har diskuterats och det anses vara lämpligt att implementera dessa metoder i Sverige. U-värdet och primärenergitalet har en viktig koppling och har visat sig vara ytterst viktiga vid klimatanpassning av byggnader. En stor del av anpassningen beror på det lokala klimatet vilket kan komplicera processen för att göra en mer generell anpassning av kraven. Studien visade även att fönster står för 20–40% av byggnaders energiförluster men mot förmodan ger det inte en särskilt stor påverkan vid förhöjda temperaturer. Möjliga åtgärder som ger en minimal förbättring är bland annat smarta fönster och val av fönster med passande g-värde. Sammanfattningsvis kan anpassning av BBR:s krav på bland annat U-värde, inomhusklimat och energiprestanda vara en lämplig åtgärd för att minska energiförbrukningen i byggnader och därmed minska de negativa effekterna av klimatförändringar. En anpassning av kraven kan vara gynnsamt men är inte helt avgörande gällande byggnaders inomhusklimat. Arbetet betonar andra viktiga faktorer som byggnadens termiska tröghet och mängden isolering i byggnadselement, dessa har en större inverkan på inomhusklimatet i varmare utetemperaturer. / Considering the increased temperatures that may occur in the future as a result of climate change, there is a need to examine the energy efficiency and energy consumption of buildings. One possible measure to counteract the effects of increased temperatures could be to adjust the requirements set by BBR for factors such as U-value and indoor climate in order to meet the desired criteria. The study investigates whether there is a necessity to climate-adapt the building envelopes of structures. It has been explored whether the need to adapt BBR´s requirements for U-values, energy performance and indoor climate to mitigate the impact arising from climate change is pertinent. The objective of the study is to scrutinize and analyze the necessity of adapting the demands set by BBR, followed by an evaluation of the methods and design-solutions that could function as remedies to the problem. The findings of the study demonstrated the significance of requirements and how they can tailor the energy performance of buildings. One potential adjustment to BBR´s requirements is to reduce the maximum permissible U-values for a building's external walls, roof, and windows. In times of elevated temperatures, the number of heating-degree days for buildings will decrease, thus leading to a reduction in heating energy consumption. However, a cooling demand arises, often necessitating the installation of cooling systems and ventilation. Abrupt temperature changes can also result in indoor climate issues, underscoring the importance of the buildings time constant in maintaining resilience against alterations in outdoor temperatures. Methods for evaluating an optimal U-value have been deliberated upon and considered suitable for implementation in Sweden. The U-value and primary energy demand are closely interlinked and have proven to be crucial in the climate adaptation of buildings. A substantial portion of adaptation depends on the local climate, which can complicate the process of making a more generalized adjustment of requirements. The study also revealed that windows account for 20–40% of buildings energy losses, yet surprisingly, they do not exert a particularly significant influence during elevated temperatures. Potential measures yielding minimal improvement include smart windows and the selection of windows with appropriate solar heat gain coefficients (g-values). In conclusion, the adaptation of BBR's requirements, including U-value, indoor climate, and energy performance, can be a significant measure to reduce energy consumption in buildings and thereby alleviate the adverse effects of climate change. An adjustment of requirements may be beneficial but not entirely decisive concerning indoor climate. Instead, the work has emphasized other vital factors such as the building's thermal inertia and the amount of insulation in building elements.

Med ett förändrat klimat förväntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hårdgjorda ytor i städerna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förväntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det närmaste seklet. I många städer har de naturliga avrinningsområdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostäder byggs på olämpliga platser med stor översvämningsrisk. Behovet av en hållbar dagvattenhantering är betydande för att undvika negativa konsekvenser i städerna framöver. Den traditionella dagvattenhantering med rörsystem blir alltmer kritiserad för att vara ohållbar. I Malmö är dagvattenfrågan högst aktuell då staden nyligen blivit drabbad av översvämningar. Studiens fokus ligger på vilken syn större fastighetsägare och VA-huvudmannen har på dagvattenhantering i ett förändrat klimat. Studien är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär och består av två intervjuer samt en kompletterande enkätundersökning. De slutsatser som framkommit av studien är följande: Det behövs ett ökat samarbete med skyfallsproblematiken i Malmö, förändring av lagstiftningen för tydligare ansvarsförhållanden, fastställa finansieringen av åtgärder, arbeta mer mot öppna lösningar och minska fokus på ledningsnätet, öka kunskapen hos stadsplanerare och fastighetsägare, lyfta dagvattenfrågan tidigt i planprocessen samt våga arbeta mot en långsiktigt hållbar stadsplanering som inte fokuserar på kortsiktiga vinstintressen. / As a result of the changing climate precipitation and intensified rainfalls is expected to increase. This combined with an increased urbanisation and more of hard surfaces in cities causes greater pressure on exsisting storm water systems. The precipitation over Sweden is expected to increase with 10-20 percent and the run-off with 5-25 percent over the next century. Due to the urbanisation the natural drainage areas have disappeared and areas with high flood risk have been exploitated. To avoid negative consequenses in the future, sustainable storm water management is needed. Conventional storm water systems is more and more criticized of being unsustainable. The storm water issue is a highly disscused topic in Malmö as the city flooded during 2014. The focus of the study is property owner and the public water suppliers view on storm water management in a changing climate. The study uses both quantitative and qualitative methods and consists of two interviews and a supplementary questionnaire. The study’s conclusions are as followed: the need for increased cooperation with torrential rain problems in Malmö, change in legislation in terms of clarify responsibilities, determine the financing of measures, work more towards open solutions and reduce the focus on pipe-based storm water system, increase knowledge among city planners and property owners, bring up the stormwater issue early in the planning process and a determenation to work towards long-term sustainable planning rather than focusing on short- term profits.