Klimatförändringarna kommer med effekter så som ökade skyfall och stigande havsnivåer vilket ökar risken för översvämning, något kommuner behöver förhålla sig till i den fysiska planeringen. Den här intervjustudien syftar till att skapa en förståelse för hur södra Sveriges kustkommuner arbetar med klimatanpassning av vattennära bebyggelse utifrån kommuntjänstemännens perspektiv, samt vilka utmaningar och möjligheter de beskriver att det finns vid planeringen av områdena. Syftet är också att undersöka hur arbetet kan förstås utifrån resiliens och hur det kan implementeras i planeringen av vattennära områden. Resultatet visar att kommunerna implementerar resiliens genom att klimatanpassa ny vattennära bebyggelse men att kommuntjänstemännen upplever en svårighet med att klimatanpassa redan befintlig bebyggelse. Avslutningsvis upplevs politiken ha en stor betydelse för kommuntjänstemännens förutsättningar att arbeta proaktivt och långsiktigt med klimatanpassning. / The climate changes come with effects as increased rainfall and rising sea levels, which increases the risk for flooding, something that municipalities must consider in their spatial planning. This interview study aims to create an understanding of how coastal municipalities in southern Sweden work with climate adaption of waterfront buildings from the municipal officials' perspective. The purpose is to investigate how the municipals officials describe what type of challenges and opportunities there are when planning these areas. The aim is to examine how to understand the working process from a resilience perspective and how resilience can be implemented in the planning of waterfront areas. The findings show that municipalities implement resilience by adapting new waterfront buildings for climate change. However, they have found it difficult to adapt the already existing buildings. Finally, politics has a major role for the municipal officials' ability to work proactively and long-term with climate adaption.

Den snabbt växande urbaniseringen och den ökande befolkningen i världen har bidragit till markexploatering i städer, vilket kan ske på bekostnad av åkermarker. Ett annat fenomen som sker globalt är det ökande behovet av livsmedel som förväntas öka med 70% i takt med befolkningstillväxten. I och med Coronapandemin har det även uppdagats att Sverige endast kan försörja 50% av befolkningen vid en kris. De senaste åren har begreppet Stadsbruk vuxit fram, vilket syftar till kommersiell odling i staden. Stadsbruk har bland annat implementerats i fyra städer i södra Sverige, men för att Sverige ska öka sin självförsörjning bör Stadsbruk även fokuseras på och utvecklas i Norrland. Syftet med denna studie var att undersöka hur Stadsbruk kan etableras i större utsträckning längs Norrlandskusten för att möta den ökade efterfrågan på livsmedel i Sverige, den rådande klimat- och energikrisen och ökande markexploateringen. Målet var att få fram ett ramverk för framtida aktörer vid etablering av Stadsbruk längs Norrlandskusten. Arbetet genomfördes som en fallstudie där tre kustlandskommuner i Norrland valdes ut. Därefter utfördes en dokumentanalys och intervjuer. De aktörer som intervjuades var kommuner, forskare, ett företag inom Stadsbruk och ett riksförbund inom odling. Resultatet visade att både traditionell odling och högteknologisk odling behövs som metoder, men att högteknologisk odling bland annat ger möjligheter för större produktionsvolymer, odling året runt och ökad lönsamhet. Studien visade även att industrier längs Norrlandskusten kan integreras med inomhusodling för möjlighet till energieffektiv uppvärmning från spillvärme. De möjligheter som Norrlandskusten besitter är bland annat stora marktillgångar och möjligheterna för odling året runt inomhus med flera väletablerade industrier som kan bidra med spillvärme. En förutsättning för att Stadsbruk ska kunna etableras i större utsträckning är fler regelverk på nationell och kommunal nivå, ökad kompetens, införande av handläggare i kommunen, att företag inom Stadsbruk prioriteras och ges stöd samt att företagen inkluderas tidigt i planprocessen. / The rapidly growing urbanization and increasing population of the world has contributed to land exploitation in cities, which can occur at the expense of arable land. Another phenomenon that is happening globally is the increasing need for food, which is expected to increase by 70% in line with population growth. With the Covid-19 pandemic, it has also been discovered that Sweden can only provide for 50% of the population in a crisis. In recent years, the concept of urban agriculture has emerged, which aims at commercial cultivation in the city. Urban agriculture has, among other things, been implemented in four cities in southern Sweden, but in order for Sweden to increase its self-sufficiency, urban agriculture should also be focused on and developed in Norrland, northern Sweden. The aim of the study is to investigate how urban agriculture can be established to a greater extent along the Norrland coast to meet the increased demand for food in Sweden, the upcoming climate and energy crisis and increasing land exploitation. The objective of this study was to produce a framework for future actors when establishing urban agriculture in municipalities along the Norrland coast. The work was carried out as a case study where three coastal municipalities in Norrland were selected. A document analysis and interviews were then carried out. The actors who were interviewed were municipalities, researchers, one company within urban agriculture and a farming association. The results showed that both traditional cultivation and high-tech cultivation are needed as methods, but that high-tech cultivation offers opportunities for larger production volumes, year-round cultivation and increased profitability. The study also showed that industries along the Norrland coast can be integrated with indoor cultivation for the possibility of energy-efficient heating from industrial waste heat. The opportunities that the Norrland coast possesses are the large land assets and the opportunities for year-round indoor cultivation with many of wellestablished industries that can contribute with waste heat. A prerequisite for urban agriculture to be able to be established to a greater extent is more regulations at national and municipal level, increased competence, introduction of a manager in the municipality, that companies within urban agriculture are prioritized and given support and that the companies are included early in the planning process.

Behovet av klimatanpassning i kustområden är stort, och fortsätter öka världen över. Naturbaserade lösningar (NBS) är flexibla och multifunktionella åtgärder som samverkar med naturliga processer, vilket gör dem anpassningsbara till förändrade förhållanden, till skillnad från hårda kustskydd. Genom denna studies kvalitativa intervjuer med fyra skånska kustkommuner har förutsättningar för NBS att främja klimatanpassning visats vara på god väg. Kustkommunerna ser NBS som ett självklart förstahandsval inom kustskydd. NBS har fått större genomslag i och med ökat samarbete på lokal, regional, nationell och internationell nivå genom nätverk och projekt, vilket har möjliggjort stort utbyte av praktiska lärdomar och kunskap om NBS, naturliga processer och klimatförändringars effekt i kustområden. Samverkan är en viktig del i klimatanpassningsarbetet där samlad expertis bidrar till gemensam förståelse för NBS funktion och mervärden. Idag finns konsensus om ett naturbaserat arbetssätt, där tjänstepersoners och eldsjälars kunskap, intresse och engagemang spelar en avgörande roll för det kommunala arbetet med NBS. Deltagande i NBS-projekt ger mer praktisk erfarenhet och synliggör åtgärdernas positiva effekter, vilket i sin tur kan skapa lokala politiska incitament för att integrera och använda NBS ytterligare i klimatanpassningsarbetet. Dock påträffas flertalet svårigheter, i huvudsak gällande förlegad lagstiftning som inte är kompatibel med NBS flexibilitet, tidskrävande och komplicerade tillståndsprocesser samt frånvaron av uttalat tillvägagångssätt gällande gränsöverskridande åtgärder för hur kommuner, myndigheter samt enskilda fastighetsägare ska samarbeta och dela på ansvaret. För att kunna normalisera och skala upp implementering behöver NBS bli inkluderade som standardalternativ vid beslut om olika kustskyddsåtgärder. Svenska kustkommuner kommer behöva ta ställning och diskutera acceptansen för klimatförändringars olika grad av påverkan i kustområden, där obekväma beslut och övervägandet av andra strategier såsom förändrad markanvändning och planerad reträtt väntas bli mer påträngande. Studiens resultat kan förhoppningsvis uppmuntra naturbaserade insatser inom svenskt klimatanpassningsarbete ytterligare, för att säkerhetsställa levande kustområden där natur och samhällen kan bevaras och klimatsäkras för dagens och framtida klimatförändringar. / The need for climate adaptation in coastal areas is great, and continues to increase worldwide. Nature-based solutions (NBS) are flexible and multifunctional measures that interact with natural processes, which makes them adaptable to changing conditions, as opposed to hard coastal protection. Through this study's qualitative interviews with four southern Swedish coastal municipalities, the conditions for NBS to promote climate adaptation have been shown to be on the right track. The coastal municipalities see NBS as an obvious first choice in coastal protection. NBS have had a greater breakthrough by increased cooperation at local, regional, national and international level through networks and projects, which has enabled a great exchange of practical lessons and knowledge about NBS, natural processes and the effect of climate change in coastal areas. Collaboration is an important part of the climate adaptation work, where collective expertise contributes to a common understanding of NBS' function and co-benefits. Today, there is consensus on a nature-based approach, where the knowledge, interest and commitment of officials and champions play a crucial role in the municipal work with NBS. Participation in NBS projects provides more practical experience and highlights the positive effects of the measures, which in turn can create local political incentives to further integrate and implement NBS in climate adaptation work. However, many difficulties are encountered, mainly regarding outdated legislation that is not compatible with NBS flexibility, time-consuming and complicated permit processes, and the absence of a stated approach regarding cross-border measures for how municipalities, authorities and individual property owners should cooperate and share responsibility. To be able to normalize and scale up implementation, NBS needs to be included as a standard alternative when deciding on various coastal protection measures. Swedish coastal municipalities will need to take a stand and discuss acceptance of climate change's different level of impact in coastal areas, where uncomfortable decisions and the consideration of other strategies such as changed land-use and planned retreat are expected to become more intrusive. The results of the study can hopefully encourage nature-based initiatives in Swedish climate adaptation work further, to ensure living coastal areas where nature and communities can be preserved and climate-secured for current and future climate change.