Undersökningens syfte är att skapa en kartläggning av Södra Cells alla värmeväxlare för att sedan göra en djupare analys av ett tjugotal viktiga värmeväxlare där teoretiska beräkningar utfördes på värmegenomgångskoefficienten. Sedan valdes fyra värmeväxlare ut för att undersöka varför dessa inte fungerar optimalt. Examensarbetet har utförts i samarbete med Södra Cell i Mörrum som tillverkar pappersmassa och textilmassa. Detta har genomförts genom teoretiska beräkningar och analyser. Alla data som har samlats in har sammanställts och analyserats för att hitta orsakerna till att värmeväxlarna inte fungerar optimalt.

Thermal bridges are areas of a building where heat is more likely to escape to the outside. They are caused by materials with different thermal conductivities, such as metal, concrete, or timber. Thermal bridges can lead to increased energy consumption, condensation, and structural damage. There are several things that can be done to reduce the impact of thermal bridges, including using insulation with high thermal resistance, using materials with low thermal conductivity, and properly installing windows and doors. This thesis examines the impact of thermal bridges on energy performance in factory built timber houses, focusing on a case study conducted by Vida Building AB in Alvesta. By analyzing thermal bridges by more than one method provides valuable insights. The average heat transfer coefficient was determined to be 0.243 W/m2K (from hand calculations) and 0.252 W/m2K (using Vip Energy program). Thermal bridges accounted for approximately 7% of total energy consumption in the studied apartments. The findings contribute to improving energy efficiency in residential construction by addressing thermal bridges according to Swedish building standards and climate conditions.

Utsläpp från produktion av el och värme utgör 26% av de globala utsläppen. Energianvändningen i byggnader beror på olika faktorer, en av faktorerna är köldbryggor. En köldbrygga är en sämre isolerad del i en konstruktion. På grund av köldbryggor ökar energianvändningen för en byggnad vilket leder till högre utsläpp. Förutom utsläpp bidrar köldbryggor till bland annat till fuktskador och sämre termiskt inneklimat. Fuktskador bidrar till hälsorisker så som astma och allergier. Det termiska inneklimatet påverkar byggnadens klimat som gör att en persons termiska komfort påverkas. Den termiska komforten upplevs i ett utrymme där det tillexempel kan vara för kallt eller varmt. Beräkning av köldbryggor kan genomföras på olika sätt. I detta examensarbete har Kv. Kaksmulan studerats och de vanligaste köldbryggorna har observerats. Med hjälp av datorprogrammet Flixo Energy har noggrannare beräkningar för kaksmulan gjorts. Beräkningarna har legat i grund till jämförelse av det generella påslag samt schablonvärden enligt svensk standard genomförts. En sammanställning av beräkningsresultat för fyra olika linjära köldbryggor i ett exempel för ett aktuellt flerbostadshus visar att värmeförlusterna, på grund av transmission, ökade med 86 % med schablonvärden. Motsvarande ökning blev endast 26 % enligt noggrannare beräkningar med hjälp av Flixo Energy. De noggrannare beräkningarna i jämförelse med det generella påslaget på ungefär 20 % visar en differens på 6 procentenheter. En byggnad utan loftgångar hade en ökning av transmission med 20 % samtidigt som motsvarande byggnad med loftgångar runt hela byggnaden hade en ökning på 39 %. För en byggnad med endast fönster som fasad blev ökningen av transmission 25 %. För en likadan byggnad men med en sämre fönstersmyg blev ökningen 35 %. De styrande faktorerna för fallstudiens typ av byggsystem beror på hur mycket loftgångar byggnaden har samt hur bra/dålig fönstersmygens köldbryggevärde är. Ju fler meter loftgång och ju sämre köldbrygga i fönstersmygen, desto större påslag krävs. Ett tydligt resultat från examensarbetet är att även en ganska måttlig linjär köldbrygga kan få stor betydelse för byggnadens totala värmeförluster om det handlar om en mycket stor sammanlagd längd för köldbryggan. Eftersom olika metoder kan ge olika resultat när det gäller inverkan av köldbryggor är det bra om man kan jämföra olika metoder. Om möjligt är det bra om man kan jämföra med en manuell beräkning, och om möjligt också med mer än ett dataprogram.

Examensarbetets syfte var att undersöka hur en byggnadsutformning påverkar den specifika energianvändningen. Det gjordes genom att simulera olika modeller av en förskola i IDA ICE. Underlaget för studien var förskolan Teleskopet som befann sig i stadsdelen Tavleliden i Umeå som illustrerades av modeller i IDA ICE för att sedan göra energibalansberäkningar. Fyra modeller med olika formfaktorer byggdes i IDA ICE. Ett enplanshus, ett tvåplanshus, ett treplanshus och ett fyrplanshus simulerades för att sedan bestämma hur formfaktor i förhållande till den specifika energianvändningen varierade. Modellerna som simulerades i IDA ICE behövde ha identiska brukarindata för att bara formfaktor skulle ändras. Således användes Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår(BEN 2),Boverkets föreskrifter om ändring i boverkets byggregler (2011:6) -föreskrifter och allmänna råd; bfs 2020:4(BBR 29) och Umeå tekniska anvisningar från Umeå Kommun fastighet. Generellt sett visade det sig att enplanshus hade högre formfaktor jämfört med de andra modellerna. Studien visade att från en formfaktor på 2.4 till en formfaktor på 0.9 minskade den specifika energianvändningen med 4.9[ kWh/m2,år ]. Från samma studie kunde man också visa att om man ökade persontätheten från [ 0.33pers/m2,Atemp ] till [ 0.5pers/m2,Atemp ] kunde man spara 5.3[ kWh/m2,år ] på den specifika energianvändningen. Sammanfattningsvis är val av byggnadsutformning och persontäthet viktigt för att avgöra energiprestanda på byggnaden. Studien visar att ju lägre formfaktor samt högre persontätheten i en och samma byggnad påverkar byggnadens energianvändning med en total minskning på 5.3[ kWh/m2,år ]. / The purpose of the thesis project was to investigate how a building design affects it specific energy use. This was done by simulating different models of one preschool in IDA ICE. The basis for the study was the preschool Teleskopet which was located in the district Tavleliden in Umeå which was illustrated by models in IDA ICE and then make energy balance calculations.Four models with different form factors were built in IDA ICE. A single-storey house, a two-storey house, a three-storey house and a four-storey house were simulated to then determine the form factor in relation to the specific energy use varied. The models simulated in IDA ICE needed to have identical user data so that the form factor would change.The National Board of Housing, Building and Planning’s regulations on changing the board of directors were used, regulations and general guidelines (2016: 12) on the determination of the building energy use during normal use and a normal year (BEN 2), the National Board of Housing, Building and Planning’s regulations on changes in the National Board of Housing, Building and Planning’s building regulations (2011: 6) regulations and general guidelines; bfs 2020: 4 (BBR 29) and Umeå technical instructions from Umeå Municipality property were taken into consideration.In general, it turned out that single-storey houses had a higher form factor compared to those other models.The study showed that from a form factor of 2.4 to a form factor of0.9 it reduced the specific energy consumption by 4.9[ kWh/m2,year ]. The same study also showed that if one increased the person density from [ 0.33pers/m2,Atemp ] to [ 0.5pers/m2,Atemp ] resulted in a decrease of 5.3[ kWh/m2,year ] on the specific energy use. In conclusion,the choice of building design and person density is important to determine the energy performance of the building. The study showed that the lower the form factor and the higher the density of persons in one and the same building were, had an effect on the building’s energy use by one total reduction of 5.3 [ kWh/m2,year].

Examensarbetets syfte var att undersöka hur en byggnadsutformning påverkar den specifika energianvändningen. Det gjordes genom att simulera olika modeller av en förskola i IDA ICE. Underlaget för studien var förskolan Teleskopet som befann sig i stadsdelen Tavleliden i Umeå som  illustrerades av modeller  i IDA ICE för att sedan göra  energibalansberäkningar. Fyra modeller med olika formfaktorer byggdes i IDA  ICE. Ett enplanshus, ett tvåplanshus, ett treplanshus och ett fyrplanshus simulerades för att sedan bestämma hur formfaktor i förhållande till den specifika energianvändningen varierade. Modellerna som simulerades i IDA ICE behövde ha identiska brukarindata för att bara formfaktor skulle ändras. Således användes Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifteroch allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår(BEN 2),Boverkets föreskrifter om ändring i boverkets byggregler (2011:6) -föreskrifter och allmänna råd; bfs 2020:4(BBR 29) och Umeå tekniska anvisningar från Umeå Kommun fastighet. Generellt sett visade det sig att enplanshus hade högre formfaktor jämfört med de andra modellerna. Studien visade att från en formfaktor på 2.4 till en formfaktor på 0.9 minskade den specifika energianvändningen med 4.9[kWh/ m2 ,år]. Från samma studie kunde man också visa att om man ökade persontätheten från [0.33 pers/m2 ,Atemp] till [0.55 pers/m2 ,Atemp]  kunde man spara  5.3[kWh/ m2 ,år] på den specifika  energianvändningen. Sammanfattningsvis är val av byggnadsutformning och persontäthet viktigt för att avgöra energiprestanda på byggnaden. Studien visar att ju lägre formfaktor samt högre persontätheten i en och samma byggnad påverkar byggnadens energianvändning med en total minskning på 5.3[kWh/ m2 ,år]. / The purpose of the thesis project was to investigate how a building design affects it specific energy use. This was done by simulating different models of one preschool in IDA ICE. The basis for the study was the preschool Teleskopet which was located in the district Tavleliden in Umeå which was illustrated by models in IDA ICE and then make energy balance calculations. Four models with different form factors were built in IDA ICE. A single-storey house, a two-storey house, a three-storey house and a four-storey house were simulated to then determine the form factor in relation to the specific energy use varied. The models simulated in IDA ICE needed to have identical user data so that the form factor would change. The National Board of Housing, Building and Planning’s regulations on changing the board of directors were used, regulations and general guidelines (2016: 12) on the determination of the building energy use during normal use and a normal year (BEN 2), the National Board of Housing, Building and Planning’s regulations on changes in the National Board of Housing, Building and Planning’s building regulations (2011: 6) regulations and general guidelines; bfs 2020: 4 (BBR 29) and Umeå technical instructions from Umeå Municipality property were taken into consideration. In general, it turned out that single-storey houses had a higher form factor compared to those other models.The study showed that from a form factor of 2.4 to a form factor of 0.9 it reduced the specific energy consumption by 4.9[ kWh/m2,year ]. The same study also showed that if one increased the person density from [ 0.33pers/m2,Atemp ] to [ 0.5pers/m2,Atemp ] resulted in a decrease of 5.3[ kWh/m2,year ] on the specific energy use. In conclusion,the choice of building design and person density is important to determine the energy performance of the building. The study showed that the lower the form factor and the higher the density of persons in one and the same building were had an effect to the building’s energy use by one total reduction of 5.3 [ kWh/m2,year ].

In order to develop energy-efficient constructions all new buildings will be nearly-zero energy buildings by year 2021. A nearly-zero energy facility is a building with high energy performance and very low energy consumption, where the amount of energy that needs to be supplied to the building will largely originate from renewable sources that are often self-produced on site or nearby. On December 15, 2016 BFS 2016: 13 - BBR 24 was introduced with requirements for verification of the building's specific energy use. The new regulations for nearly-zero energy buildings will be introduced in two stages through BBR (A) and BBR (B). BBR (A) implies no aggravation of requirements, but introduces a new way of calculating the energy performance of the building measured in primary energy. Primary energy factors are introduced per energy carrier, where the energy carrier for electric heating receives a higher value then other energy carriers. A projected five-storey apartment building located in Sigtuna, Stockholm has been investigated and energy calculations and simulations have been carried out in the energy calculation program IDA Indoor Climate and Energy. Simulations have been carried out on a reference object, focusing on analyzing how the energy utilization of the building is affected by various actions. The measures investigated are energy supply and origin of this, changes in the building construction and technical systems. The result shows that with relatively small changes the required demands of close-zero energy buildings can be reached. Changes to the building construction through better exterior wall insulation, better U-values ​​of building constructions and increased efficiency of heat exchanger, make demands for near-zero energy buildings in BBR (B). With self-produced electricity via solar cells the primary energy for the building will be even lower. The hardest challenge comes for the electricity heated buildings which due to an increased primary energy factor, will get harder to meet the future requirements due to a higher demand level.

The building sector has attributed a significant focus on improving its sustainability performance, as it contributed to almost 38% of global carbon dioxide emissions in 2019, and is estimated to be the least environmentally friendly industry worldwide. Life cycle analysis (LCA) is considered a rewarding method for evaluating the environmental impact caused by buildings or individual building components, based on various environmental indicators such as carbon dioxide emissions. A life cycle analysis can be performed in different ways depending on the purpose of the analysis. Screening LCA is a method which can be used to get an overview of the environmental impact associated with different life cycle stages. The method accounts for the environmental impact caused by value chain and the physical flow in production of materials and systems. This method can also be useful to analyze the carbon footprint of a building during its production phase, A1-A3, and transports of materials to the construction site, A4. This can enable to peruse and reduce building’s carbon footprint by replacing materials with more environmentally friendly ones before the building is built.Besides the aesthetical benefits, green solutions such as green facades (or living facades) can create the possibility to obtain more environmentally friendly buildings. Although green facades are not a new concept, such system has increasingly been adopted on the facades of buildings in recent years. While, it has been proven that green facades have the ability to absorb pollutants and carbon dioxide from the air, their production serves additional CO2 emissions.This study has been conducted in collaboration with Ramboll Sweden AB, the division of sustainable buildings. The study aims to increase knowledge regarding green facades and their impact on the exterior walls, both thermally and environmentally. In the study, 8 models were created and analyzed to explore the CO2 impact of green facades on different alternative exterior walls. In this study, an LCA was performed, and the impact of living facades on the heat transfer coefficient, the U-value, was analyzed for each of which models. Furthermore, an estimation of possible carbon dioxide capture by green facades was carried out to explore the potential benefits of such facade systems from a life cycle perspective.The results show that a living façade can result in approximately 27.9 kgCO2e/m2 compared with an exterior wall without a living façade. However, the ability of such facades to capture carbon dioxide can make it possible to compensate this additional carbon dioxide emission during almost 93 years, if a linear CO2 capture is assumed.

År 1947 var k-värde, värmegenomgångstal, aktuellt och Sverige var indelat i olika zoner med lokala byggregler. Sedan dess har bygglagstiftningens utveckling gått framåt. Lagen har förändrats och många nya föreskrifter och anvisningar har utgivits under årens gång. Det förekommer inte längre några zoner eller lokala byggregler. I dag är begreppenvärmegenomgångskoefficient (Um) och byggnadens primärenergital (EPpet) aktuella.Denna rapport innehåller en sammanställning över tillåtna värden för värmegenomgångstalet och hur det utvecklats från 1947 fram till i dag. Rapportens syfte är att skapa en förenklad sammanställning över hur värmegenomgångstalet förändrats historiskt med hänsyn till bygglagstiftning. En översikt för antalet småhus och flerbostadshus är också inkluderad. Sammanställningar över dessa värden fyller en viktig funktion i förarbetet till Fit for 55 och är betydelsefullt för övriga kommande miljöarbeten. Litteraturstudien har utgått från regelverken BABS, SBN, NR, och BBR. Statistiken för antalet bostäder är hämtad från SCB.Arbetet omfattar byggregler från BABS 46 fram till BBR 29 och inkluderar endast byggnadsdelarna golv, vägg och tak. Sammanställning för värmegenomgångstalets utveckling är begränsad till bostad. Resultatet redovisas i tabeller och diagram. Sammanställningen gav en tydligare bild av hur värmegenomgångstalet har förändrats och var förändringen var som störst.  Syftet var att sammanställa en förenklad version av värmegenomgångstalets (k-värdets) utveckling genom historien, vilket är uppnått. / By 1947, k-value, was the standard value and Sweden was divided into different zones with local building regulations. Since then, the progress of the building legislation has been moving forward. The law has changed, and many new regulations and instructions have been published during the years. There are no longer any zones or local regulations. Today, the current concepts are U-value and EPpet. This report includes a compilation of allowed values for k-value and how it has been developing since 1947 until today. The purpose of the report is to create a simplified compilation of how k-value has been developing historically regarding building legislation. An overview of the numbers of small houses and apartment buildings are also included. Compilations of this type of values are an important part in the preparatory work to Fit for 55 and are also valuable for upcoming environmental work. The literature study has been done from the regulations BABS, SBN, NR and BBR. The statistics of the numbers of homes has been collected from the SCB. The work covers building regulations from BABS 46 until BBR 29 and only includes the building parts floor, wall, and roof. The compilation of the development of k-value is limited to residences.The outcome/result is reported in charts and graphs. The compilation gave a clearer picture of how k-value has developed and where the biggest changes occurred. The purpose was to compile a simplified version of the k-values development throughout history, a purpose which was achieved.

Anodiseringsanläggningar förbrukar stora mängder elektricitet som omsätts i värme. Samtidigt kräver processen en konstant temperatur på cirka 20 °C för att ytskiktet som bildas ska hålla en jämn kvalitét. Nedkylningen av baden är därför kritisk och där finns möjligheter att effektivisera ur ett energi och tillförlitlighetsperspektiv. Genom att få bättre kännedom om processen kan kostsamma produktionsavbrott undvikas samtidigt som möjligheten att optimera parametrarna för energiåtervinningen kan undersökas. En viktig utmaning är att det med tiden byggs upp beläggningar på plattvärmeväxlarnas ytor, så kallad fouling, som minskar värmeväxlarnas kyleffekt. Studien har därför fokuserat på att mäta och beräkna foulingnivåer för att kunna förutsäga nödvändiga serviceintervaller samt öka tillförlitligheten. Metoden i den här rapporten grundar sig på datainsamling från mätinstrument som registrerar temperaturer och flöden ur produktionssystemet. Den information som samlats in har därefter att analyseras statistiskt och matematiskt. Resultatet visar att det går att följa systemets utveckling antingen med hjälp av filtrerade medelvärden och styrdiagram, eller genom att anpassa matematiska funktioner härledda ur teorin. Fördelen med att anpassa funktioner är att dessa kan användas för att extrapolera systemets k-värden i framtiden. Vidare föreslås möjliga åtgärder för att förebygga fouling i framtiden.

Arbetet grundar sig på en fastighetsägares insikt om att nuvarande bebyggelse inte följer detaljplan och hennes nyfikenhet kring hur tomten skulle kunna disponeras och ett flerbostadshus utformas på så sätt att detaljplan följs. På vägen passeras huvudpunkterna utformning enligt detaljplan, godkända energikrav enligt Boverket och skapandet av en solstudie.  Tomten som behandlas är en del av en kvartersbebyggelse i centrala Ängelholm. Staden som närmar sig femhundra år bär på en lång historia och byggnaderna inom kvarteret är klassade som värdefull bebyggelse eller särskilt värdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen (8 kap. § 13). Detaljplanen har i sin tur stämplat hela området som lagskyddade kulturlager vilket kräver ytterligare försiktighetsåtgärder. Stadens historia har tillsammans med dessa bemärkelser kraftigt kommit att påverka utformningen av ett nytt flerbostadshus.