Denna uppsats siktar på att besvara frågan om vilket utfall man kan förvänta sig av Kulturarvsinkubatorns PPP-projekt och vilka risker de bör ta i beaktande. Överlag ger denna uppsats en positiv bild av Kulturarvsinkubatorns verksamhet, med ett fåtal undantag som adresseras i rekommendationerna i slutet av uppsatsen. Med hänsyn på de geografiska förutsättningarna för projektet på svensk landsbygd vävs detta perspektiv in i diskussionen och rekommendationerna. Rekommendationerna fokuserar på vikten av att vårda det dialogbaserade arbetsklimat som uppstått i projektet, att riskfördelningen mellan aktörerna kan vara nyckel till både framgång och motgång, samt behovet av förutsägbarhet i de långsiktiga målen för projektet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur inkubatorn Uppsala Innovation Centre (UIC) arbetar med nystartade företag. För att uppnå detta har företagens etableringsprocesser och de hinder de stöter på under denna process studerats, för att sedan analysera hur UIC arbetar för att överbrygga dessa hinder. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer och en enkätundersökning med företag som samarbetat med UIC, samt en kvalitativ intervju med UIC:s VD Per Bengtsson. Slutsatsen är att UIC är en välfungerande och uppskattad inkubator, deras största förtjänst är att de med sitt affärscoachprogram lyckats hålla en hög flexibilitet som ger dem möjlighet att anpassa sig efter de olika företagens behov.

Titel: Inkubering - Räkmacka till entreprenörskap? En studie om stödfunktioner och processer för att främja akademisk entreprenörskap. Nivå: Kandidatuppsats inom innovationsteknik Institution: Mälardalens högskola, akademin för innovation, design och teknik Uppdragsgivare: Inkubatorer i Mälarregionen, IdéLab, Kungliga tekniska högskolan och Uppsala Drivhus Författarna: Daniela P. Källström och Sofia Wrenéus Handledare: Erik Lindhult Examinator: Tomas Backström Datum: 2017-06-02     Syfte: Syftet med den föreliggande studien är att undersöka stödfunktioner som erbjuds vid högre lärosäten för att realisera idéer och främja akademiskt entreprenörskap. Resultatet avser även att bidra till den generella vetenskapliga diskussionen kring inkubationsprocesser genom att genomföra en aktionsforskning.   Frågeställningar: Utifrån vilka teorier och processer är högre lärosätens inkubationer utformade ifrån? Vilka faktiska stödfunktioner finns och existerar det en diskrepans mellan teori och praktik?   Metod: Metoden som användes i den föreliggande studien hade en abduktiv ansats med en operativ kvalitativ förstudie och en sekundär aktionsforskningsstudie för att undersöka studieobjektet. Den operativa förstudien innefatta semistrukturerade intervjuer med en öppen dialog och den sekundära aktionsforskningsstudien innebar att författarna provade en del av en inkubationsprocess.    Nyckelord: Affärsutveckling, Entreprenörskap, Inkubator, Inkubationsprocess, Innovationsprocess,Stödfunktioner / Title: A study on support functions and processes to promote academic entrepreneurship. Grade: Bachelor degree in innovation technology Department: Mälardalens Högskola, academy for innovation, design and technology Employer:Inkubatorer i Mälarregionen, IdéLab, KTH och Uppsala Drivhus Authors: Daniela P. Källström och Sofia Wrenéus   Supervisor: Erik Lindhult Date: 2017-06-02     Purpose: The aim of the present study is to investigate support functions offered at higher education institutions to realize ideas and promote academic entrepreneurship. Research Questions: From which theories and processes are the higher education institutions incubations designed? What are the actual support functions and does there exist discrepancies between theory and practice?   Method: The method used in the present study had an abductive approach with an operational qualitative study and a secondary action research study to study the study object. The operational preliminary study includes semistructured interviews with an open dialogue and the secondary action research study meant that the authors tried a part of an incubation process.   Keywords: Business development, Inkubator, Inkubator processes,Innovation processes,Entrepreneur

Entrepreneurship is frequently linked together with aspects of economic growth and development. In the last 40 years, an increasing number of incubators and service providers have been created to stimulate entrepreneurship and innovation. However, in the increasingly globalized and digitalized world, few virtual and digital initiatives have successfully been studied to encourage and facilitate entrepreneurship. This study aims to understand further how digital and virtual products and services can aid entrepreneurs in venture creation and potentially add to an updated and broader understanding of the potential in a virtual incubator program. By looking at three categories of entrepreneurial support actors, traditional public incubators, private incubators, and digital service providers. 14 semi-structured interviews were conducted to gain more in-depth knowledge of how they operate. More specifically, this study is conducted with actors that share the vision to assist startup in their initial phase and create a deeper understanding of what the incubator offers to startups and the possibility to adapt and improve their process using digital tools and external partnerships. Results indicate that the use of digital tools is varied. Incubators are leaning towards relying more on social media for reaching potential entrepreneurs and ideas, and further that a factor of validating every aspect of the startup is essential to promote success. The incubator mainly acts as a mediator of network, funding, coaching, and finding talents has during the COVID-19 pandemic moved most of their activities from physical to online. The issue of trust-building is, however, still prominent, and the incubators are looking for ways and tools to improve on this issue. Implications of this study have the potential to lower barriers to entrepreneurship, where entrepreneurial support becomes less dependent on their local ecosystem and geographical factors. Future research is encouraged to classify virtual incubators and a further look at specific cases and pursuit more longitudinal studies to fully understand the potential effects and implications. This study contributes to the field of incubators and entrepreneurial support and the ongoing digital paradigm shift.

För nyuppstartade företag är resurserna ofta små. Brist på kunskap och stöd gör att entreprenörer har många hinder för att lyckas etablera sig. Lyckligtvis finns det stöd från företagsinkubatorer och företagscoacher som har gjort resan förut och sitter på mycket erfarenhet. Förutom sin expertis kan de hjälpa till med stöd i processen för etablering och öka företagets legitimitet mot externa aktörer. Studiens syfte är att undersöka hur dessa rådgivare/mentorer främjar unga företags etablering. Denna fallstudie har därför undersökt två företag inom en framgångsrik företagsinkubator som använder affärscoacher för att hjälpa entreprenörer att överkomma hinder för etablering. Detta genom att kombinera tidigare studier av etableringsprocessen med teorier om kunskap och mentorskap. Entreprenörerna har redogjort för att dessa coacher varit bärande i kritiska situationer, hjälpt dem att själva utveckla essentiella förmågor för företagande och bidragit med stöd under programmets gång. Tilläggningsvis, är detta en uppsats som inte endast studerar etableringsprocessen, utan också vad som främjar den.

No description available.

Detta är ett examensarbete inom Design och formgivning, som är genomförd med två övergripande metoder; designprocess och fallstudie. Syftet med detta examensarbete var att utforska hur entreprenörer och inkubatorbolag systematiskt kan arbeta ekonomisk-, social-, och ekologisk hållbart från start i produkt, tjänst och företag. Kopplat till detta syfte var också att undersöka hur en företagsinkubator (Movexum), som eget företag, kan inkludera ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet i sin egen organisation. I den här forskningsrapporten undersöks vetenskaplig litteratur inom hållbarhet och företagande samt hållbarhetsteorier. Det har även omfattat benchmarking av internationella och lokala företag för att finna metoder, verktyg och inspiration. Workshop, observationer och intervjuer för Movexum, entreprenörer och inkubatorbolag har ägt rum, för att skapa en övergripande hållbarhetsbild av Movexums verksamhet, inskrivna entreprenörer och inkubatorbolag hos Movexum. Det för att förstå problem och behov utifrån att arbeta systematiskt med hållbarhet i det egna företaget. Ur all insamlad information har ett förslag på en guidemanual tagits fram till Movexum, entreprenörer och inkubatorbolag för att informera om hållbarhet, hållbarhetsteorier och användbara hållbarhetsverktyg. Genom guiden kan de kartlägga och identifiera vilken hållbarhetsteori de arbetar med i sitt företag eller önskar att arbeta mer med, för att få olika tips på hållbarhetsverktyg att använda genom att utvärdera, integrera och skapa ett mer hållbart företag tillsammans med sin affärscoach. Denna forskningsrapport kan vara till nytta för andra inkubatorverksamheter som vill skapa kunskap hur hållbarhet kan integreras i inkubatorverksamheter och för entreprenörer och inkubatorbolag i deras företag. Den kan beprövas i andra inkubatorverksamheter och utveckla möjligheter och idéer till att arbeta systematiskt med hållbarhet från start.

Entreprenörskap har visat sig bli allt mer betydelsefullt i vårt samhälle. Detta då fenomenet bidrar till en ökad ekonomi och social välfärd i landet. Trots det, möter många nystartade företag idag hinder och svårigheter på vägen till att bli ett väletablerat och framgångsrikt företag. Finansiering upplevs i många fall som det främsta hindret men också avsaknad av kunskap om företagande. Genom samverkan med organisationer som erbjuder stödtjänster kan dessa etableringshinder lättare undvikas av nystartade företag – och vi ser här inkubatorns roll. Inkubatorer finns till för att främja nystartade företag och entreprenörer genom att bistå med resurser som dessa saknar. Det är här som inkubatorerna får sin betydelse i uppsatsen. Uppsatsen riktar sig främst till modebranschen och de hinder och problem som existerar där. Då tidigare studier inom området inkubatorer främst påträffats inom IT- och teknikbaserad forskning, upplever författarna att uppsatsens syfte är högst relevant samt aktuellt idag.Syftet med uppsatsen är att förklara och förstå vad en inkubator har för betydelse för nystartade modeföretag i deras vidare etablering på marknaden och för deras framgång. En undersökningsmodell har modifierats av författarna, baserad på teori och två tidigare modeller som upptäckts inom områdena för entreprenörskap, inkubatorer och framgång. Ett kvalitativt angreppssätt har därefter utformat insamlingen av det empiriska materialet, genom så kallade semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med ansvarig för projektet Rookies samt med modeföretag som vunnit projektet tidigare år (2005-2012). Detta för att kunna uttala oss om likheter och skillnader i åsikter om projektet inför eventuella åtgärder. Författarna har genom detta inte haft för avsikt att kunna generalisera svaren utan snarare att erhålla en djupare förståelse för betydelsen av inkubatorer för nystartade modeföretag. Insamlad data har därefter analyserats av författarna och ställts mot finansiella nyckeltal för framgång i syfte att kunna uttala sig om vad Rookies har haft för betydelse.Resultatet från empirin ger indikationer på att modeföretag upplever stora svårigheter i den tidiga etableringsfasen, vilket också bekräftar behandlad teori och sedan leder till en slutsats om att inkubatorer är viktiga vid stöd och resurser för nya företag. Dock kan man genom uppsatsen inte se ett direkt samband mellan en inkubator och framgång. Författarna menar istället att personlighetsfaktorer samt humankapital har en inverkan när det kommer till frågan huruvida ett företag kan bli framgångsrikt på sikt eller inte. / Program: Textilekonomutbildningen

Background Incubators are important facilities for economic growth in society. The main purpose of incubators is to accelerate knowledge intensive firms onto their market by both providing resources and an entrepreneurial environment. Problem Companies within incubators are encouraged to share knowledge and experience with each other with the goal to stimulate development and invention of new technology. This exchange involves interaction on an inter-personal and inter-organizational level. Incubators need to create an open and transparent environment in order to enable this exchange on both levels. Purpose The purpose of this study is to enhance the understanding of how knowledge and experience exchange occurs within the context of incubator systems. By understanding how incubators can capture knowledge and learn from the incubator process, this study can contribute by insights of how the incubator process can be further improved. Method This bachelor thesis is written from an abductive approach and is based on a qualitative case study of Ideon Innovation in Lund. Five interviews contributed to the collection of empirical data where companies within incubator systems and the CEO of an incubator were included. Conclusion Knowledge exchange does not occur to the extent that theory and the management of Ideon Innovation suggests. Knowledge intensive firms constitutes each other’s networks and social environments where we have found new incubator effects such as motivation and the ability to talk out their anxiety related to their business. The match between companies close to each other within incubators can be controlled through managerial activities by the incubator to, in some degree, achieve more favorable market structures and a local environment that enables exchange of knowledge spillover. / Bakgrund                          Inkubatorer är viktiga faciliteter för ekonomisk tillväxt i dagen samhälle. Det huvudsakliga syftet för inkubatorer är att accelerera inkubatorföretag in på marknaden genom att erbjuda resurser och en entreprenöriell miljö. Problem                             Inom inkubatorer uppmuntras företag till dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till varandra med syfte till att stimulera utvecklingen och skapandet av ny innovation. Utbytet involverar interaktioner på interpersonell och interorganisatorisk nivå. Inkubatorer behöver därmed skapa en öppen och transparent miljö för att utbytet ska kunna ske på båda nivåerna. Syfte                                   Syftet med studien är att förbättra förståelsen för hur kunskap- och erfarenhetsutbyte sker inom inkubatorsystem. Genom en förståelse för hur inkubatorer kan ta åt sig kunskap och lära sig ifrån inkubatorprocessen, kan studien bidra med insikter om hur inkubatorprocessen ytterligare kan förbättras. Metod                                 Kandidatuppsatsen är skriven utifrån en abduktiv ansats och är baserade på en kvalitativ fallstudie på Ideon Innovation i Lund. Den empiriska insamlingen av data genomfördes genom fem intervjuer med företag inom inkubatorsystem och Vd:n för inkubatorn. Slutsats                               Kunskapsutbyte sker inte till den grad som teorin eller vad ledningen för Ideon Innovation förespråkar. Kunskapsintensiva företag utgör varandras nätverk och sociala miljö, och vi har funnit nya inkubatoreffekter som motivation och att företagen kan prata av sig ångest som relaterar till sin verksamhet. Genom manageriella aktiviter kan inkubatorn matcha rätt företag till att sitta nära varandra inom inkubatorn och därmed till viss grad nå mer eftertraktade konkurrenssituationer.

Starting the own business is sometimes a dream sometimes a nightmare but undoubtedly from a macro-economic perspective it is considered to be a promising concept to secure long-term economic growth and society’s welfare, at least in Germany. Strong efforts were made to support start ups and potential entrepreneurs to run their own business. A plethora of programs were launched which were supposed to facilitate the start up process – but reality is disenchanting: The published data in the 2004 GEM indicate that the idea of an entrepreneurial society in Germany is still far beyond its realization. Germany ranks 17th out of 31 GEM states in terms of “nascent entrepreneurs” and only 22nd regarding the “young entrepreneurs”. Compared to other GEM countries the German adults are considered to be more pessimistic in terms of entrepreneurial issues: The chances of establishing a successful business are evaluated lower than the years before. On the other hand the context factors which are considered to influence the start up opportunities especially in terms of governmental support and physical infrastructure were evaluated to be one of the best. Especially concerning the latter aspect strong efforts have been made to support entrepreneurs. In this context, and maybe because of - A “… post-1970s fascination with ‘high-tech’ regions worldwide” (Cooke/Leydesdorff 2006: 9), - A continuous liberalization of the world market and its impact on national production systems (which is well discussed in the context of the conversion of cooperatives), or - The dawn of the concept of national innovations systems (e.g. Lundvall 1988; Cozzens et al. 1990), For more than two decades, one promising concept of sustaining entrepreneurs was seen in the idea of incubators1 which mainly offer support in terms of infrastructure and funding opportunities. Meantime, we observe that questions emerge of how effective and efficient incubators work as one major instrument of macroentrepreneurial (Van de Veen 1995, Chiles/Meyer 2001) activities in order to facilitate start ups and to support the first steps of a new business from its start to its growth. The value of the incubator model as an effective means of technology and knowledge transfer especially from universities is continually discussed and questioned (Cunningham 1999). For example, a study run by Allen and Kahman (1985) concluded that incubators are tools for developing enterprises which create a positive environment for small businesses to succeed. Indeed, lots of studies brought up that incubators are an efficient and effective way to sustain spin-out processes and to contribute to regional development and prosperity. However, on the other hand some shortcomings are obvious: Finer and Holberton (2000) take into question the incubator model because it takes the initiative away from the start-up team. The paper refers to these observations. We assume by means of some international empirical studies that the functions of incubators are enhanced as a result of a (evolutional) learning process. On this basis we derive hypothesis about the dealing with the upcoming challenges and provide further research questions in an explorative way. Paragraph 2 introduces a three phased model of business incubators and classifies existing incubators. It will be obvious, that there is an increasing amount of functions that are allocated by incubators. Within paragraph 3 we examine recent developments from a macroeconomic perspective and contrast to this the evolution of incubators. Paragraph 4 presents two types of incubators that take these