Detta arbete undersökte den kommunikationsprocess som sker mellan en inkubator och startupföretag, samt dess effektivitet. Syftet med denna studie var att studera och undersöka faktorer som skapar en välfungerande kommunikation, för- och nackdelar med både fysisk samt digital kommunikation mellan en inkubator och startup, i detta fall Innovatum Startup, och dess startup kunder. Tidigare forskning som studerats visade inte tillräckligt med studier om vilket kommunikationssätt som är mest effektivt mellan en inkubator och startupföretag, därför valde vi en fallstudie för att kunna studera kommunikationen på ett djupare nivå. Detta arbete grundar sig i primärdata från semistrukturerade intervjuer hos Innovatum Startup och de startupföretag som vänt sig till dem för coaching. Denna data har kompletterats och jämförts med vetenskapligt granskade artiklar samt litteratur kopplade till det berörda ämnet. Avsnittet med teori har fokuserat på de mest väsentliga faktorerna som tillhör det valda ämnet. Här presenteras tidigare forskning om Kommunikationsmodeller, kommunikationens olika nivåer och strukturer, inkubator, startupföretag och dess kommunikationskanaler, digital kommunikation, face-to-face kommunikation samt business to business relationer med fokus på kommunikation. Teoriavsnittet har klargjort de olika sorters kommunikationsmedel som företag typiskt använder sig av, dess fördelar, nackdelar och tillvägagångssätt. Empiri insamlades genom att intervjua Innovatum Startup's affärscoacher samt företag som deltagit i deras inkubatorprocess. Resultaten tyder på att Innovatum Startup har en bra grund i användandet av olika kommunikationstyper, och bör fortsätta med att utvärdera samt utveckla de digitala kommunikationsverktygen som används, då detta kommunikationssätt med största sannolikhet kommer att dominera även i framtiden. Slutligen så är det viktigt att poängtera att den fysiska kommunikationen är väldigt viktig och bör inte bortses från, då den bildar hållbara relationer och förtroende mellan parterna. / This work investigated the communication process that is between a Incubator and Startup companies, as well as its effectiveness. The purpose of this study was to study and investigate factors that create a in well-functioning communication, the pros and cons of both physical and digital communication between an incubator and startup, in this case Innovatum Startup, and its startup customers. The previous research that has been studied did not show enough studies about which way of communicating are most common between an incubator and a startup company. That is the reason why we chose this subject to study, to gather a deeper understanding. This work is based on primary data from semi-structured interviews that was conducted from Innovatum Startup and the startup companies that turned to them for coaching. This data has been supplemented and compared with scientifically reviewed articles as well as literature related to the subject concerned. The section with theory has focused on the most important factors that belong to the chosen topic. This includes previous research on communication models, the different levels and structures of communication, the incubator, startup companies and their communication channels, digital communication, face-to-face communication as well as business to business relations with a focus on communication are presented. The theory section has clarified the different types of communication tools that companies typically use, its advantages, disadvantages and approaches. Empiri was gathered by interviewing Innovatum Startup's business coaches and companies that participated in their incubator process. The results indicate that Innovatum Startup has a good foundation in the use of different types of communication and should continue to evaluate and develop the digital communication tools used, as this method of communication will most likely continue to dominate in the future. Finally, it is important to point out that physical communication is very important and should not be disregarded as it forms lasting relationships and trust between the parties.

Denna studie är gjord på uppdrag av inkubatorn Expression Umeå, som tillsammans med Tillväxtverket arbetar med ett forskningsprojekt för affärsmodeller för den kulturella näringen. Digitaliseringen har medfört att musiker kan arbeta mer oberoende och producera musik självständigt utan att vara kontrakterade av skivbolag. Detta ställer högre krav på oberoende musikers entreprenöriella förmåga. Tidigare forskning visar på att oberoende musiker använder sitt nätverk för att hitta samarbetspartners. I denna studie studeras oberoende musiker med kopplingar till inkubatorer för att undersöka hur deras affärsmodell kan se ut, hur dynamiken i samarbeten fungerar och hur nätverk används i deras affärsmodell. Inom samarbeten fokuserar vi på konkurrens, coopetition, kluster och maktförhållanden. Affärsmodellen ses som ett konceptuellt verktyg och fokuserar på value creation, value configuration och value capture.    Studien gjordes genom semistrukturerade intervjuer med oberoende musiker och resultaten analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultaten visar att nätverk och samarbeten är av stor vikt för oberoende musiker, och att nätverket baseras på vänskap. Det är via nätverket musikerna hittar samarbetspartners, resurser och nya arbetstillfällen. för de oberoende musikerna är det kemin som är viktigast för ett lyckat samarbete. Studien visar på att musikerna använder sig både av klusterbaserade nätverk och coopetitionbaserade nätverk. Detta medför både positiva och negativa effekter för musikerna. Det är låg konkurrens och hög andel samarbeten inom ett nätverk eller kluster, medans det är hög konkurrens och låg andel samarbeten mellan olika nätverk och kluster. Resultaten visar också på att det finns två olika drivkrafter hos oberoende musiker, ambitionsdrivna eller passionsdrivna. Beroende på vilken drivkraft som är mer dominant hos musikern, påverkar detta hur affärsmodellen ser ut och de val musikern gör. Inom vissa aspekter finns tydliga skillnader mellan de två drivkrafterna, bland annat värderar den ambitionsdrivna musikern sitt oberoende lägre och har en tydligare strategi jämfört med den passionsdrivna musikern.

Storföretag står inför en ständig utmaning att utöka sina innovationsutvecklingsmöjligheter. På grund av detta är det en ökande trend hos storföretag idag att implementera interna inkubatorer. I interna inkubatorer är samarbeten med externa parter vanligt förekommande, vilket leder till vikten av kunskapsöverföring som en förutsättning för kunskapsintegration. Det är därför av intresse att undersöka de faktorer som påverkar kunskapsöverföring i interna inkubatorer, samt vilken roll kunskapsöverföring har i interna inkubatorers arbete att skapa innovation samt hur kunskapsöverföring skiljer sig mellan interna medarbetare och storföretaget samt externa parter och storföretaget. Syftet med denna studie är att redogöra för hur storföretags interna inkubatorer arbetar med kunskapsöverföring med intern och extern kunskap samt hur det bidrar till att skapa innovation. Denna fallstudie har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi och ett hermeneutistiskt hermeneutiskt perspektiv. Empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem respondenter som arbetar på fallföretaget som har god kunskap om, och insikt i, fallföretagets interna inkubators verksamhet. I fallet har inre motivation, tillit samt tid och stress framkommit vara påverkande faktorer för kunskapsöverföring i fallföretagets lokala inkubator (den interna inkubatorns förstadie) och i sin tur skapandet av innovation. En modell har framställts som visar faktorer som påverkar kunskapsöverföring och illustrerar kunskapsöverföringens roll i fallföretagets lokala inkubator. Vi ser även absorptionsförmåga som en förutsättning hos den mottagande enheten för att kunskapsöverföring ska kunna genomföras. En grundläggande faktor är även typ av kunskap det som ska överföras, det vill säga tacit eller explicit. I dagsläget framgår ingen tydlig process för kunskapsöverföring i fallföretagets lokala inkubator vilket indikerar att fallföretaget inte tar hänsyn till om kunskapsöverföringen avser intern eller extern kunskap. / Large corporations face a constant challenge to expand their innovation development opportunities. Due to this, there is an increasing trend among large corporations today to implement corporate incubators. In corporate incubators, collaborations with external parties are common, which leads to the importance of knowledge transfer as a prerequisite for knowledge integration. It is therefore of interest to investigate the factors that affect knowledge transfer in corporate incubators, the role of knowledge transfer in corporate incubators' work to create innovation and how knowledge transfer differs between internal employees and the large corporation as well as external parties and the large corporation. The purpose of this study is to account for how large corporations' corporate incubators work with knowledge transfer with internal and external knowledge and how it contributes to creating innovation. This case study has been conducted with a qualitative research strategy and a hermeneutic perspective. Empirical data has been collected with the help of semi-structured interviews with five people working at the case corporation who possesses good knowledge of, and insight into, the case corporation's corporate incubator operation. In this case, internal motivation, trust, time and stress have emerged as influencing factors for knowledge transfer in the case corporation's local incubator (the corporate incubator's pre-stage) and in turn the creation of innovation. A model has been constructed that shows factors that affect knowledge transfer and illustrates the role of knowledge transfer in the case corporation's local incubator. We also see absorptive capacity as a prerequisite for the receiving unit in order for knowledge transfer to be carried out. A fundamental factor is also the type of knowledge that is to be transferred, i.e. tacit or explicit. At present, there is no clear process for knowledge transfer in the case corporation's local incubator, which indicates that the case corporation does not take into account whether the knowledge transfer refers to internal or external knowledge.

Forskning på internationalisering av företag ur ett nätverksperspektiv är förhållandevis utbredd. Däremot har forskningsstudier gällande små- och medelstora företags (SMF:s) etablering på tillväxtmarknader i Afrika varit tämligen begränsad. Syftet med studien var därför att undersöka hur svenska SMF inom techsektorn använder nätverk vid etablering på tillväxtmarknader i Afrika, både utifrån ett praktiskt och ett teoretiskt perspektiv. Genom en kvalitativ fallstudie studerades hur ett SMF använde sig av företagets, entreprenörens och en inkubators nätverk vid sin internationalisering till Malawi och Rwanda. Studiens resultat visar på att samtliga tre nätverksperspektiv påverkar fallföretagets internationalisering men i olika grad. Tillsammans med sitt nätverk skapade företaget en plattform för kunskapsutbyte vilket bidrog till att bygga förtroende på marknaden. Även entreprenörens tidigare erfarenhet och nätverk var avgörande samt flexibiliteten av affärsmodellen. Inkubatorn spelade en mindre men fortfarande central roll genom att bidra med kunskap om marknaden, legitimitet och kontakter via sitt nätverk.

Hela 9 av 10 startupbolag misslyckas. Anledningen till detta härleds ofta till att startupbolagen tagit fel eller inga beslut och således hamnat i en fallgrop. För att kunna hjälpa startupbolagen finns inkubatorer, dessa institutioner hjälper till med olika insatser och stödtjänster för att förebygga och minimera fallgropar. I tidigare forskning ser vi en avsaknad kring vilka fallgropar som inkubatorer eliminerar, de har mer ägnat sig inkubatorers arbetssätt och mervärdet de tillför – varför denna studie ämnar sig till att undersöka just detta. Genom en litteraturgranskning har vi tagit fram en teoretisk referensram som synliggör de vanligaste fallgroparna, teorin har sedan banat väg för en operationaliseringstabell. Utifrån denna tabell lade vi strukturen för intervjuguiden som användes vid de semistrukturerade intervjuerna av fyra affärsutvecklare som arbetar på inkubatorer. Efter insamlingen av det empiriska materialet valde vi att selektivt koda svaren för att finna samband och relationer.  I analysen framkommer det hur exploatering av inkubatorns nätverk hjälper startupbolagen med att öka kompetens och bidrar med erfarenhet. Det uppenbarar sig att inkubatorns stöd ökar chansen till lyckad produktframtagning, hjälper startupbolagen öka legitimiteten och bygger välfungerande team. Något som även framkommer i analysen är att startupbolagen själva behöver vara mottagliga och nyttja de resurser och verktyg som erbjuds – utan eget initiativ och en vilja att samarbeta med inkubatorn reduceras möjligheten till att eliminera och förebygga fallgropar. För att möjliggöra eliminering av fallgropar och minimera snedstegen krävs det en symbios mellan inkubatorn och startupbolagen. Slutsatsen mynnar ut i att inkubatorer eliminerar fallgropen om att vara icke-självkritisk och till resterande fallgropar ges endast reducerande möjligheter.

En alltmer föränderlig värld ställer höga krav på entreprenörskap i form av nya och växande företag för att möta morgondagens utmaningar. För att få kunskap om vad som krävs av en affärsrådgivaren i en inkubator för att bli framgångsrik intervjuades nio affärsrådgivare i tre olika inkubatorer med syftet att kunna bidra till ökad förståelse hur rollen kan behöva utvecklas framöver. Även en VD för en inkubator intervjuades för att förstå den framtida strategiska inriktningen på rollen. Analysen av rollen genomfördes med hjälp av Mintzbergs ledarmodell. Studien visar att affärsrådgivaren har en informell ledarroll där den behöver skapa en tillitsfull relation med entreprenören för att kunna åstadkomma ett resultat, där studien resulterade i en modell för hur man skapar tillit. Ett tranformativt ledarskap med ett coachande förhållningssätt bidrar också till att öka tilliten mellan parterna. Affärsrådgivaren och entreprenören gör en kunskapsresa tillsammans som bidrar till utveckling av både entreprenör och affärsidé. Om affärsidén får genomslag på marknaden skapas nya innovationer. Framtida forskning skulle kunna undersöka hur kommersialiseringsprocessen i inkubatorn även skulle kunna nyttjas i andra delar av samhället. / An increasing changing world puts higher demands on entrepreneurship in the form of newly started and growing companies to meet tomorrow´s challenges. To get knowledge of what is required of a business adviser in an incubator in order to be successful nine business advisers from three different incubators were interviewed with the objective to increase the understanding of how the role could develop in the future. Also, one Managing Director of an incubator was interviewed to understand the future strategic direction of the role. An analysis of the role was conducted with the help of Mintzberg´s leadership model. The study shows that the business adviser has an informal leadership role in which he/she need to establish a trustful relationship with the entrepreneur to be able to achieve a result, where the study resulted in a model on how trust is formed. A transformative leadership with a coaching approach also contributes to establish a trustful relationship between the parties. The business adviser and the entrepreneur make a knowledge journey together that contributes to development of both the entrepreneur and the business idea. If the business idea comes true an innovation is created. Future research could investigate how the commercialisation process in an incubator could be utilised also in other parts of society.

Bakgrund: Inkubatorer är organisationer som syftar till att hjälpa nystartade företag att växa och överleva sina tidiga år. Det finns tydligt beskrivet hur inkubatorernas stödprocesserär utformade, men beskrivningar om hur och varför de utformats på detta sätt lyser med sin frånvaro. Ett fåtal forskare har antagit eller beskrivit kopplingar mellan processutformning och organisationers målsättning, men ingen tydlig koppling verkar ha identifierats. Genom att sammankoppla målsättning och process syftar denna studie till att illustrera hur processer utformas, både inom inkubatorer och hos andra organisationstyper. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur målsättningen hos icke-vinstdrivande svenska inkubatorer påverkar utformningen av inkubatorernas inkubationsprocesser. Metod: Uppsatsen utgår ifrån ett konstruktionistiskt perspektiv med en abduktiv ansats, som i sin tur inneburit ett iterativt arbetssätt. Studien har en kvalitativ forskningsdesign, och undersöker 11 svenska inkubatorer i en fenomenbaserad små-N-studie. Uppsatsens respondenter valdes ut genom ett i huvudsak målstyrt urval, och data från respondenterna har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys har utförts baserat på den empiriska data för att finna kopplingar till uppsatsens frågeställningar. Slutsats: Studien drar tydliga kopplingar mellan målsättning hos svenska icke vinstdrivande inkubatorer och deras inkubationsprocesser. Dessa kopplingar kan dras både mellan övergripande mål och specifika mål inom organisationerna. Urvalet till en inkubator påverkas mycket av inkubatorns olika mål. Vissa delar av handledningsprocessen, främst nätverksaktiviteter och rådgivning, påverkas också tydligt av inkubatorns mål. Denna studie har dessutom påvisat att de specifika målen som formulerats hos inkubatorerna ofta baseras på de övergripande målen. / Background: Business incubators are organizations with a purpose to help new ventures grow and survive their early years. There are descriptions of the general incubation process, but clear motivations of their process design are sorely missing. Some researchers suggest links between the goals of organizations and their process design, but a clear connection seems to be missing. By connecting goals and processes, this study aims to illustrate how processes are formed within business incubators as well as other types of organizations. Purpose: The purpose of this study is to describe how the goals of Swedish non-profit incubators influence the design of business incubators’ incubation processes. Methodology: The study is based on a constructionist perspective with an abductive approach, which in turn has led to an iterative study process. It is based on a qualitative research design and investigates 11 respondents through a small-N-study. Respondents were chosen based on a mostly goal-driven selection process, and empirical data has been collected through semi-structured interviews with each respondent. A thematic analysis was conducted on this data to answer the research questions posed. Conclusion: The study draws clear connections between goals of Swedish non-profit business incubators and their incubation processes. These connections can be made from both organizational goals and specific goals within the organizations. Incubators' selection processes are largely affected by the different goals of the organization. This is also true for networking and guidance activities within the incubator. In addition, the study has shown that specific goals within the incubators are largely influenced by their organizational goals.

Småföretag har en väsentlig roll på Sveriges marknad där de tillför storaarbetsmöjligheter och står för hälften av Sveriges BNP. De står dock införutmaningar då de ofta brister på centrala kunskaper och resurser, och mångasmåföretag överlever endast ett fåtal år. Genom nätverkande kan småföretagenkomma åt de grundläggande tillgångarna men de har svårt att etablera ett stortoch betydelsefullt nätverk då de är små och okända på marknaden. Inkubatornsroll i samhället avser till att hjälpa småföretag att skapa en snabb tillväxt för attsedan kunna överleva själva ute på marknaden. Men det brister om förståelsekring hur småföretag arbetar med en inkubator samt hur småföretag kan skapamöjligheter för att utöka nätverket utifrån samarbetet med inkubatornsverksamhet, därav är det problemformuleringarna. Syftet för denna studie är attöka förståelse kring hur småföretagen kan främja deras nätverkande och hurinkubatorns verksamhet kan stödja och tillhandahålla resurser. För att kunna besvara studiens syfte och problemformuleringar har relevant teorioch empiri samlats in. Teorin finner att småföretagets interna och externanätverk är en väsentlig roll för överlevnad och tillväxt där entreprenörenspåverkan tydliggörs. För att utveckla ett välfungerande nätverk finner teorin attett samarbete tillsammans med inkubator och dess nätverk kan hjälpasmåföretaget. En egenkonstruerad modell förtydligar detta. Sista kapitletförklarar vad den teoretiska nätverksstrukturen kluster innebär och vad ettkluster kan möjliggöra för de aktörer som befinner sig inom strukturen. Detteoretiska kapitlet kompletteras med ett empiriskt kapitel. Den empiriskainsamlingen använder en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer harutförts. Sex intervjuer genomfördes med grundare i varsitt småföretag som hareller just nu samarbetar med en inkubator. Den empiriska insamlingen gavskribenterna till denna studie en förståelse för vardera erfarenheter och socialaverklighet inom företagande och småföretagens nätverk kopplat till inkubatorn. Genom att sammanställa teori med empiri har dessa kunnat jämföras ochkopplas samman i ett analyskapitel. Analysen resulterade i en utveckling av denegenkonstruerade modellen från teorin där inkubatorn och kluster sammanfördesdå kopplingar mellan dessa uppkom under empirin. Slutsatsen visade på att detär av stor betydan att underhålla nätverksrelationerna inom småföretaget menockså med övriga entreprenörer och aktörer för att skapa nya och goda kontakter,både internt och externt. Där studien visade på att inkubatorns nätverksstrukturkluster, kan ses som en möjlighet för småföretagens tillväxt. Med brister på ettstrukturerat nätverk hos småföretagen finns risk att resurserna och tillgångarnapåverkas negativt samt att företaget kan gå miste om erfarenheter och nyainnovationer, vilket är något som studien har visat att inkubatorn kantillhandahålla för småföretagen. Det framkom även att den individuellaentreprenörens initiativtagande är väsentligt vad gäller ett småföretagsutveckling, framgång och förmåga att styra resultatet. / Small businesses have a significant role in the development of Sweden'smarkets, where they provide great job opportunities and are responsible for halfof Sweden's GDP. Small businesses face challenges as they often have a lack ofknowledge and resources. Small businesses can access the basic assets but theyhave difficulties establishing a large and significant network as they are smalland unknown in the market. In that case incubators can be of great use.Incubators help small businesses create a more rapid growth in order to then beable to survive independently on the market. According to the authors of thestudy there is a lack of understanding how small businesses work with anincubator and how small businesses can create opportunities to expand theirnetwork based on cooperation with the incubators. The problem statement andpurpose of this study are formulated to increase the understanding of how smallbusinesses can promote their network and how the incubators activities cansupport and provide resources. To be able to answer the purpose and the problem statement of this study,relevant theory and empirical data have been collected. The theoreticalframework finds that the small businesses internal and external networks areessential for survival and growth, where the entrepreneurs impact is clarified.To develop a well-functioning network, the theory finds that a collaborationwith the incubator and its network can aid small businesses. A self-designedmodel clarifies this. The theoretical framework also includes an explanation ofnetwork structured clusters, what defines a cluster, and the actors within thestructure. The empirical collection is made from a qualitative method wheresemi-structured interviews have been conducted. Six interviews were conductedwith founders from each small business who previously have or are currentlycollaborating with an incubator. The empirical collection gave the authors ofthis study an understanding of each small business' own experiences. By compiling the theory with the empirical data, it was possible to compare andlink the information in an analysis chapter. The analysis resulted in adevelopment of a self constructed model from the theory where the incubatorand cluster were brought together. The conclusion showed that it is of greatimportance to maintain the network relations within the small business but alsowith other entrepreneurs and actors to create new and beneficial contacts, bothinternally and externally. The study also showed that the incubators networkstructure and cluster can be seen as an opportunity for small business growth. Ifthere are deficiencies in a small business network there is a risk that resourcesand assets will be negatively affected and the company may lose experience andnew innovation, which is something that the study has shown that the incubatorcan provide for small businesses. It also emerged that the individualentrepreneurs initiative is essential in terms of small business development,success and ability to control the result.

<p>This thesis is about publicly funded support of technology-based ventures. These ventures are regarded as solutions to create growth and societal development. They are commonly originated from universities, institutes or other firms and their products or techniques are commonly new or at least different from the ordinary. They are therefore considered as being of higher risk than generic new firms, but if successful they may also give higher returns. Hence, a range of efforts has been undertaken to support them. However, concerning the issue of public support, gaps of research have been exposed.</p><p>This thesis aims to give some answers on the question of what characterizes the public support given to technology-based ventures in Sweden. It elucidates two types of public support, the “configuration-type” and the “process-type” The first is studied by using statistical databases built upon the conditional loans and the innovation subsidies that were offered by Sweden Innovation Centre during the years 1994-2003. The second type concerns incubator support, and investigates how best practise incubators can be evaluated. Among the results, it can be mentioned that different support actors use different selection criteria depending on their goals, however the credibility of the applying venture is crucial for approval. Furthermore, a framework for best practice evaluation is developed.</p> / Report code: LiU-Tek-Lic 2005:72. Pages 49-68 and 87-105 has been removed since the author do not have the copyright for articles one and three when published in a scientific journal.

Den här studie syftar till att skapa en förståelse för hur företag bedöms i urvalsprocessen hos inkubatorer och identifiera de egenskaper som inkubatorerna ser till i bedömningen. En inkubator är ett företag som förser start-ups med lokal, rådgivning och olika typer av tjänster. Entreprenörer med affärsidéer söker sig till inkubatorer för att de behöver hjälp med att iterera och verkställa sina idéer samt utveckla sitt företag. Studiens empiri har samlats in genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som har insyn i urvalsprocessen hos en inkubator. Empirin analyseras sedan med hjälp av den forskning och litteratur som finns gällande inkubatorer men även med hjälp av modellen Business Model Canvas. Med hjälp av empirin och teorin i denna studie har det skapats en förståelse för hur urvalsprocessen går till. Studien visar på att alla de som söker sig till inkubatorer är i olika faser och inkubatorerna har olika huvudkriterier. Det gäller därför för företaget att hitta rätt inkubator för just dem. Idén och entreprenören har lyfts som två självständiga delar då det har visat sig att inkubatorer bedömer dessa två delar var för sig. Vi har hittat ett mönster som visar på att det finns två olika urval i urvalsprocessen med en verifieringsfas däremellan. Urvalsprocessen ses även ur ett hållbarhetsperspektiv där det kan konstateras att det inte är en självklarhet att det vägs in i bedömningen av företagen. / This study aims to create an understanding of how companies are assessed in the selection process of business incubators and identifying the qualities that business incubators value in the assessment. A business incubator is a company that provides start-ups with local, consulting and different types of services. Entrepreneurs with business ideas are applying to incubators to get help develop their ideas and their business. The empirical material has been gathered through six qualitative semi-structured interviews with individuals who have an insight into the selection process of a business incubator. The empirical material is analyzed using the research and literature on business incubators, but also using the model Business Model Canvas. With the help of the empirical material and the theory of this study, an understanding has been created for the selection process. The study shows that all those applying to a business incubator are in different phases and business incubators have different main criteria. That’s why the company has to find the right business incubator for them. The idea and the entrepreneur have been raised as two independent parts as it has been found that business incubators assess these two parts separately. We have found a pattern that shows that there are two different selections in the selection process with a verification phase in between. The selection process is also seen from a sustainability perspective where it can be concluded that it is not a matter of course that it is weighted in the assessment of the companies.