<p>Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en enkätundersökning mäta individens egen upplevelse av stress- och stresshanteringsförändring efter gruppbehandling beroende på vilken metod som använts, samt om syftet påverkas av att individen själv initierat eller blivit ordinerad behandlingen. De metoder som informanterna deltog i var meditation, avslappning, kroppskännedom samt kognitivt- och psykodynamiskt förhållningssätt. Icke-parametriska tester via SPSS 14, 0 användes. Signifikant förbättring av upplevd stress hos deltagarna i alla grupper noterades, vilket innebär att kurserna fyllt sin funktion. Deltagarna i kognitiva- och psykodynamiska metoderna upplever större förbättring av stresshanteringsförmågan jämfört med deltagarna i meditation, avslappning och kroppkännedomsgrupperna. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan deltagarna som uppsökt behandlingen på eget initiativ eller på inrådan av vänner/familj och deltagarna där behandlingen initierats av hälsosjukvårdspersonal, försäkringskassa eller arbetsgivare.</p>

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en enkätundersökning mäta individens egen upplevelse av stress- och stresshanteringsförändring efter gruppbehandling beroende på vilken metod som använts, samt om syftet påverkas av att individen själv initierat eller blivit ordinerad behandlingen. De metoder som informanterna deltog i var meditation, avslappning, kroppskännedom samt kognitivt- och psykodynamiskt förhållningssätt. Icke-parametriska tester via SPSS 14, 0 användes. Signifikant förbättring av upplevd stress hos deltagarna i alla grupper noterades, vilket innebär att kurserna fyllt sin funktion. Deltagarna i kognitiva- och psykodynamiska metoderna upplever större förbättring av stresshanteringsförmågan jämfört med deltagarna i meditation, avslappning och kroppkännedomsgrupperna. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan deltagarna som uppsökt behandlingen på eget initiativ eller på inrådan av vänner/familj och deltagarna där behandlingen initierats av hälsosjukvårdspersonal, försäkringskassa eller arbetsgivare.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

<p>SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier </p><p>stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största </p><p>stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en </p><p>ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv </p><p>beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental </p><p>kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och </p><p>problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera </p><p>livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet. METOD: Innan och </p><p>efter kursen utvärderades elevernas förmåga att hantera för dem stressiga situationer samt </p><p>aktionsberedskap i situationer som kräver handling. Under kursens gång gjordes kontinuerliga </p><p>utvärderingar och dessutom genomfördes en muntlig och skriftlig utvärdering vid kursens </p><p>slut. Vidare förde jag en personlig loggbok där för mig viktiga iakttagelser noterades. </p><p>RESULTAT: Eleverna visade avsevärd förbättring av de undersökta kompetenserna. </p><p>Dessutom upplevde så gott som samtliga att kursen behandlat för dem viktiga saker och att de </p><p>kände sig psykiskt starkare av kursen. SLUTSATS: Undersökningen visar att det på kort tid </p><p>går att avsevärt höja elevers förmågor inom mental kompetens. Skolan bör undersöka </p><p>huruvida undervisning i mental kompetens bör ingå i den ordinarie undervisningen.</p>

No description available.

Stress är ett vanligt hälsoproblem som ökat under de senaste åren. Många sjuksköterskor upplever stress på sin arbetsplats vilket kan påverka omvårdnaden och patientsäkerheten. Vid stress sker fysiologiska-hormonella reaktioner i kroppens organsystem som utlöser fysiska och mentala påfrestningar. Syftet: var att beskriva sjuksköterskors hantering av stress på vårdavdelning. Metod: har varit en litteraturstudie. Databaser som använts var CINAHL och PubMed. Elva artiklar valdes ut som granskades och analyserades i litteraturstudien. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier socialt stöd med fyra underkategorier och mental inställning med sju underkategorier. Huvudsakligt resultat: Socialt stöd från kollegor bland sjuksköterskor användes för att hantera stress vilket gav positiv effekt. Självkontroll och undvikande gav mindre positiva effekten på den psykiska hälsan. Slutsats: studien har gett kunskap om att kunna identifiera olika sätt att hantera stress, vilket kan vara ett sätt att underlätta förståelsen och hanteringen av stressrelaterade problem.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet. METOD: Innan och efter kursen utvärderades elevernas förmåga att hantera för dem stressiga situationer samt aktionsberedskap i situationer som kräver handling. Under kursens gång gjordes kontinuerliga utvärderingar och dessutom genomfördes en muntlig och skriftlig utvärdering vid kursens slut. Vidare förde jag en personlig loggbok där för mig viktiga iakttagelser noterades. RESULTAT: Eleverna visade avsevärd förbättring av de undersökta kompetenserna. Dessutom upplevde så gott som samtliga att kursen behandlat för dem viktiga saker och att de kände sig psykiskt starkare av kursen. SLUTSATS: Undersökningen visar att det på kort tid går att avsevärt höja elevers förmågor inom mental kompetens. Skolan bör undersöka huruvida undervisning i mental kompetens bör ingå i den ordinarie undervisningen.

No description available.

Denna undersökning handlar om stress i förskolan. Syftet med undersökning är att ta reda på hur förskollärare i en förskola upplever stress i sitt arbete och vad förskollärarna gör för att minska sin stress. Dessa frågeställningar har varit centrala i min studie. Hur definierar förskolläraren sin egen stress i det vardagliga arbetet? Vad gör förskollärarna för att minska stressen i förskolan? Den metoden jag använde mig av var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra förskollärare. Min forskning fokuserar på, stress och hur man kan minska detta. Resultatet visar på att förskollärare är väl medvetna om stress och hur den kan förebyggas, att förskollärarna upplever mer eller mindre stress i sin vardag.  De faktorer som framför allt bidrar till stress var höga ljudnivåer, personalbrist, extra arbetsuppgifter, stora barngrupper samt att inte hinna med att planera i barngrupperna.  Stress hos förskollärarna själva definierades som en känsla av spändhet, frustration eller depression.

Självledarskap innefattar strategier som syftar till att medvetandegöra och förändra individens tankar och i förlängningen beteende. Genom att förändra tankemönster kan individen förhoppningsvis öka chansen att hantera stress. Forskning visar att ökat självledarskap medför ökad self-efficacy, vilket i sin tur förbättrar förmågan att hantera stress. Studien syftar till att undersöka om det även finns samband mellan självledarskap och stress, hypotesen var att det föreligger ett negativt samband mellan de båda variablerna. Deltagarna (89 studenter, varav 56 kvinnor) besvarade en enkät bestående av självledarskap, självskattad stress och arbetsmiljö. Analyser visade att det inte fanns ett linjärt samband mellan variablerna, men att självledarskap ändå ökar när arbetskraven ökar. Även självskattad stress ökar vid högre arbetskrav. Det krävs dock ytterligare forskning för att vidare undersöka sambanden, gärna med experimentell design rörande huruvida förändringar i självledarskap leder till förändrade stressnivåer.