I denna studie undersöks med hjälp av semistrukturerade intervjuer lärares upplevda stress vid inträdet i yrket, samt hur förberedda de upplever sig vara inför yrkesrollen. I studien undersöks bland annat faktorer såsom nyexaminerade lärares upplevda stress, strategier för att hantera den upplevda stressen, samt lärarutbildningens utformning. Undersökningens resultat diskuteras, med Kugels teori om faser i universitetslärares professionella utveckling, som utgångspunkt. Undersökningens resultat visar att informanterna har olika uppfattningar om den upplevda stressen. Dock kan det konstateras att samtliga informanter har känt eller känner sig stressade som nyexaminerade lärare. Det finns inga större skillnader avseende vilket stadium man undervisar på, det vill säga att det inte spelar någon roll om man är lågstadie-, mellanstadie-, högstadie- eller gymnasielärare. Vidare visar resultatet att det finns flera bidragande stressorer till den upplevda stressen, bland annat lärarutbildningens utformning som resulterat i bristande kunskaper inom vissa arbetsområden. Det framgår även stressorer som krav, kontroll, tid och så vidare i föreliggande resultat. Studien visar även att de informanter som redan under utbildningens gång hade strategier för att hantera stress även använde sig av samma strategier för att dämpa stressen i arbetslivet. De informanter som inte hade några tydliga strategier för stresshantering sedan innan uppger att de nu som verksamma lärare istället har utvecklat detta, främst med hjälp från exempelvis kollegor. Gällande lärarutbildningens utformning och förberedelse framkommer olika uppfattningar och åsikter och det framgår tydligt att det vore önskvärt med mer utbildning inom exempelvis stresshantering, föräldrakontakt och bemötandet av elever i svårigheter.

Researchers claim that stress has become a word of fashion and is now frequently used. They also state that there is no accepted definition that can easily describe the concept. In this essay, I have examined children and stress. The aim of the diploma work is to illustrate stress more closely the stress concept, the underlying reasons that can influence children and how teachers and school staff support children in their stress handling. My three issues are: What is stress? What stressors put children, at home and at school, in a stress situation? How can teachers help children to manage their stress? The diploma work is based on a literature study in order to find out what has been written on the subject in earlier research. Moreover, the work is based on four interviews with three class teachers and a school nurse in order to illustrate their experiences of what stresses children at school. In order to get a good base for the work the children's participation was of utmost importance to get a good base for the work, therefore questionnaires were given to 89 children in class 4 and 5. The results of the questionnaires showed that children had little or no knowledge of the stress concept. They associate it most often with lack of time and having to hurry. Children can be stressed just like adults. In addition, stress levels differ greatly between them, which means that some children feel more stress-tolerant than others. The conclusion that can be drawn from this study is that the child's environment affects the child, school and home being the greatest stress factors.                                                                                           Keywords: Children under stress, stress, stressor, stress handling.

Elever i dagens skola upplever en hög grad av oro och ängslan, vilket kan leda till stress och depression (Lager, Berlin, Danielsson & Heimerson, 2009). Flertalet studier beskriver skolan som en faktor till att den psykiska ohälsan ökar, det ställs höga krav både på att vara socialt kompetent och att ha en hög akademisk skicklighet. För att få en helhetsbild om hur den skolrelaterade stressen påverkar ungdomar i årskurs tre på gymnasiet har vi valt ett brett fokus som behandlar tre perspektiv, vad som gör dem stressade i skolan, hur de reagerar på stressen och hur de hanterar sin stress. För att nå syftet intervjuades sex gymnasieelever i årskurs tre. Resultatdelen har delats in i kategorier efter våra forskningsfrågor, där informanternas uttalande sammanfattats i rubriker som hälsa, krav och kontroll, stressreaktioner samt hanteringsstrategier. Under varje avsnitt i resultatdelen har en analys gjorts, där det mest framträdande har lyfts. Det resultat som framkom är att planering, struktur, tid, motivation, socialt stöd, trygghet, självkänsla samt balans mellan krav och kontroll är viktiga faktorer för att inte eleverna ska uppleva stress. Deras stressorer är väldigt individuella och skapar både fysiologiska och beteendemässiga stressreaktioner. Eleverna i undersökningen hanterade sin stress genom att vara fysiskt aktiva och umgås med familj och vänner.

Syftet med studien var att ta reda på hur 16 av deltagarna på den stresshanteringsyogakurs vi har följt uppfattar yogapasset och kursen som helhet. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats, vilket innebär att finna variationer mellan yogadeltagarnas uppfattningar om stresshanteringsyogakursen. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervjuform för att yogadeltagarna skulle få utrymme att tala fritt om sina uppfattningar utifrån de teman intervjun innehöll. I undersökningen är urvalet 16 yogadeltagare mellan 26-61 år som har valt att fullfölja kursen. Av dessa är 14 kvinnor och 2 män. Vi har analyserat vårt material med inspiration av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet är att de flesta av deltagarna upplever att stresshanteringsyogapasset leder till lugn och harmoni samt att kropp och själ hänger ihop. Andningsövningar som är en del av yogapasset har de flesta tagit med sig i sin vardag. I stresshanteringsyogakursen är yogaläraren och yogagruppen yttre betydande faktorer för de flesta deltagare.

Syftet med denna pilotstudie var att skapa hypoteser om vilken påverkan en internetbaserad återhämtningsfokuserad stressintervention kan ha på beteendemönster och generellt hälsotillstånd. 22 vuxna svenskar rekryterades initialt till studien. 15 individer valde att fullfölja hela interventionsprogrammet. Mätningar med internetbaserade frågeformulär genomfördes innan interventionens start och efter interventionens slut. De primära ändpunkterna för mätningarna utgjordes av beteendeförändringar (frekvens av återhämtningsbeteenden) och kliniska effekter (upplevelser av stress och återhämtning). Resultatet visade att deltagarna vid interventionens avslut hade ökat frekvensen återhämtningsbeteenden samt förbättrat sina upplevelser av stress och återhämtning. Majoriteten av resultaten frambringade stora effektstyrkor. Resultatet visade även att inga signifikanta effektskillnader av interventionen kunde observeras mellan könen sett över studiens två primära ändpunkter. Rekommendationer gjordes till framtida forskning om att tydligare klargöra hur internetbaserade metoder med primärt fokus mot beteendeförändringar inom domänen återhämtningsbeteenden på bästa sätt kan bidra till prevention och behandling av stressrelaterad ohälsa.

Bakgrund Stress är ett vanligt förekommande problem hos sjuksköterskor. Stress kan påverka den vård som patienterna får i form av minskad patientsäkerhet. Det är därför av vikt att undersöka stressreduceringsmetoder hos sjuksköterskor. Syfte Att beskriva effekten av mindfulnessbaserade interventioner som stressreducerings-metod hos sjuksköterskor. Metod Syftet undersöktes i form av en litteraturstudie med systematisk ansats. Artikelsökning genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sökningen resulterade i 17 vetenskapliga artiklar som inkluderades i studien. Dessa analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat Studien visar att mindfulnessbaserade interventioner minskar fysisk, psykisk och emotionell stress, vilket har positiva effekter på sjuksköterskornas mindfulness samt sjuksköterskornas arbete. Ett bifynd var barriärer till dagligt utövande av mindfulness. Konklusion I studien framkom det att mindfulnessbaserade interventioner kan vara ett effektivt verktyg för att minska stress hos sjuksköterskor. Även psykisk ohälsa och utbrändhet minskade efter interventionen. Interventionen gav även en positiv effekt på sjuk-sköterskans fysiska hälsa. Dessutom upplevde sjuksköterskorna att deras kliniska arbete och effektivitet förbättrades. Studien visade även att mindfulnessbaserande interventioner kan ha effekt i form av en ökad patientsäkerhet. Nyckelord Mindfulness, Stress, Stresshantering, Sjuksköterska

Syftet med den här studien är att undersöka negativ stress och stresshantering för grundskollärare i årskurs F-3. Studien grundar sig i tidigare forskning kring arbetsmiljö, stress och stresshanteringsstrategier. Studiens syfte och frågeställningar besvaras genom en kvalitativ intervjustudie, där fyra kvinnliga grundskollärare deltar i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna grundas på intervjudeltagarnas personliga upplevelser och erfarenheter. Intervjudeltagarna nämner vilka situationer i arbetsmiljön som bidrar till deras välmående eller ohälsa. Intervjudeltagarna berättar även under intervjuerna vilka faktorer som orsakar deras stress, de nämner alltså olika typer av stressorer. I intervjuerna framkommer det även vilka strategier som lärarna använder sig av för att hantera sina dagliga stressorer. Studiens slutsatser visar att intervjudeltagarna upplever stress i sitt yrke och att de använder sig av olika stresshanteringsstrategier för att motverka stress.

Detta arbete handlar om stress, hur stress uppstår och hur lärare ute i verksamheten hanterar stress. Med dessa utgångspunkter har vi undersökt hur ett antal lärare och förskollärare i grundskolan tänker och resonerar kring begreppet stress. / This essay is about handeling stress related to the teachers everyday situation at work. We have looked at a number of teachers, how they experience their worksituation and how they think about stress as a fenomenon.

Studien kom till som en produkt av en kunskapslucka som existerar om anestesisjuksköterskornas upplevelser i kontexten av en svårhanterad luftväg. Inför en anestesi behöver anestesisjuksköterskan bedöma patientens luftvägar för att skapa sig en uppfattning av eventuella risker inför luftvägshanteringen. Dock händer det att en anestesisjuksköterska ställs inför en situation där luftvägshanteringen inte går som planerat trots en korrekt utförd bedömning av patientens luftvägar. En sådan situation benämns som en ”svår luftväg”. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att hantera en svår luftväg för att på det viset klä deras erfarenheter med ord och skapa en förståelse för vad det är som är viktigt att fokusera på i samband med hanteringen av en svår luftväg. För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där fyra semistrukturerade intervjuer hölls med anestesisjuksköterskor som varit med om situationer där patientens luftvägshantering varit problematisk. Resultatet visar på att anestesisjuksköterskorna upplever känslor av stress i dessa situationer, de känner även en ansvarskänsla och upplever samarbetet med sina kollegor som avgörande för att reda upp situationen. De upplever det även som att förberedelserna inför anestesin var väldigt viktigt för hur situationen sedan utspelade sig. I samband med detta upplevde de även att reflekterande samtal efter en situation där luftvägshanteringen krånglat var mycket viktigt för hur de kunde hantera den stress de känt i samband med att luftvägshanteringen varit svår. I diskussionen framkommer att vissa områden inom verksamheten borde utvecklas utifrån vad resultatet visade. Det borde skapas mer tid tillgängligt för anestesisjuksköterskan inför en anestesi för att lära känna sin patient bättre. Det borde även utarbetas rutiner för strukturerade reflekterande samtal för anestesisjuksköterskan när de har varit med om svåra luftvägar eftersom det utifrån resultatet att döma är detta som gör att anestesisjuksköterskorna kan hantera den stress de känt i samband med situationen.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar yoga och de eventuella skillnader som framkommer i verksamheten efter yogaanvändningen, samt om den kan vara en metod för att motverka stress hos barn. Resultatet visar att förskollärarna uppfattade att det finns olika förhållningssätt till yoga i förskolan. Intervjupersoner ansåg att barnyoga ska vara roligt, spännande och lekfullt. Däremot uppfattades yogaanvändningen med barn i behov av särskilt stöd i somliga fall som komplicerad. Detta eftersom barnen, i vissa situationer, kan ha svårt att koncentrera sig eller utföra de fysiska rörelserna. Resultatet visar dessutom att yoga inte alltid prioriteras, på grund av tidsaspekt eller personaltäthet. I resultatet framkom yoga som estetik, i form av rörelse och språk, för att kunna praktisera yoga i linje med läroplanen. Barnen uppfattades även stärka sin fysiska förmåga såsom kroppskontroll och motorik. De uppfattades även som lugnare och tryggare efter yogapraktiserandet. Metoden som har använts i studien är kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer. Sex förskollärare som arbetar med barnyoga i förskolan har intervjuats. Tre intervjuer utfördes i personligt möte och tre gjordes på telefon. I analysen, vilken gjordes utifrån en fenomenografisk utgångspunkt, framträdde tre huvudteman: Yoga som övertygelse: hur förskollärarnas entusiasm kan ha påverkat hur de ser på yogapraktiserandet i förskolan. Yoga som åtgärd: vilka effekter yogaanvändningen uppfattades ge i den dagliga verksamheten. Yoga som verktyg: om och hur yoga kan användas som verktyg för att arbeta med läroplanen. Samt förskollärarnas uppfattningar om yoga kan vara ett verktyg för barnen att hantera stress genom livet.