Sjuksköterskor står inför betydande utmaningar i sin yrkesroll, vilket ofta resulterar i stress och emotionell utmattning. Mindfulness har föreslagits som ett verktyg för att hantera dessa utmaningar och förbättra vårdkvaliteten. Trots dess potentiella fördelar finns det en brist på djupgående förståelse av sjuksköterskors erfarenheter med att implementera mindfulness i sitt arbete. Detta examensarbete syftar därför till att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att implementera mindfulness i det kliniska arbetet. En allmän litteraturöversikt genomfördes för att samla och analysera befintlig forskning om ämnet. Artiklarna söktes fram i två olika databaser. Totalt nio artiklar analyserades och presenterades i resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde förbättrat psykiskt välbefinnande, ökad närvaro i patientvården, och förbättrade arbetsrelationer genom mindfulness-interventioner. Dessa effekter bidrog till att förbättra både sjuksköterskornas arbetsprestanda och kvaliteten på patientvården. Resultaten bekräftar vikten av mindfulness som ett verktyg för sjuksköterskors psykiska hälsa och arbetsprestanda. Mindfulness bidrar till en mer empatisk och patientcentrerad vård. Utmaningar som tidsbrist och emotionella hinder identifierades, vilket understryker behovet av fortsatt forskning och integration av mindfulness i sjuksköterskans utbildning och praktik.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design. I studien deltog åtta stycken sjuksköterskor som tagit examen januari alternativt juni 2014, anställda på fyra olika somatiska avdelningar belägna i Mellansverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet visade att den arbetsrelaterade stressen orsakades av kombinationen mellan de nyutexaminerade sjuksköterskornas inre krav och känslor samt omgivningens yttre påverkan. Hur sjuksköterskorna hanterade den arbetsrelaterade stressen var individuellt och varierande beroende på situation. Att finna stöd hos och ta hjälp av kollegorna, att sänka de egna kraven samt att utveckla ett arbetssätt som passar den enskilda individen visade sig vara effektiva strategier för stresshanteringen. Slutsats: Slutsatsen var att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde flera typer av stress under det första året i yrket. Möjligheten att utvecklas, lära sig att vara snäll mot sig själv samt att kollegorna fanns tillgängliga för att ge hjälp och stöd var förutsättningar som krävdes för att stressen skulle kunna hanteras. / Background: The nursing profession involves a high workload and can thus lead to a perceived work related stress. Newly graduated nurses are particularly susceptible to this type of stress because of their lack of experience in their professional capacity. To develop strategies for managing stress is therefore important for the nurse’s wellbeing. Aim: The aim of the present study was to describe how recently graduated nurses experience and cope with work related stress during the first year in the profession. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. In this study eight nurses participated who graduated in January, alternatively, in June 2014, and were employed at four different somatic wards situated in central Sweden. Data were collected using semistructured interviews and were analyzed with manifest qualitative content analysis. Main Findings: The results showed that work related stress was caused by a combination of the recently graduated nurse’s internal demands, feelings and ambient external influences. How nurses handled work related stress was individual and varied depending on the situation. To find the support and enlist the help of colleagues, to reduce their own requirements and to develop an approach that suits the individual was found to be effective strategies for stress management. Conclusion: The conclusion was that the recently graduated nurses experienced several types of stress during the first year in the profession. The ability to evolve, learn to be kind to yourself and that the colleagues were available to provide assistance and support were prerequisites for managing the stress.

Stress är något som finns ibland oss oavsett om vi blir påverkade eller inte, det finns både i vårt vardagliga liv och på arbetsplatser. Vissa människor påverkas mer än andra och hanterar stressen som finns runt omkring på olika sätt. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur nautiska befäl ombord på svenskflaggade ro-pax fartyg hanterar stress och om den upplevda stressen påverkar arbetet. Undersökningen genomfördes ombord på fartyg där intervjupersonerna tjänstgjorde. Studien utfördes med hjälp av kvalitativmetod och semi-strukturerad intervjumetod. Studiens resultat är från sju intervjuer med sjöbefäl och visade att det finns en hög stressnivå ombord som påverkar personalen och deras arbeten negativt, speciellt vid lastning och lossning. Studien visade också att sjöbefälen är beroende av det sociala stödet och tar hjälp av koffein för att hantera den upplevda stressen ombord. / Stress is something that exists among us whether we are affected or not, it is both in our everyday life and in the workplace. Some people are affected more than others and handle the stress that are available around in different ways. The purpose of this study was to find out how the nautical officers on board the Swedish flagged ro-pax ships handle stress and if the perceived stress affect the work. The survey was carried out on board ships where the respondents are served. The study was carried out with the help of qualitative method and semi-structured interview methods. The results of the study from the seven interviews with the ship's officers and showed that there is a high level of stress on board that affect staff and their work negatively, especially when loading and unloading. The study also showed that marine officer is dependent on the social support and take the help of caffeine to deal with the perceived stress on board.

Bakgrund – Stress påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt, för att stressen inte ska ge negativa effekter är det viktigt med återhämtning. Stress i arbetet är vanligt förekommande framförallt inom sjukvården och kan uppstå då det ställs höga krav på individen. För att undvika att stressen ska påverka individen används olika former av hanteringsstrategier, det kan vara allt från problemlösande- till emotionellstrategier. Syfte – Att beskriva vårdpersonalens hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress. Metod – En litteraturstudie med elva kvalitativa studier inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Forsberg och Wengström, inspirerad av metod för innehållsanalys. Resultat – Författarnas resultat visade på två kategorier, ”problemlösande hanteringsstrategier” och ”känslomässiga hanteringsstrategier”, samt åtta underkategorier, ”att söka, ge och erhålla stöd”, ”att prioritera och planera arbetet”, ”att utföra aktiviteter”, ”reflektion och pauser”, ”att använda humor”, ”ilska och undvikande”, ”substansanvändning” och ”andlighet och tro”. Konklusion – Omvårdnadsyrket är ett krävande område där stress är oundvikligt, därför är det viktigt att hantera den stress som uppkommer i arbetet för att kunna bibehålla fokus. Mer forskning på effektiva strategier för stresshantering krävs. / Background - Stress affects the body both physically and mentally, to avoid negative effects of stress, it’s important with recovery. Occupational stress is common especially in health care personal and can occur when there are high work demands on the individual. To avoid occupational stress affect on the individual the use of various forms of coping strategies, it can vary from problemsolving- to emotional coping strategies. Purpose - To describe healthcare personnel management of occupationalstress. Method - A Literaturereview with eleven qualitative studies were included, these were analyzed by Forsberg and Wengströms, inspired by the method of content analysis. Results - The authors' results demonstrated in two categories, "problemsolving coping strategies" and "emotional coping strategies" and eight subcategories, "to seek, give and receive support", "to prioritize and plan work", "to perform activities", "reflection and breaks","use of humor", "anger and avoidance", "substance use" and "spirituality and faith". Conclusion – The nursing profession is a demanding area where stress is inevitable, therefore it is important to manage the stress that arises in the workplace in order to maintain focus. More research on effective strategies for stress management is required.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar kvinnliga fotbollsdomare till fortsattdömning, vilka situationer som resulterar i stress samt hur de upplever att de hanterar dessasituationer. För att undersöka syftet användes frågeställningarna: Vilka är de huvudsakligamotivationsfaktorerna till att kvinnliga fotbollsdomare fortsätter att döma? Vilka situationerupplever de som stressfulla? Hur hanterar kvinnliga fotbollsdomare stressfulla situationer?Totalt deltog tio kvinnor från södra och västra Sverige som alla har dömt fotboll i minst tresäsonger, medelåldern var 21,1 år (SD= 3,62) och domarna dömde från distrikt till elitnivå.En semi-strukturerad intervjuguide med tre fastställda teman (motivation, stress och coping)användes. Resultatet visade på att domarna besitter en hög inre motivation då de tycker attdömningen är rolig. Yttre motivation i form utav bekräftelse och pengar var även viktiga. Ettantal situationer kan upplevas som stressfulla, bland annat var olika matchsituationeråterkommande faktorer. För att hantera stressfulla situationer används emotions- ochproblemfokuserad coping. Socialt stöd och personliga egenskaper (exempelvis lugn) varockså att föredra. Resultatet tolkades utifrån två teoretiska ramverk (Självbestämmande teorinoch Transaktionsmodellen om stress och coping). Studiens huvudsakliga fynd indikerade attfotbollsdomarna upplever att dömningen är rolig och att stressfulla situationer somförekommer kan hanteras. / The purpose of the study was to examine what motivates female soccer referees to continuerefereeing, which situations result in stress and how they perceive that they handle thesesituations. The following research questions were used: What are the main motivationalfactors for female soccer referees to continue refereeing? Which situations are experienced asstressful? How do female soccer referees handle stressful situations? A total of ten femalereferees from Southern and Western Sweden participated, all of them active soccer refereesfor at least three seasons. The average age was 21.1 years (SD = 3.62) and they were ondistrict-, regional- or elite level. A semi-structured interview guide with three pre-identifiedthemes (motivation, stress and coping) were used. The result showed that referees possess ahigh internal motivation when they feel refereeing is fun. External motivation such asconfirmation and money was also important. Several situations could be perceived asstressful, game situations were recurrent incidents. Emotion- and problem focused coping wasused to handle stressful situations. Social support and personal characteristics (e.g. calmness)was also appreciated. The result was interpreted using two theoretical frameworks (Selfdeterminationtheory and Transactional model of stress and coping). The conclusion from thestudy is that soccer referees consider refereeing fun and that they can handle the stressfulsituations that occur.

Bakgrund – Stress påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt, för att stressen inte ska ge negativa effekter är det viktigt med återhämtning. Stress i arbetet är vanligt förekommande framförallt inom sjukvården och kan uppstå då det ställs höga krav på individen. För att undvika att stressen ska påverka individen används olika former av hanteringsstrategier, det kan vara allt från problemlösande- till emotionellstrategier. Syfte – Att beskriva vårdpersonalens hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress. Metod – En litteraturstudie med elva kvalitativa studier inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Forsberg och Wengström, inspirerad av metod för innehållsanalys. Resultat – Författarnas resultat visade på två kategorier, ”problemlösande hanteringsstrategier” och ”känslomässiga hanteringsstrategier”, samt åtta underkategorier, ”att söka, ge och erhålla stöd”, ”att prioritera och planera arbetet”, ”att utföra aktiviteter”, ”reflektion och pauser”, ”att använda humor”, ”ilska och undvikande”, ”substansanvändning” och ”andlighet och tro”. Konklusion – Omvårdnadsyrket är ett krävande område där stress är oundvikligt, därför är det viktigt att hantera den stress som uppkommer i arbetet för att kunna bibehålla fokus. Mer forskning på effektiva strategier för stresshantering krävs. / Background - Stress affects the body both physically and mentally, to avoid negative effects of stress, it’s important with recovery. Occupational stress is common especially in health care personal and can occur when there are high work demands on the individual. To avoid occupational stress affect on the individual the use of various forms of coping strategies, it can vary from problemsolving- to emotional coping strategies. Purpose - To describe healthcare personnel management of occupationalstress. Method - A Literaturereview with eleven qualitative studies were included, these were analyzed by Forsberg and Wengströms, inspired by the method of content analysis. Results - The authors' results demonstrated in two categories, "problemsolving coping strategies" and "emotional coping strategies" and eight subcategories, "to seek, give and receive support", "to prioritize and plan work", "to perform activities", "reflection and breaks","use of humor", "anger and avoidance", "substance use" and "spirituality and faith". Conclusion – The nursing profession is a demanding area where stress is inevitable, therefore it is important to manage the stress that arises in the workplace in order to maintain focus. More research on effective strategies for stress management is required.

Bakgrund till studien: I och med uppkomsten av ett modernt, eller senmodernt, samhällehar förutsättningarna förändrats dramatiskt för den enskilde individen som tvingas handskas med en stress och kravfylld verklighet för att få en plats i samhället. Det är denna verklighet som ungdomen av idag möter och tvingas bemästra. Sett till de ökade kraven och den förhöjda stressen tyckte vi det var intressant att undersöka hur tron på en gud påverkar upplevelsen och hanteringen av stress för dessa ungdomar. Har man som frikyrklig en bättre grund att stå på i jämförelse med icke kristna ungdomar och påverkas detta av hur man låter sin identitet komma till uttryck?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns någon skillnad mellan de intervjuade frikyrkliga ungdomarna och de intervjuade icke kristna ungdomarna i hurderas identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, åsikter samt val av klädstil? Ytterligare ett syfte är att ta reda på om det finns någon skillnad mellan dessa två grupper vad gäller upplevelsen av stress. Slutligen vill vi undersöka om det finns någon skillnad grupperna emellan i hur de hanterar den stress de upplever.Frågeställningar: Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna i hur deras identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, åsikter samt val av klädstil? Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna vad gäller upplevelsen av stress? Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna i hur de hanterar sin upplevda stress?Metod och material: Vi har använt oss av kvalitativ metod med intervju i vår undersökning. Sammantaget har vi intervjuat tio respondenter, varav fem var frikyrkliga och resterande fem var icke kristna. Samtliga undersökta var i åldern 20-24 år.Huvudresultat: Det som enligt oss varit synligt är att frikyrkliga ungdomar tenderar att känna och visa mer empati i jämförelse med den icke kristna gruppen. Som en konsekvens av deras kristna värderingar känner de en medkänsla för omvärlden och oroar sig för mänskligheten, medan de icke kristna mer har fokus på det egna livet och det som står dem närmast. De frikyrkligas fokusering på meningen med livet samt, relationer och medmänsklighet medför, enligt oss, att de känner en högre grad av stress och då framförallt långtidsrelaterad stress. De upplever att de måste vara goda kristna som gör världen bättre och känner krav på att alltid finnas där för andra, samt krav på att åstadkomma storheter i sitt liv. Bland de icke kristna kunde vi istället se mönster som pekade på att de utvecklat en blasé inställning till omvärlden, vilket gjorde att de upplevde en lägre grad av stress. Att de inte verkade bry sig om det utanför deras egna liv medförde, menar vi, att de kunde bemästra stressen på ett mer fullgott sätt eftersom ingenting berörde dem nämnvärt. Vid hanteringen av stress kunde vi se tendenser på att de frikyrkliga ungdomarna hade fler gynnsamma faktorer för att kunna bemästra stress i jämförelse med den icke kristna gruppen. Bland annat hade de ett högre socialt stöd och en större KASAM vilket skulle kunna vara en hjälp som leder till att de klarar av att ta inomvärlden och visa empati. De intervjuade frikyrkliga verkar således, enligt oss, ha enförmåga att möta fler stressorer eftersom de har faktorer som hjälper dem, medan de ickekristna ungdomarna visar tendenser till att inta ett blasé förhållningssätt till livet vilket skulle kunna vara en strategi för att klara av att möta stressen och kraven som finns i samhället.

Syftet med denna uppsats är att få fram hur elever upplever och definierar stress, vad som bidrar till stress enligt eleverna själva samt hur eleverna hanterar sin stress. Vidare är det intressant att jämföra och se om elevers upplevelser kring stress stämmer överens med den redan existerande forskningen. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod och som utgår utifrån kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna erbjuder möjligheter att fånga upp infomanternas upplevelsers kring stress, vilket i sin tur leder till att en jämförelse med den redan existerande forskningen kan göras. I uppsatsens tidigare forskning och teoridel används relevant litteratur som berör stress, olika definitioner av stress, stressorer, positiv och negativ stress, åtgärder för att motverka stress samt stresshantering. Det som kommer fram i uppsatsen är att informanterna har flera och breda definitioner av stress. Faktorer som bidrar till att informanterna känner sig stressade är enligt resultatet främst skola, tid och krångliga relationer.  Resultat visar att informanterna väljer att hantera sin stress främst genom att planera bättre, avkoppling och fysisk aktivitet. Informanternas svar visar på generella likheter med den redan existerande forskningen dock stämmer inte deras upplevelser inte fullt överens med den redan existerande forskningen.

Människan har alltid utsatts för stress men de utlösande stressfaktorerna har ändrats över tid. Stressreaktionerna är livsviktiga för oss, måttlig stress gör oss alerta medan långvarig stress kan leda till ohälsa. Arbetsmiljön kan vara en bidragande faktor till stressrelaterade problem och kan skapa svårigheter för sjuksköterskor att utföra sitt uppdrag. Upplevd obalans mellan förväntningar på sjuksköterskor och deras tillgång till tid kan ge en känsla av otillräcklighet och skapa stress hos sjuksköterskor. Detta kan i sin tur påverka vårdkvaliteten för patienterna och skapa lidande. Syftet med studien är att skildra sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress i arbetsmiljön på vårdavdelningar. Författarna valde att göra en litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus som resulterade i nio artiklar, fyra kvalitativa och fem kvantitativa. Artiklarna lästes upprepade gånger för att identifiera gemensamma teman. Tre huvudteman och sju subteman urskiljdes till resultatet. Resultatet visar att sjuksköterskor ställde höga krav på sig själva och att de upplevde tidsbrist i arbetet. Stressfaktorer av särskild betydelse var rädsla att göra misstag samt att möta död och döende hos patienter. Om organisationen inte hade tydliga gränser ökade stressen för sjuksköterskor och rolltvetydighet samt konflikter kunde uppstå. Problemlösning och stöd från kollegor var det vanligaste sätten för sjuksköterskor att hantera den upplevda stressen. Vissa sjuksköterskor använde sig av dysfunktionella strategier för att hantera stressen genom att exempelvis hoppa över rasten eller jobba över. Detta ser författarna som en hälsorisk för sjuksköterskor som på sikt kan drabbas av stressrelaterade sjukdomar och kan bli oförmögna att tillhandahålla en god och säker vård till patienter. / Program: Sjuksköterskeutbildning

This paper aims to examine which form of examination that influence the students stress-level the most and if there’s a significant difference between genders. In relation to recent studies, hypotheses were formed that the oral exam should have the highest scores of stress, that students with better score on coping should have lower stress and that girls would score higher than boys. The study was conducted through a self-created survey that measured the students stress-levels in three different forms of examination, oral exam, written home-assignment and written classroom exams. The study was made at a school in southern Sweden with 95 respondents. The results showed that the oral examination caused highest scores in stress and that girls had significantly higher scores than boys. This study can be an enlightenment and guidance for teachers in their planning for examinations to ease the students raising stress-levels. / Denna uppsats syftar till att undersöka vilken typ av examination som framkallar mest stress hos gymnasieelever samt om det finns någon signifikant skillnad mellan könen. I relation till tidigare studier formades hypoteser att muntlig examination genererade högst poäng på stress, att elever med högre poäng på stresshantering har lägre nivåer av stress, samt att tjejer påvisar högre stressvärden än killar. Studien genomfördes med hjälp av ett egenskapat enkätformulär som mätte elevernas stressnivåer i tre olika examinationsformer, muntlig examination, skriftlig hemuppgift samt salsprov. Studien genomfördes på en skola i södra Sverige och antalet respondenter var 95. Resultatet visade att muntlig examination genererade högst poäng av stress samt att tjejer hade markant högre resultat än killar. Studien ämnar till att ge lärare en insyn i elevernas situation och upplevelse av olika examinationer så att de har möjlighet att anpassa sin undervisning efter det.